Från istid till vikingatid

Vi ger oss ut på en resa från när isarna började smälta och jorden började befolkas, till vikingarnas handels- och plundringsresor ett sekel in i vår tideräkning.

Arbetsområdet

Vi kommer att repetera istiden och början av forntiden, för att sedan fördjupa oss i järnåldern och inte minst vikingatiden. Du kommer att få lära dig hur livet kunde se ut för människorna som levde här för ungefär 1000 år sedan. Hur bodde de, vad åt de, hur såg deras kläder ut? Vad arbetade de med? Vem var det som bestämde i en vikingaby? Vad trodde de på? Varför tog vikingatiden slut?

Du ska också få lära dig om vikingarnas långa resor. Vad gjorde de på resorna och varför gav de sig egentligen iväg? Du ska också få fundera på och lära dig mer om hur vi egentligen kan veta något om denna tid.

Mål

Du ska:

•       kunna berätta om de utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
•       kunna resonera om några viktiga förändringar i samhället under forntiden och hur dessa påverkade människors levnadsvillkor.
• kunna berätta om hur människor levde och viktiga skeenden under vikingatiden.
• kunna resonera kring hur vi kan veta något om vikingatiden och vad olika källor kan berätta för oss.
• kunna använda begreppen förändring, orsak och konsekvens samt källor och tolkning.

Arbetssätt

Vi kommer att

- läsa faktatexter tillsammans

- titta på bilder, bildspel och film

- repetera genom att spela quizlet och brädspel

- diskutera och svara på frågor enskilt, i par och i grupp

- leta rester från istid när vi promenerar till Åsarna.

Redovisningsform

Under hela tiden bedöms dina kunskaper som du visar på lektionerna, både enskilt och igrupp. I slutet av arbetsområdet kommer vi att ha ett skriftligt prov på vikingatiden.

Bedömning

Jag kommer att bedöma

- hur väl du kan berätta om människors levnadsvillkor och viktiga skeenden under forntiden

- ditt sätt att resonera kring orsaker till och konsekvenser av olika förändringar under forntiden

- ditt sätt att resonera kring källor och tolkning 

- hur väl du använder ord och begrepp som passar till området

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.