Hållbar utveckling i en global värld 6B

Hur kan vi genom hållbar utveckling påverka världens natur- och kulturlandskap? Hur kan val och prioriteringar i vardagen påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling? Hur kan individer och grupper påverka beslut på olika nivåer?

Arbetssätt och undervisning

Arbetsgång:

Intro:

• Greta Thunbergs sommarprat på engelska och svenska. Textsamtal.
• Vilka frågor dyker upp? Samtala.

Jordens resurser

Frågor:

Vilka är jordens viktigaste naturresurser? 

Hur kommer ett varmare klimat att påverka tillgången på vatten? 

Varför bör vi äta närodlade och ekologiska produkter? 

Varför bör vi inte dumpa skräp i havet?

Varför bör vi minska avfallet och återanvända mer?

Varför bör vi avverka skog med eftertanke? 

• Läsa gemensamt om jordens resurser s. 60-85. Utgå från frågorna ovan- alla elever få ett papper med frågorna.
• Lektion 1 Vatten och odlingsmarker. Lektion 2 Hav. Film: Plastcirkeln Vad kan vi göra för att minska plastmängden i våra hav?
• Lektion 3 Berg och skog
• Repetera svaren på frågorna ovan i par. Kooperativt lärande- båda ska kunna. Skriva ner svaren- ge dem ett frågepapper

Hållbar utveckling

Frågor?

Vad är global uppvärmning?

Vad menas med hållbar utveckling?

Varför är det viktigt med hållbar utveckling?

Vad menas med ekologiska fotavtryck?

Hur kan du påverka den hållbara utvecklingen positivt? EPA Tankekarta

Varför är utbildning viktigt för hållbar utveckling? 

• Läsa s. 52- 53 Arbetsblad s. 30 + 32 EPA
• Läsa 54-59 tillsammans- diskussioner.
• Träna på begrepp. Göra sambandskedjor av begreppskort.
• Världskoll.se Jobba med FN:s 17 mål. (Kahoot och diskussioner)

Vad kan man göra? Hur kan individer och grupper påverka beslut? 

• Upptäck samhälle s. 78-79
• Egna tankar- Greta rap (namnlistor, mejl, gå med i organisation, manifestera

• Gå ut på en fältstudie och räkna hur många som reser i varje bil och utifrån det komma med förslag på hur man kan göra för att få en hållbar utveckling.

 

 

 

Visa vad du lärt dig 

• Slutuppgift Skolverket geografi och samhällskunskap.

Tidsram

4 veckor.

Bedömning

Utifrån kunskapskraven åk 6 i sv, en, sh och ge, se nedan.

Läroplansmål

Syfte

• förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

Centralt innehåll

• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
• Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
• Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
• Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
• Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument.
• Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.