👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

ANKARETS projektbeskrivning Södermalm 2020, Uppföljningsperiod 1

Skapad 2020-10-15 15:23 i 133511 Förskolan Skeppet Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den första uppföljningen av projektarbetet där vi sammanfattar och formulerar en Projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför, när, vem och var för att få tag i den pedagogiska processen kring "Barns möten med naturen".

Innehåll

HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

BIN – Södra vätterbygdens biodlarföreningBiodlarna: "Inhemsk honung gynnar vår miljö" | Kurera.seSvensk Honung - Sveriges Biodlares Riksförbund - 500 g                                                                                                      

Ankaret har sedan starten fokuserat på två spår; 1) Barns möte med naturen och 2) Pulshöjande rörelse

1) Vi startade terminen med att barnen berättade om sina möten med naturen. Några av barnen hade också med sig bilder på deras möten. Det var många olika möten. Gruppen visade stort intresse för bin och rörelse och flera frågor och reflektioner från barnen kom ganska direkt; Hur bor bin? Hur görs honung? Varför gör bin honung? Gör de något mer? För vem görs honungen? Vi har utifrån dessa frågor besökt och arbetat på olika naturplatser för att möta barnens reflektioner och frågor, arbetat fördjupat i bildskapande med några av frågorna, tittat på filmklipp.

 

2) I rörelse startade vi med att öva på att få upp ett jämnt gångtempo, att hålla fokus på trafik och takt. Vi startade också direkt med att dagligen ha pulshöjande rörelse. Detta gör vi i helgrupp med olika utmaningar genom lek. Lekarna och utmaningarna är varierande beroende på var vi befinner oss. Material tas med av pedagogerna. Implementeringen av pulshöjande undervisning gick snabbt och idag, spontant i större utsträckning, utmanar barnen oftare sig själva tillsammans med andra att röra sig. Kommande deltagande i forskningsstudien kring barns rörelse har varit en del som sporrat barnen att utmana sig själva. Vi upplever en positiv inställning till att utmana sig själv att orka mera. Reflektioner som kommit; Hur får man puls? Vad är puls? Vad gör man om man när man blir trött? Varför ska man springa? Jag kan mer nu...

Dessa två spår är än så länge separerade men vi har som mål att knyta dem samman för att bilda en helhet i hållbar framtid. Vi planerar att bl a ta kontakt med en biodlare för att barnen ska få möjlighet till ett fördjupat arbete utifrån sina reflektioner i en miljö där bina bor och arbetar. Vi fortsätter att med jämna mellanrum besöka Rosendals Trädgård för att följa växlighetens förändring under året och se hur det påverkar bina under exempelvis vintern. Vart tar bina vägen på vintern? Hur lever de då? Kommer drottningen ut ibland? Flyger bina till samma kupa? Hur många bin bor i en kupa? Vad kan man göra med honungen? Finns det fler djur som samlar nektar?

Vi kommer nu i oktober att delta i kommande forskningsstudie gällande barns rörelse. 

Ankaret har från starten i augusti reflekterat och följt upp där vi befunnit oss. Dokumentationen har sedan gjorts när vi varit på förskolan. Vi har en mindre projektvägg ute på förskolans gård där arbetet dokumenteras.

VAD: 

Vad ska barnen få möjlighet att utveckla och lära om? - Vi vill att barnen ska få utveckla sin förståelse för hur de kan vara med och påverka, hur det vi gör påverkar naturen och oss själva, hur vi tillsammans kan bygga hållbarhet. Barnen ska få uppleva glädje i att  lära sig saker och utveckla en lust till att vilja lära mer, utökat ordförråd och ordförståelse, förstå vikten av gemenskap och demokrati. Vi vill att barnen ska utveckla lust till att röra sig och lära sig om varför kroppen behöver röra på sig.

  • Vad är det ni och barnen är nyfikna på?  -  Det finns en gemensam nyfikenhet på bin, hur honung blir till, varför bin gör honung, gör bina något annat än honung samt för vem gör bina honung? Det finns också en i gruppen gemensam vilja till rörelse. Vi pedagoger är också nyfikna på vad som händer i hjärnan (utifrån barnets perspektiv) när kroppen utsätter sig för pulshöjande rörelse. Man vet ju att man blir piggare när man rör sig och kan barn tillgodogöra sig lärandet lättare i detta?
  • Vad säger styrdokumenten? Barnen ska ges förutsättningar för att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och aktivt delta i samhället. Utbildningen ska bidra till att barnet utvecklar en förståelse för sig själ och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att leka och lära ska vara grunden i utbildningen. Omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.
  • Vad är det ni i arbetslaget behöver skaffa kunskap om? - Vilka möjliga kontakter vi har tillgång till eller hur vi kan komma i kontakt med nya och hur vi kan ta oss till olika platser runt om. 

 

VARFÖR (Syfte)

  • Varför – Vad är syftet? - Vad händer när vi rör oss mycket/sitter still och vilar i fråga om lärande? Varför är det lugnare situationer i gruppen när vi har tagit oss iväg från förskolan? Vad påverkar vårt rörelsemönster och lusten till lärande? 

  • Öka barns fysiska aktivitet 

    Bidra till välmående och friska barn, med god självkänsla

    Bidra till god motorisk förmåga, rörelseglädje och en livslång rörelsekompetens

    Bidra till sammanhållning i barngruppen; gemenskap och glädje i rörelsen

    Stärka barnens inlärningsförmåga, språkutveckling och kreativitet

    Bidra till barnens motivation att klara av saker, även de svåra

    Bidra till god sömn

    Bidra till en hälsosam vikt, starka muskler och god aptit

    Bidra till jämlik hälsa för alla barn

  • Hur kommer det sig att vi valt detta fokus? - Utifrån barnens intresse och att vi vill knyta ihop det med rörelse, varför vi äter den mat vi gör på förskolan, HÄLSA och KRAV. Det bildar en helhet i hållbar framtid. En röd tråd "Från jord till bord"

  • Vilka förväntningar har vi? - Delaktiga och barn som har/tar inflytande. Att barnen lär känna sina individuella gränser och andra (likheter/olikheter). Ett lärande i hur jag kan påverka och konsekvenser av detta. 

 

HUR (Tillvägagångssätt)

  • Hur ska barnens pedagogiska dag/vecka organiseras? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...) - Vi har planerat in en struktur för veckorna där vi tagit med läroplanens alla mål för att säkerställa att barnen erbjuds alla delarna. Grovorganistationen är att Ankaret på måndagar och fredagar alltid arbetar ute på förskolan. Då reflekterar och planerar vi tillsammans med barnen utifrån vad vi gjort och vad vi ska göra. Tisdag, onsdag och torsdag arbetar vi med projektet utanför förskolans områden, i Stockholm Stads rika natur och kulturområden.

  • Hur ska den pedagogiska lärmiljön berika barnens utforskande? - Den pedagogiska miljön på förskolan innehar ett rikt utbud, är tillgänglig och berikar barnens utforskande. Pedagogerna tillför material vartefter projektet behöver. Den pedagogiska utemiljön utanför förskolan ska vara rikt tilltalande utifrån det vi planerat att för dagen arbeta med. Undervisningsmaterial tas med i ryggsäckarna av pedagogerna.

  • Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? Hur introducerar vi nytt material? - Med både planerad och spontan undervisning där pedagogerna är aktivt deltagande och engagerade. Ett material som lockar till att forska och undersöka i en tillåtande miljö. Nytt material introduceras oftast i helgrupp. Beroende på vad sätts reglerna för var och hur materialet kan användas samt hur det ska återställas när en är klar.

  • Hur organiserar vi för samarbete och grupplärande? När delar vi barnen i mindre grupper? - Aktiviteter lämpliga för storgrupp (exempelvis vid pedagogernas reflektion) - Vi har under uppstarten mestadels arbetat i helgrupp. Vi har lagt stor vikt vid att barnen ska få berätta och lyssna på varandra, att ha möjlighet att under ett pågående arbete utbyta erfarenheter och tankar. Under dessa undervisningstillfällen har en av oss pedagoger observerat och skrivit ner tankar, funderingar och frågor som barnen samtalar om. 

  • Hur/När - dokumenterar och reflekterar vi? - Dokumentation har gjorts varannan vecka, enskilt av pedagog och ibland tillsammans med barnen. Reflektion tillsammans med barnen har gjorts varje vecka vid planerad avsatt tid och kollegialt i det närmsta arbetslaget. Avsatt tid tillsammans med barnen har varit vid olika tider, ibland avsatt förmiddagstid, ibland vid mellanmålet. Dessa ligger till grund för dokumentationen som sedan ligger till grund för den kommande fortsatta planeringen. 

  • Vilka förkunskaper finns hos oss själva, behöver vi läsa på och skaffa oss egen ämnesfördjupning? - Gällande bin har vi pedagoger inga specifika fördjupade förkunskaper. Där läser vi på lite innan och vartefter riktningen i projektet. I rörelse har båda en stor kunskap och håller sig ajour i ämnet hela tiden.

 

VEM?

  • Vem/vilka barn/pedagoger ska delta? - Alla på Ankaret, barn och pedagoger.

  • Vem/vilka dokumenterar? - Pedagogerna och ibland barnen.

  • Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning. Välkomnandet! - Pedagogerna på Ankaret.

 

Nu är det tid att formulerar en eller flera projektfrågor, ta stöd av följande punkter:

  • På vilket sätt utgår projektfrågan från barnens tankar, teorier, fantasier och intressen? - Utifrån uppstarten där barnen berättat för gruppen om sina möten med naturen de haft under sommaren. Utifrån det som de flesta fastnade för har vi arbetat vidare. Barnen är återkommande inkluderade i hur vi ska gå vidare och i reflektionsarbetet. Detta bl a styr var i naturen vi kommer att arbeta. 
  • Är frågorna undersökningsbara? - Ja, mestadels. 
  • Vilka förkunskaper har barnen om ämnet? - Förkunskaperna är individuella från att veta/tro sig veta till att inte ha några förkunskaper alls.
  • Vilket förändrat kunnande/lärande tror vi att barnen kommer att erövra? - Vi tror att barnen kommer att få en större ordförråd, ordförståelse, vikten av att ta hand om natur och människan, hur människan kan påverka, hur vi i samspel med varandra kan påverka, allemansrätten, lika-olika, HÄLSA, varför vi måste röra på oss för att må bra, KRAV, 
  • Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar? På vilka sätt kan vi samla mer fakta? - Vi har skapat en projektvägg ute på förskolans gård där vi dokumenterar vartefter. Vi försöker hitta kontakter som vi kan samarbeta med i frågan, ex biodlare. Vi gör besök på olika relevanta platser, vi söker genom Google, film, böcker, använder vårdnadshavares och familjers kunskaper i forskandet. Barnen använder estetiska lärprocesser i sitt forskande. (fråga, titta, läsa, känna, prova, besöka...)
  • Hur låter vi barnen få möjlighet att utforska med fler estetiska uttryckssätt? - Vi plockar med olika material, rikt och varierat undervisningsmaterial, i våra ryggsäckar när vi arbetar utanför förskolans lokaler och planerar (superstruktur) in undervisningen och reflektion med barnen när vi är på förskolan, ex då någon pedagog är på ett annat möte. Miljö och material på Ankaret är rikt och tillåtande.
  • Hur och när involverar vi familjerna? - Delvis genom barnen då vi uppmuntrar dem att berätta, fråga etc till sina familjer, planeringar och lärloggar i Planering och Bedömning, föräldramöten, utvecklingssamtal, etc möten, 
  • Hur behöver du som pedagog förbereda dig kring ämnet/frågeställningen? - Googla kontakter och platser där vi kan driva projektet framåt, planera för att knyta ihop med KRAV och HÄLSA (där vikten av pulshöjande rörelse har ett stort inflytande)

 

Så här använder vi lärloggar: 

  • Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
  • Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt. 
  • När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
  • Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
  • Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
  • I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
  •  

Kopplingar till läroplanen

  • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
    Lpfö 18
  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
    Lpfö 18
  • självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö 18
  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö 18
  • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö 18
  • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö 18
  • utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling,
    Lpfö 18
  • verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
    Lpfö 18
  • intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
    Lpfö 18
  • förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
    Lpfö 18
  • förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
    Lpfö 18