Krea-Tiva och programmeringspråket i projektet Pippi

Genom krea-Tiva kommer vi presentera olika digitala programmeringsbegrepp för barnen genom att de i vardagen får öva och pröva i den dagliga verksamheten samt i samband med vårt projekt Pippi.

Dibbers planeringsmall för undervisning

Bilden ovan är från Skolverkets stödmaterial "Kvalitetsarbete i praktiken". Bilden visar de olika steg en undervisningsprocess ska genomgå, samt den ständigt pågående processen som inte har något slut.

Klicka här om du vill läsa "Kvalitetsarbete i praktiken".

 Dibbers planeringsmall för undervisning

1. Undervisningsplanering 

En undervisningsplanering ska besvara alla dessa frågor

• Vad ska läras ut? (Vilka läroplansmål siktar ni mot? Max 2-3 mål per pedagogisk planering) se läroplansmål nederst på sidan

• Varför? (Syfte med undervisningen) Vi undersöka programmeringspråket i det vi gör och i vår vardag.

• Hur ska undervisningen genomföras? 
  I vardagen och i det vi gör när vi klär på oss,tvättar händerna via bild scheman och i sättet vi samtalar
• Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? Genom deras görande i vardagen och samtal. Samt dokumentation på väggarna
  
  

• För vem/vilka ska undervisningen genomföras? Alla på avdelningen

• Vad är målet med undervisningen? (mål/delmål som är mätbara)

  Att barnen ska på egen förmåga få ha undersökt begreppen och få en förståelse i vilken ordning man kan klä på sig och tvätta händerna för att underlätta barnens vardag och öka deras självständighet.

  Att barnen ska få pröva och öva på programmerings begrepp för att undersöka dessa i deras görande i vardagen

  _____________________________________________________________________ 

  2. Reflektion

  Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”

Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle;

• Hur går det? Hur gick det?
• Varför tror du att det blir/blev så?
• Vad fångar barnens intresse?
• Vilka lärstrategier använder barnen?
• Vilka reflektioner gör barnen?
• Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?
• Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga kön, könsindentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?
• Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

_________________________________________________________________________________________

3. Analys

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

Analysfrågor att ställa er;

• Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” - reflektionen?

• Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

• Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen?

______________________________________________________________________________________

4. Nästa steg

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys

• Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?
• Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
• Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?
• Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?
• Vad/vilken kunskap behöver pedagogen söka för att komma vidare?
• Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga i förskolans utbildning?
• Hur kan vi förändra våra undervisningsmiljöer? 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,