Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Åk 9- Matte Direkt - Kapitel 1 Tal

Skapad 2020-10-14 13:28 i Vifolkaskolan 7-9 Mjölby
Grundskola F – 9 Matematik
Tal är en viktig beståndsdel av matten. Utan talen skulle vi inte ha datorer, mobiler, pengar eller ens veta hur många vi har av något. I det här kapitlet kommer vi räkna med potenser, stora och små tal.

Innehåll

Målet med undervisningen

Du ska kunna räkna:

  • med tiopotens, grundpotensform och potensform
  • med kvadrat och kvadratrot

Du ska kunna jämföra tal med prefix för både stora och små tal.

Du ska även kunna förklara vad ett naturligt tal, heltal och rationellt tal är.

Så här ska vi arbeta

Vi kommer att arbeta efter kapitel 1 i matteboken och kapitel 1 i träningshäftet.

 

I blått spår kommer vi behandla

  • Omvandling från tal på normalform till prefix
  • Omvandla tal från text till siffror.
  • Räkna med multiplikation och division av tiopotenser.
  • Räkna med stora tal i grundpotensform
  • Räkna med potensform
  • Räkna med kvadrater och kvadratrötter
  • Kategorisera naturliga tal, hela tal och rationella tal.

Detta kommer avslutas med ett prov.

 

 

Det här ska bedömas

Del 1 som testar hur väl du förstår områdets begrepp och val av metod.

Del 2 som testar din problemlösningsförmåga, hur väl du kommunicerar matte samt hur grundliga dina resonemang är. (med miniräknare)

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
    Ma  7-9
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
    Ma  7-9
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
    Ma  7-9
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
    Ma  7-9

Matriser

Ma
Bedömning av förmågor i matematik

Rubrik 1

Matematiska förmågor
E
C
A
Problemlösning
Att lösa uppgifter där man inte direkt vet vilken strategi eller metod som passar att användas.
  • Ma
Försöker lösa problem men behöver en hel del hjälp på vägen. Har svårt att använda sina kunskaper i nya situationer.
Klarar att lösa problem relativt självständigt. Kan till viss del använda sina kunskaper i nya situationer.
Löser problem självständigt och använder sina kunskaper i nya situationer
Begrepssförståelse
Att visa förståelse för uppgifter som inte endast testar metodkunskap
  • Ma
Visar godtagbar förståelse för grunderna i matematiken och viss förståelse för samband mellan olika delar av matematiken.
Visar god förståelse för grunderna och även till viss del för fördjupade kunskaper i matematiken.
Visar mycket god förståelse för grunderna och för fördjupade kunskaper i matematik.
Metoder
Att veta vilken metod som passar att användas i en viss situation samt att kunna kunna genomföra metoden.
  • Ma
Väljer och använder till viss del fungerande metoder och har till viss del automatiserat dem.
Väljer och använder fungerande metoder och har i stort sett automatiserat dem.
Väljer och använder effektiva och väl fungerande metoder och har automatiserat dem.
Kommunikation
Att kunna ställa matematiska frågor, argumentera och resonera samt följa andras resonemang och förklaringar.
  • Ma
Deltar i viss utsträckning i matematiska samtal men har svårt att formulera sig eller visar det i liten utsträckning. Använder i liten utsträckning matematikens språk.
Deltar i matematiska samtal och formulerar sig på ett sätt som går att förstå. Använder till viss del matematikens språk.
Deltar ofta i matematiska samtal och formulerar sig klart och tydligt. Använder i hög grad matematikens språk.
Resonemang
Att kunna förklara hur man tänker matematiskt så att andra kan förstå.
  • Ma
Visar till viss del hur han/hon tänker och använder då oftast bara ett sätt vilket kan vara uträkning eller ord eller bild. Anpassar inte i så hög grad beskrivningen till innehåll och situation.
Visar på olika sätt hur han/hon tänker och använder t ex både bild och ord och uträkningar. Anpassar till viss del beskrivningen till innehåll och situation.
Visar på olika sätt hur han/hon tänker och använder flera olika uttrycksformer som t ex bild, ord, uträkningar, algebra och grafer. Anpassar beskrivningen till innehåll och situation.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: