Frihetstiden, Gustavianska tiden och Karl Johanstiden

Sverige är inne i en otroligt spännande period med många nya idéer. Vem har makten att bestämma i Sverige? Hur förändras samhället och hur har människorna det? Vilket inflytande har andra länder över Sverige? Vilken betydelse fick den här tiden för vårt samhälle idag? Många frågor som vi ska försöka finna svar på under det här arbetsområdet.

Målet med arbetsområdet är att...

utveckla din...

procedurförmåga

• att fundera över om informationen är rätt och riktig och går att använda

begreppsliga förmåga

• att förstå och använda historiska begrepp

analysförmåga

• att förklara och visa hur saker hör ihop
• att beskriva varför det blev som det blev och vad det ledde till

Under arbetets gång kommer du att få kunskaper och träna dina förmågor så att du kan berätta, förklara och resonera kring dessa frågor:

• På vilket sätt och varför skiftar makten mellan kungen och riksdagen flera gånger från stormaktstidens slut till Karl- Johansstiden?
• Varför ökar Sveriges befolkning under den här tiden?
• Hur och varför förändras jordbrukslandskapet i Sverige under den här tiden?
• Vilka tankar och idéer kom till Sverige från andra delar av världen?
• Hur var det att leva under 1700- och 1800-talet?
• Vad kan historiska källor berätta och lära oss?

Arbetssätt:

• Se film, läsa texter och diskutera/sammanfatta innehållet
• Lyssna till lärarledda genomgångar
• Använda dig av din studieteknik

Begrepp som tillhör arbetsområdet:

Frihetstiden, demokrati, diktatur, statskupp, orsak, konsekvens, berättande källa, kvarleva, Hattar och Mössor, envälde, de fyra stånden (adel, präster, borgare, bönder), statskupp, import, export, vetenskapsmän, skifte, teg, dräng, piga, smittkoppor, vaccin, revolution, religionsfrihet, tryckfrihet, upplysningstiden,uppfinningar, reform, koloni, befolkningsökning, husförhör, industrialisering, Ostindiska kompaniet...

Bedömningen:

I diskussioner i klassrummet

Skriftligt prov

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.