Hälsa och välbefinnande

Verksamhetsmål ht 2020

 

Hälsa och välbefinnande

 

Var är vi? Barngruppen 1–3 år har visat intresse för bilderböcker, sångsamling och olika aktiviteter utomhus som att köra med bilar, gunga, vattenlek, vattna växter och leka i sandlådan.

 

Vart ska vi? Vi har valt ett mål som beskriver i Läroplanen för förskolan Lpfö 18 (2018 s. 9) hälsa och välbefinnande. Syftet med detta mål är att vi vill utveckla kunskaper och färdigheter om hur allting hänger ihop och påverkas av varandra på barnens nivåer. Vi utgår från kunskaper och intressen barnen redan har kring sig själv och sin närmiljö. Vi ska ge barnet möjlighet att se sig själva som en del i ett större sammanhang som t. ex i barngruppen.

 

Hur gör vi? Vi utgår från barnets egna intressen, erfarenheter och tidigare kunskaper. Utifrån detta kan vi pedagoger ge barnet möjlighet att utveckla nya färdighet och kunskaper inom de områden barnet redan bekanta sig med. Genom t ex. bilderböcker som barnen tycker om att titta på, där kan vi pedagoger ställa frågor till barnen som vad ser de? Vad heter det de ser? Var kommer de sakerna ifrån? osv. Genom dessa samtal kommer vi närmare och får mer förståelse för vad barnet har för tidigare erfarenheter och kunskaper som vi tillsammans med barnet kan vidareutveckla. Som tex. berätta för barnet att mjölken kommer från kon, ull kommer från får osv. I Lpfö 18 (2018) belyser att ”utbildning ska ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse och kunskaper om natur, samhälle och teknik.” Vidare beskriver Lpfö 18 (2018) att ”utbildningen ska ge varje möjligheter att forska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden (…)”

 

Vi ska ge barnen möjligheter att vara fysiska med de aktiviteter som de visat intresse för, såsom köra med bilar, gunga, vattenlek och leka i sandlådan, genom att gå ut varje dag och låta barnen utforska det de visar intresse för. Tillexempel i sandlåda får barnen möjligheter att arbeta med sin fin- och grovmotorik och utveckla många olika kunskaper inom såväl matematik som språk och samarbete med varandra. Tillexempel räkna sandkakor tillsammans med pedagoger, mäta volymer tung och lätt mm. Där får barnen ord, begreppen och upplevelser som Maria Montessori benämnde att ”handen är hjärnans verktyg”. När barnen får öva på att köra med sparkbil utvecklas deras rörelseförmåga och även testa sig fram för att hitta en bra teknik för hur man tar sig fram. Genom att lyckas med nya kunskaper och färdigheter, utifrån deras intresse, främjas deras självkänsla och de blir trygga med sig själva. I Lpfö 18 (2018 s. 10) beskriver att ”alla barn ska få uppleva den tillfredställelse och glädje det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och vara tillgång i gruppen.”

 

Hur blev det:

Vi upplever att alla barn på Fröet visar stort intresse för bilderböcker och genom det diskuterar vi vidare med barnen om vad de ser, vad föremål heter etc. Utifrån deras intresse kopplar vi till vårt mål ”Hälsa och välbefinnande” där barnen får förståelse eller bekanta sig för de sakerna som finns kring deras miljö.

 

Alla barn utvecklas olika och vi pedagoger upplever utifrån våra olika barnperspektiv kunna tolka var de befinner sig i sin utveckling. Tillsammans diskuterar vi vad barnet behöver vidareutveckla och hur gör vi och för vem vi ska erbjuda materialen och aktiviteter, som t. ex barnen har visat intresse för varför löven ändrade färg. Vi pedagoger vidarekopplar till att bekanta barnen med att det finns olika årstider vår, sommar, höst och vinter. Genom att använda oss av spontan undervisning och förklara för barnen att nu är det höst och att temperaturen har blivit kallare. När temperaturen har sjunkit ner och luften blir kallare gör det att löven ändrar färg. Vidare förklarar vi för barnen att vi människor känner också att det är kallt och därför måste vi ta på oss värmare kläder som jacka, mössa och termobyxor.

 

Vi pedagoger passar på att koppla till kemiska processer när vi märkte att barnen visat intresse för färg. Genom att blanda två olika färger och se om det blir till en ny färg osv. Det beror på vilka glasögon vi pedagoger vill ta på oss utifrån barnets olika intresse. I Lpfö 18 (2018) beskriver att barnens lärande kan bli mångsidigt och sammanhängande om arbetssätten varierar och miljön är utmanande och stimulerande samt locka till lek och aktiviteter.

 

Vi pedagoger försöker att dela upp barngruppen till två grupper utifrån deras olika intresse. Barnen som är ca 2,5 år får vissa dagar gå iväg med Askenbarnen och slänga skräp och sedan springa och utforska i naturen runt vår närmiljö. När vi kom fram till återvinningsstationen förklarar pedagogen för barnen på ett adekvat sätt att vår natur inte mår bra av skräp. Det är därför vi måste slänga skräp och sortera det på återvinningen (här kan man arbetar vidare när barnen har visat intresse och nyfikenhet för vad händer med skräp som hamnade på återvinningen). 

 

När barnen får springa runt och utforska naturen utvecklar de sin fysiska motorik och blir även nyfikna på vad de ser, hör och vad det luktar. T. ex i naturen hör de fåglar, löven som faller ner, vinden, de ser olika färg på löven som röd, orange, gul och grön, och det lukta annorlunda i naturen. Utifrån denna nyfikenhet förklarar vi på ett enkelt och adekvat sätt för barnen om vad de ser, hör och tillsammans med barnen analyserar vad det är som luktar.

Vi erbjuda barnen varje dag att gå ut och arbeta mer med den fysiska motoriken som att öva på att köra med sparkcykel, gunga, springa runt på gården och utforska naturen på gården etc. Just nu är det höst och det finns möjligheter att utforska vatten som vattenpölar och kranvatten. Där kan vi pedagoger ge spontan undervisning för barnen att kroppen behöver rent vatten som kommer från kranen. Vattenpöl som kommer från regnvatten är smutsvatten och är inte bra för våra kroppar men växterna tycker om regnvatten.

 

Hur går vi vidare:  

Barnen har visat intresse för att undersöka vår närmiljö då vi går utanför förskolan eller vara på skolgården och låter barnen utforska. Det finns många olika kunskaper som vi kan koppla till t.ex. naturvetenskapens olika grenar som kemiska och fysikaliska fenomen, kropp och hälsa och hållbar utveckling. Som t. ex. spontant undervisa barnen om varför löven ändrade färg, var kommer regnvatten ifrån, vad behöver våra kroppar för att må bra och vad behöver naturen för att må bra etc. Läroplanen för förskolan Lpfö 18 (2018) beskriver att "förskolan ska prägla utbildningen som ge barn möjlighet att tillägna sig ett ekologiska varsamt förhållningssätt till sin omgivande och miljö och till natur och samhälle". Vidare beskriver Lpfö 18 (2018) att utbildning ”ska ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för kunskaper om natur, samhälle och teknik (…) utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiska aktiva. När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil en naturlig del av barnens dag kan utbildning bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande”.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,