👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Prioriterat Målområde för Trollkarlen /Täppgården 20/21

Skapad 2020-10-11 12:01 i Täppgården Borlänge
Förskola
Prioriterat Målområde för Trollkarlen 20/21: Språk

Innehåll

 

Verksamhetsrapporten beskriver förskolans måluppfyllelse/resultat utifrån prioriterade utvecklingsområdena och förskolans uppdrag utifrån Läroplan för förskolan Lpfö18. Resultatet tas fram utifrån vårdnadshavarenkäten (ej 2020) och annan dokumentation som gjorts på förskolan. Verksamhetsrapporten innehåller även en analys av resultatet utifrån de prioriterade målområdena. Verksamhetsrapporten tas fram i juni.

 

Planen för Prioriterade Målområden bygger på resultatet och analysen från de årets uppföljning- och utvärderingsarbete samt den sammanställda verksamhetsrapporten. Planen är ett levande dokument som stödjer förskolans arbete med planering, uppföljning, utvärdering, och bedömning av måluppfyllelse. Planen säkerställer också att utvecklingsarbetet är förankrat hos all personal. Förskolans läroplan (Lpfö18) är utgångspunkten för all verksamhet och allt utvecklingsarbete. De prioriterade Målområdena fastställs i juni eller i augusti och revideras kontinuerligt.

 

 

      1. Prioriterade Målområden – VAD SKA GÖRAS? VART SKA VI?

För att förskolans utbildning ska utvecklas är det nödvändigt att förskolans resultat omsätts i åtgärder och nya prioriterade mål. Tydliga mål som är kända för alla är en förutsättning för verksamhetens utveckling. Det eller de prioriterade målområdena ska leda arbetet framåt och vara realistiska, tydligt formulerade och utvärderingsbara. De ska beskriva vilken effekt utvecklingsinsatsen förväntas ha på utbildningen och/eller barns utveckling och lärande.

Stödfrågor:

Vad ska utvecklas utifrån förskolans uppdrag? Vad är den förväntade effekten av arbetet inom det prioriterade målområdet?

 

Förskolans/Avdelningens prioriterade målområden:

Språk

 

 

Därför har dessa områden valts:

Vi ser behov i barngruppen där vi har ett flertal barn som behöver stärkas i sin språkutveckling. (Flertal går hos logoped)

Vi vill ge barnen en möjlighet att leva sig in i fantasi och bibehålla sin fantasiförmåga, observerat att många barn vid tidig ålder har svårt att använda sin fantasi.  

Stärka och väcka intresse för böcker, sagor och läsning. 

 

 

2. Nuläge – VAR ÄR VI?

För att det ska vara möjligt att se effekterna av arbetet över tid är det nödvändigt att arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av ett nuläge. Nuläget tas fram genom en kartläggning av barngruppen och verksamheten inom det prioriterade målområdet. Nulägesbilden görs också utifrån beskrivning av verksamhetens förutsättningar och innehåll.

Stödfrågor:

Hur ser förskolans utbildning ut utifrån det prioriterade målområdet? Vad tycker barnen är roligt och intressant? Vad inom det prioriterade målområdet vill de lära sig mer om? Vilka aktiviteter visar de intresse för? Hur ser förskolans organisation och förutsättningar ut?

Idagsläget har vi en barngrupp på 22 barn och 3 pedagoger, med hjälp vissa dagar av en 4e. Vi skapade i början av terminen en liten provisorisk läshörna med böcker där barnen har möjlighet att själva sitta ner och titta i böcker. I läshörnan har vi som pedagoger möjlighet att fånga upp barnen och bjuda in till en lässtund i den fria verksamheten. 

Vi har varje vecka en inplanerad samling med språk och kommunikation, där görs en aktivitet med hela gruppen, t ex En digital bok från appen Polyglutt där vi med hjälp av projektorn kan bjuda in till en spännande och förstorad bokpresentation. 

Vi har kommit igång med läsvila för ett bord efter lunchen där en pedagog läser eller berättar en saga. Borden turas om varje dag men barnen blir erbjuden minst en stund varje vecka.

Nuläget kan bli att ändras då vi planerar att jobba mer aktivt med språket under december-januari, v

 

 

3.  Metod/arbetssätt – HUR GÖR VI?

För att säkerställa att arbetet går framåt behöver en planering göras. Det handlar också om att identifiera vilka förutsättningar som krävs för att kunna genomföra utvecklingsinsatserna.

Stödfrågor:

Vad behöver göras för att nå målet/målen och vilka arbetssätt är relevanta utifrån nuläget? Vilket förhållningssätt behövs? Hur ska utbildningen organiseras och genomföras så att utveckling säkerställs? Vem gör vad? När? Hur?

Vi tänker använda oss av språklådorna som vi fått från Borlänge kommun, vi tycker det finns intressant material som vi kan väva in i det tema vi tänkt att arbeta med. 

Vi spånar på om vi ska jobba med någon form av julsaga

Planer finns på att skapa ett rum med böcker, sagor, bokstäver och där språk blir i fokus.  

 

 

 

4.  Dokumentation – HUR, NÄR och AV VEM

Dokumentation behövs för att det ska vara möjligt att följa utvecklingen över tid och för att det ska vara möjligt att se effekterna av arbetet (få fram ett resultat).

Stödfrågor: Hur ska utvecklingen dokumenteras? Vad behöver dokumenteras för att det ska vara möjligt att se om vi nått målet? Hur kan vi se att/om barns kunnande förändrats? Hur går vi vidare? Vem ansvarar för dokumentationen? På vilket sätt ska vi tillvarata barns intressen och frågor?

Inför december kommer vi göra en tydlig temaplanering.

Vi jobbar just nu på att komma in i tydliga rutiner och struktur för att kunna hålla planeringen vi sätter på fredagen, vi gör en hållbar planering som ska kunna genomföras även om en pedagog är frånvarande.

I veckoplaneringen går vi igenom lotusbladet och säkerställer att vi är medvetna om vad och hur vi ska genomföra aktiviteter m.m och vad syftet är och mot vilket läroplansmål vi jobbar mot.  

Vi kommer skapa dokumentationer och samla på ett gemensamt ställe i verksamheten så att vi bygger upp en dokumentationsvägg med dokumentationer och skapelser, vi tänker att vi ska hålla ihop och skapa en helhet. 

Barnens egna lärande kommer även att läggas ut på unikum och sättas in i deras ”min bok”

Varje torsdag har vi reflektion tillsammans med barnen för att få med deras tankar och att dom ska få möjlighet att vara med och påverka planeringen. Vi reflektera i helgrupp genom att visa bilder, filmer och skapelser och genom att använda projektorn synliggöra och väcka intresse och få med dom i reflektionen.

Uppföljning kommer ske på planeringsdagen i januari. 

 

 

 

Uppföljning – HUR BLEV DET?

Uppföljningen syftar till att stämma av om de genomförda utvecklingsinsatserna leder till förväntat resultat och om det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen har påverkat måluppfyllelsen. Uppföljning ska ske kontinuerligt och förskolan behöver skapa rutiner och en tidplan för uppföljningen. Ytterst handlar det om att identifiera hur barns inlärning och utveckling sker och hur förskolans bidrar till det.

Stödfrågor: På vilket sätt har arbetssättet/metoderna/verksamhetens innehåll påverkat barns lärande, trivsel och utveckling? Vad har vi sett/hört/gjort? Tar vi tillvara barns frågor, reflektioner och nyfikenhet? Har barns kunnande förändrats i förhållande till förskolans innehåll och aktiviteter? Är vi på rätt väg? Behöver vi förändra något för att nå målet? Har vi rätt och ändamålsenliga metoder för dokumentation? Har vi tillräckligt med underlag?

 

Under december månad valde vi att med hjälp av Ninis julkalender introducera material från Borlänge kommuns språklåda.

För varje dag trollade Ninis fram någonting spännande ur sin hatt

som handlade om språk. Vi fixade nya rumplappar och ett sifferhjul, så varje dag snurrade vi hjulet och såg vilken siffra hjul stannar på, den som satt på den siffran fick gå ut och hämta en överaskning i form av tomtepåsen, hämtade dagens språkpåse och sätta upp en fin julkula i våran gran som från början var helt nakenfis.

Språkpåsen gjorde vi sedan gemensamt i samlingen med kompisarna.

 

Barnen var väldigt förväntansfulla inför varje samling och riktigt peppade. Vi fick med hela barngruppen och alla har varit delaktiga utefter sina egen förmåga, dom vad väldigt hjälpsamma och samarbetade mycket. Vi genomförde många blandade uppgifter, allt från bokläsning med tillhörande bokprat, munmotorik, flanosagor, rim&ramsor, m.m.

 

För att ge barnen chans att reflektera och kunna genomföra uppgifterna igen samlade vi ihop dom på en gemensam plats mitt i verksamheten, vilket har resulterat i att vi hört och sett att barnen pratar/delger varandra om dom olika påsarna och handlingen i böckerna. Många har velat göra uppgifterna igen och när vi fått in det som en naturlig plats i verksamheten har det blivit lätt tillgängligt för oss att kunna göra uppgifterna spontant.

 

Vi har sett de här som en liten kickstart och kommer nu att fortsätta använda materialet i våra samlingar minst en gång i veckan. 😊