Solrosens Uppföljningsperiod 1, Projektbeskrivning 2020-2021

Det här är den första uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen kring "Barns möten med naturen".

HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

 

vad

Vad – ska barnen få möjlighet att utveckla och lära om?

Barnen ska få möjlighet att lära sig mer om djur och insekter som de har upptäckt i sin närmiljö under sommaren och på förskolan. 

Vad är det ni och barnen är nyfikna på? 

Barnen vill gärna undersöka insekter insekter med microskåpägg, läsa faktaböcker. Barnen vill gärna titta på hur djuren lever, vad de äter, om dom är farliga.

Vad säger styrdokumenten?

– förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur

– förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

– förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

– ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,

Vad är det ni i arbetslaget behöver skaffa kunskap om?

Vi måste lära oss mer om djuren och insekterna som intresserar sig för. Ta reda på bra faktafilmer och faktaböcker, alla behöver lära sig hantera microskåpägget, dator, ipad, projektor.

 

VARFÖR (Syfte)

Varför – Vad är syftet?

Långsiktiga målet är att barnen ska lära sig om hållbar utveckling, hur vi människor påverkar naturen. Vi tror att om barnen får grundläggande kunskaper om djur och insekter kommer det att resultera i att de vill ta hand om naturen.

Hur kommer det sig att vi valt detta fokus? 

Vi har utgått från barnens möten med naturen och deras intressen för djur och insekter.

Vilka förväntningar har vi?

Vi hoppas att kunna se en utveckling och ett lärande hos barnen gällande djur, insekter och natur. 

HUR (Tillvägagångssätt)

Hur - Ska barnens pedagogiska dag/vecka organiseras? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...)

Vi har skapat mindre grupper (3 grupper med 6 barn i varje) när vi har undervisning/aktiviteter/egen lek ute/inne. Den planerade undervisningen sker främst tis, ons och tors. måndagar och fredagar främst egen lek och spontan undervisning.

Hur ska den pedagogiska lärmiljön berika barnens utforskande? 

Tillgång till faktaböcker, google, mickroägg, projektor, lupp, pedagogiskt dokumentation, skapande material, bygg och konstruktion, lek och drama, rörelserum, ateljé. Nytt material introduceras tillsammans med pedagoger med på ett utforskande och lekfullt sätt.

Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? Hur introducerar vi nytt material?

Hur organiserar vi för samarbete och grupplärande? När delar vi barnen i mindre grupper? Aktiviteter lämpliga för storgrupp (exempelvis vid pedagogernas reflektion)

Hur/När - dokumenterar och reflekterar vi? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare.

Vi dokumenterar och reflekterar med barnen och med pedagoger under ALM. Med vårdnadshavare vid den dagliga kontakten (hämtning/lämning, telefon, mejl och PoB:en).

Vilka förkunskaper finns hos oss själva, behöver vi läsa på och skaffa oss egen ämnesfördjupning?

Ja det behöver vi göra, vi läser på själva innan vi ska ha undervisning kring ett djur eller en insekt. Om det sker en spontan undervisning kan vi läsa faktaböcker/googla tillsammans med barnen.

VEM?

Vem/vilka – Vilka barn/pedagoger ska delta?

Samtliga barn deltar i utbildningen och undervisningen. 3 av 5 pedagoger deltar i den planerade undervisningen och dokumentationen, samtliga pedagoger deltar i den spontana undervisningen och utbildningen under dagen. 

Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning. Välkomnandet!

Samtliga pedagoger är med och utformar lärmiljön utifrån barnen intressen som bidrar till barnens lärande på ett roligt och lekfullt sätt. Både pedagoger och barnen ansvara för att ta hand om vår lärmiljö.

Projektbeskrivning 

På vilket sätt utgår projektfrågan från barnens tankar, teorier, fantasier och intressen?

Vårdnadshavarna har skickat in foton där barnen möter naturen. Pedagogerna har tillsammans med ett barn i taget ställt frågor om barnens möte med naturen utifrån sina bilder. Barnens fotografier och intervjuer har satts upp på en projektvägg. Barnen har samtalat med oss och varandra där vi har kunnat fånga upp deras intressen och frågeställningar kring olika djur och insekter. Barnen har olika teorier om var djur och insekter lever, vad de äter och om vissa är farliga. 

Vår projektfråga är: Hur lever olika djur och insekter (som barnen har intresserat sig för)? 

Är frågorna undersökningsbara?

Frågorna är undersökningsbara och det finns mycket att lära sig om djuren och insekterna som barnen intresserat sig för.

Vilka förkunskaper har barnen om ämnet? 

Barnen har olika förkunskaper om djuren och insekterna. Vissa barn har sett djuren/insekterna i skogen, närmiljön, förskolegården. Vissa barn vet vad olika djur/insekter heter. 

Vilket förändrat kunnande/lärande tror vi att barnen kommer att erövra?

Vi tror att barnen kommer att lära sig om de olika djuren och insekterna är namn, hur de ser ut på nära håll, vad de äter, bor och lever. 

Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar? På vilka sätt kan vi samla mer fakta? (fråga, titta, läsa, känna, prova, besöka...)

På förskolan kan vi se vad barnen utforskar genom den pedagogisk dokumentationen (foton, intervjuer, skapande verk) och faktaböcker.

Hur låter vi barnen få möjlighet att utforska med fler estetiska uttryckssätt?

Barnen får utforska med estetiska uttryck genom att, rita, måla, klistra, klippa olika djur och insekter.

Hur och när involverar vi familjerna?

Vårdnadshavarna har mejlat in foton som visat vad barnen har möt i naturen under sommarledigheten. Detta blev en fantastisk start att börja terminen med, då vi har kunnat se vad barnen intresserat sig för. Även under den dagliga kontakten har vårdnadshavarna kunnat berätta vad barnen har för intressen.     

Hur behöver pedagogerna förbereda sig kring ämnet/frågeställningen? 

Vi som pedagoger behöver förbereda oss genom att börja med att ta fram de mål ur Lpfö18 som är relevanta för undervisningen. Vi behöver även ta del av ny forskning som ger oss kunskaper i hur vi ska organisera oss för att bidra till att barnen får ett ökat lärande utifrån våra styrdokument.

Så här använder vi lärloggar: 

• Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
•  
• Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt. 
• När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
• Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
• Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
• I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
•  

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,