Valen Uppföljningsperiod 1, Projektbeskrivning 2020-2021

Det här är den första uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen kring "Barns möten med naturen". Vad händer med skräp i naturen?

 

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

 

                                                                                                       

Vad händer med skräp i naturen? 

I maj 2020 grävde vi ner olika föremål på förskolans gård. Vad har hänt med dessa?

VAD: (Innehåll)

•  Barnen ska få möjlighet att utveckla sitt lärande om och kring återvinning. Hur ska vi tillsammans ta ansvar för en hållbar framtid?
•  Vad är det egentligen som händer med det vi slänger/ gräver ner i jorden?
•  Ur förskolans läroplan; Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. 
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.
• Arbetslaget ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer såväl med som utan digitala verktyg
•  I arbetslaget behöver vi lära mer om olika nedbrytningsprocesser.

VARFÖR (Syfte)

• Vi vill att barnen ska bli medvetande och ansvarstagande samhällsmedborgare.

• Vi har valt detta fokus då vi ofta möter barnens tankar om att allt som grävs ner i jorden växer upp till en planta. 

•  Våra förväntningar är att barnen ska få ett ökat kunnande om vår miljöpåverkan.

HUR (Tillvägagångssätt)

• Arbetet kommer att i huvudsak ske tisdagar, onsdagar och torsdagar under förmiddagstid. Vi kommer att jobba planerat i mindre grupper med att följa upp barnens hypoteser.  Att ta del av gruppens tankar. 

•  Genom att gräva upp plankorna med föremålen och ta in dem på förskolan kan barnen göra jämförelser. Vad kan vi se? Stämde några eller alla av våra hypoteser?

•  För att pröva barnens hypotes om att allt man planterar växer upp till en planta gör vi experiment. Vi tar nio krukor (lika många som antalet föremål vi grävde ner) planterar ett föremål i varje kruka. Vad händer? Vi kommer även att använda oss av UR;s utbud av filmer som är kopplade till ämnet.

•  För att skapa intresse och bibehålla detta har vi en projektyta. Där kan barnen ta del av varandras arbeten. Vi pedagoger kan fånga den spontana undervisningen. I storgrupp på våra samlingar kan kortare sammanfattningar om projektets gång göras men övrig undervisning sker i mindre grupper. I grupperna kommer barnen att jobba med skapande, experimenterande och kunskapssökande.

•  Vi kommer att ha gemensamma reflektionsmöten med personal från delfinen under terminen. På våra arbetslagsmöten på onsdagar mellan 7.30-8.30 finns projektet med som en punkt. Barnen dokumenterar själva en del av sina arbeten i bild, fotografi och text. Projektet presenteras i lärloggar och i "veckobrev" under nyheter. 

•  Vi undersöker vad naturvårdsverket har för material som skulle vara relevant för oss i ämnet.

VEM?

•  Alla barn på valen samt all personal deltar i projektet.

•  Både barn och pedagoger dokumenterar projektet.

• Arbetslaget ansvarar för lärmiljöernas utformning och material under projektets gång.

 

Nu är det tid att formulerar en eller flera projektfrågor, ta stöd av följande punkter:

•  I barnens vardag återkommer ofta utryck som att det man planterar i jorden växer upp som en planta.
• Denna fråga är undersökningsbar och viktig för ett vidare lärande och ökad kunskap.
• Barnen har återkommande planterat frön och kärnor på förskolan. Vi har gjort experiment med att undersöka vad som krävs för att det ska växa.
• Vi tror att barnen kommer att lära sig skillnaden mellan vad som kan växa och det som inte är nedbrytningsbart.
• Barnens arbeten exponeras på en central yta. Fakta samlas genom fack och sago litteratur, undervisande filmer och i våra sångsamlingar.
• Beroende på projektets utveckling, barnens tankar så kommer vi att planera olika former av estetiska uttryckssätt.
• Familjerna kan följa projektet via lärloggar och fysisk miljö på förskolan.
• Som pedagog gäller att vara medforskandemed barnen samtidigt som man behöver besitta fakta i frågan.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,