Hållbar utveckling

Vad kan vi göra för att jorden ska bli en bättre plats att leva på? I det här området kommer vi att prata om hållbar utveckling ur tre olika perspektiv; ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.

Hållbar utveckling 

• Tre perspektiv på hållbarhet: social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. 
• De globala målen, kunna koppla dessa hållbarhet. . 

Ekonomisk hållbarhet 

• Kunna förklara varför vi handlar med varandra. 
• Hur globaliseringen och den ökade världshandeln har påverkat våra handelsmönster.
• Globaliseringens för- och nackdelar.  
• Olika transportmedels som lastbil, järnväg, fartyg och flygs för- och nackdelar. 
• Hur försörjningen skiljer sig åt i rika kontra fattiga länder (råvaro-, tillverknings-, tjänste-, informationssektor).
• Hinder och lösningar för ekonomisk utveckling i världen. 
• Världshälsografen, hur BNP och ekonomisk utveckling kan kopplas till hälsa. 

Viktiga begrepp: BNP, HDI, försörjning, handelsmönster, jämlikhet, förädling, komparativa fördelar, sektor, lokalt, nationellt, globalt, trend, transportmedel, humanresurser, kapitalresurser, naturresurser, låginkomstländer, höginkomstländer, korruption, bistånd, välfärd, Världsbanken, industri.

Social hållbarhet 

• Kunna förklara hur hälsa och fattigdom hänger ihop. 
• Att mäta social hållbarhet; medellivslängd, spädbarnsdödlighet, HDI, analfabetism,
• Ojämlikhet, varför vissa länder är rika och andra fattiga, samt varför klyftorna mellan fattiga och rika länder ökar. 
• Olika typer av fattigdom (extrem och relativ).
• Möjligheter och utmaningar kopplat till jämställdhet, migration, befolkningstillväxt, jämlikhet. 
• Organisationer som arbetar för social hållbarhet; FN, UNHCR, WHO.  

Viktiga begrepp: Hälsa, ohälsa, medellivslängd, spädbarnsdödlighet, HDI, analfabetism, människohandel, befolkningstillväxt. Megastäder, kåkstäder, landsbygd, migration, urbanisering. 

Ekologisk hållbarhet 

• Klimatförändringar och dess konsekvenser för natur och miljö, t.ex. torka, skogsbränder, smältande polarisar, försämrade odlingsmöjligheter, varmare hav. 
• Exempel på hur vi överutnyttjar våra resurser, genom t.ex. överfiske, köttproduktion, skövling. 
• Hur vi kan mäta vår klimatpåverkan genom ekologiskt fotavtryck. 
• Förnybara energitillgångar. 
• Lösningar på hur vi kan motverka klimatförändringar, individ och samhälle, lokalt och globalt. 

Viktiga begrepp: Resurser, resurshushållning, ekologiskt fotavtryck, klimatförändringar, förstärkt växthuseffekt, intressekonflikt, förnybar energi, icke- förnybar energi, konsumtion. 

Läroplansmål

Centralt innehåll

• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
• Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.
• Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
• Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
• Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
• Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
• Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
• Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
• Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
• Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
• Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
• Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Uppgifter

Förändrade produktionsmönster

Inlämning under lektionstid