Krokodilen Projektbeskrivning Södermalm 2020-2021,Uppföljningsperiod 1

Det här är den första uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen kring "Barns möten med naturen".

 HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

Vad – ska barnen få möjlighet att utveckla och lära om?

Hur ser livet kring ett träd ut?

Barnen ska få möjlighet att lära sig om olika typer av träd och trädens roll i ett ekosystem och i ett kretslopp. Få en förståelse för teknikens möjligheter till bidra till en hållbar framtid och hur vi bygger hållbara relationer till andra människor. 

• Vad är det ni och barnen är nyfikna på? 

Hur togs trädet bort? Vad händer med trädet som togs bort från gården? Vad de olika träden heter? Varför har löven olika färg på hösten? Varför finns det träd? Varför måste vi ta hand om träden? Vad betyder ett träd för dig? Vilka djur bor i träden? Vad kan man göra av träden? Hur ser trädet ut både ovan och under marken? Varför ramlar löven ner från trädet, varför torkar de?

Varför – Vad är syftet?

Utveckla en relation till den natur som finns i den egna närmiljön för att på så sätt skapa ett värnande om densamma. Detta är ett förhållningssätt som vi även vill ska gå igen i barnens sociala relationer. Vi vill även att de skall utforska teknik och problemlösning och hur den kan bidra till en hållbarframtid. Där kommer även relationen mellan teknik och människa in.    

• Hur kommer det sig att vi valt detta fokus? 

Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla en relation till den natur som finns runt omkring dem och skapa ett intresse och engagemang för att värna det samma och på så sätt bidra till hållbar utveckling. Tätt sammankopplat med detta är även de sociala relationerna som barnen har både här på förskolan, men även utanför. Vi vill ge barnen verktyg för att även skapa hållbara sociala relationer. 

• Vilka förväntningar har vi?

Vi förväntar oss att barnen får en ökad förståelse för träd och deras funktion i naturen, att de tillägnar sig verktyg för att skapa hållbara sociala relationer. 

Hur går vi tillväga?

• Hur - Ska barnens pedagogiska dag/vecka organiseras? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...)

Projektet kommer att genomföras i våra mindre projektgrupper där barnen under tisdag, onsdag och torsdag kommer få ta del av planerade undervisnings tillfällen kopplade till projektet. Torsdagar är även vår utflyktsdag där vi kommer att besöka olika platser i närmiljön som kan berika projektet på olika sätt.

Hur kan vi jobba med estetiska lärprocesser? Dans, måleri, teckning, digitala verktyg.

Välja ut ett träd som vi följer under ett år, genom kontinuerligt besöka det och dokumentera, samtala och synliggöra vad som händer kring trädet.

• Hur ska den pedagogiska lärmiljön berika barnens utforskande? 

Vi använder oss av och berikar barnens utforskande med mycket naturmaterial som vi finner på våra utflykter och kan ta med oss tillbaka till förskolan. Vi kommer även använda oss av returmaterial i våra skapandeprocesser när vi arbetar i ateljén. Det skall även finnas möjlighet för barnen att möta digitala verktyg i den pedagogiska miljön så som projektorer, lärplattor, QR-koder samt USB-ägg som ett sätt att utvidga deras utforskande. 

• Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? Hur introducerar vi nytt material?

När nytt material introduceras krävs det att vi pedagoger visar på vilka möjligheter som det erbjuder och vad man kan göra med det. men även att vi pedagoger har ett förhållningssätt som låter barnens kreativitet och uppfinningsrikedom få ta plats. 

Låna böcker kopplade till temat hållbarutveckling, så som "första naturhjälpen tältar", "Annalisa och skräpmonstret" och "Pudlar och pommes"

Hur/När - dokumenterar och reflekterar vi? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare.

Dokumentationen kommer ske via grupplärloggar och individuella lärloggar på skolplattformen. Dessa verktyg kan sedan användas för reflektion tillsammans med andra pedagoger, men även fungera som en länk mellan vårdnadshavare och förskola. Titta gärna på lärloggarna tillsammans med era barn hemma för ytterligare tillfällen till återkoppling, lärande och reflektion. 

På krokodilen har vi två projektväggar där vi kan sätta upp dokumentation kopplat till projektet och dessa kommer användas tillsammans med barnen för möjliggöra reflektioner både planerat och spontat. Dessa reflektioner genomför vi i mindre och större grupper både vid samlingar men även under dagen när tillfälle ges. 

På gården finns den digitala fotoramen som möjliggör spontana reflektioner och återkopplingar ute på gården både med barn, vårdnadshavare och pedagoger. Syftet med denna är att ge barnen möjlighet att få inblick i vad som händer på de andra avdelningarna på förskolan och möjliggöra ett lärande mellan dessa, en även bidra till att bygga relationer över avdelningsgränserna. 

Så här använder vi lärloggar: 

• Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
•  
• Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt. 
• När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
• Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
• Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
• I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
•  

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,