Atomen och periodiska systemet

Kemi åk 9

Hur atomens innersta ser ut bestämmer också vilka reaktioner som äger rum. I det här arbetsområdet dyker vi ner i mikrokosmos och lär oss bland annat mer om hur det periodiska systemet är uppbyggt.

Namn:____________________________________________

PLANERING ÅK 9 KEMI

Under fyra veckor kommer vi arbeta med arbetsområdet ”Atomen och periodiska systemet”. Här kommer du bland annat lära dig betydelsen av orden i rutan och hur du kan använda dig av dem.

· grundämne ● valenselektron

· elementarpartiklar ● halogener

· proton ● alkalimetaller

· neutron ● ädelgaser

· elektron ● jon

· atomnummer ● jonförening

· masstal ● molekylförening

· isotop ● ozon

· fission ● ädelgasstruktur

· fusion ● kemisk reaktion

· period ● fysikalisk förändring

· grupp ● atom

· exoterm reaktion

· endoterm reaktion

INNEHÅLL

I arbetsområdet ”Atomen och periodiska systemet”. ska du få ta del av följande centrala innehåll:

Kemin i naturen

Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.

Kemin och världsbilden

Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Kemins metoder och arbetssätt

Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
Dokumentation av undersökningar.

FÖRMÅGOR

I arbetsområdet ”Atomen och periodiska systemet och kemiska reaktioner” ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, hälsa, miljö och samhälle.
genomföra systematiska undersökningar i kemi.
använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället och naturen.

ARBETSSÄTT

Vi kommer arbeta med gemensamma genomgångar, diskussioner, laborationer och arbete såväl enskilt som i grupp.

BEDÖMNING OCH UTVÄRDERING

Underlag för bedömning och utvärdering är:

● Skriftligt prov vecka 47 som omfattar följande:

- Kemiska reaktioner (sid. 101-102, 107-109)

- Atomen och periodiska systemet (sid. 175-204)

- Filmer

- Laborationer

● Hur du använder kemins begrepp skriftligt och muntligt.

● Hur du ställer frågor.

● Hur du motiverar dina argument och använder fakta.

● Hur du deltar i diskussioner.

PLANERING OCH HEMUPPGIFTER

Vecka

Planering

Hemuppgift

43

Intro nytt arbetsområde ”Atomen och det periodiska systemet".

Atomens byggnad.

(Kemiboken sid 175-180)

Att göra under veckan:

1) Titta på och skriv av anteckningarna från veckans film som finns på flippatmedasa.blogspot.se

2) Skriv förklaringar till veckans begrepp.

(grundämne, elementarpartiklar, proton, neutron, elektron, atomnummer, masstal, isotop)

45

Radioaktiva atomer.

Periodiska systemet.

(Kemiboken sid.181-190)

Att göra under veckan:

1) Titta på och skriv av anteckningarna från veckans film som finns på flippatmedasa.blogspot.se

2) Skriv förklaringar till veckans begrepp.

(fission, fusion, period, grupp, valenselektron, halogener, alkalimetaller, ädelgaser, ädelgasstruktur)

46

Atomer kan bilda joner.

Jonföreningar.

Några molekylföreningar.

Ozon.

Kemisk reaktion och fysikalisk förändring.

(Kemiboken sid. 102-103, 107-109, 191-204)

Att göra under veckan:

1) Titta på och skriv av anteckningarna från veckans film som finns på flippatmedasa.blogspot.se

2) Skriv förklaringar till veckans begrepp.

(jon, jonförening, molekylförening, ozon, kemisk reaktion, fysikalisk förändring, katalysator, endoterm reaktion, exoterm reaktion)

47

Repetition. Skriftligt prov 20/11.

Att läsa på:

Kemiboken sid. 175-204, 102-103,107-109
Kunskapskraven.
flippatmedasa.blogspot.se
Egna anteckningar
Begreppsförklaringar.

Förmågan att genomföra systematiska undersökningar.

Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

Eleven beskriver någon eller några av de undersökningar som utförs.

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

Eleven använder försökets materiel enligt givna instruktioner.

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.

Eleven genomför en undersökning och drar någon relevant slutsats av resultatet.

Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

Eleven beskriver en undersökning och ger något förslag på en möjlig felkälla.

Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven sammanställer resultatet av en undersökning med en tabell.

Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.

Eleven beskriver en undersökning och ger något förslag på hur undersökningens upplägg kan förändras eller varieras.

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.

Eleven genomför en undersökning och drar någon slutsats av resultatet.

Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

Eleven beskriver en undersökning och ger olika förslag på felkällor och beskriver hur de kan undvikas.

Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

Eleven kan beskriva en undersökning och ger något förslag på hur undersökningens upplägg kan förändras eller varieras. Eleven beskriver varför förändringarna eller variationerna är av betydelse för undersökningens resultat.

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.

Eleven genomför en undersökning och drar slutsatser av resultatet..

Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Eleven beskriver en undersökning och ger olika förslag på felkällor och beskriver hur de kan undvikas. Eleven beskriver hur försöket skulle kunna användas som utvärderingsmetod i något sammanhang.

Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

E	C	A

Förmåga att använda kemiska begrepp för att beskriva

och förklara samband

Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

Känna till elementarpartiklarna proton, elektron och neutron samt dess ladningar..(sid 176)

Känna till Bohrs atommodell (sid 177).

Känna till begreppet jon (sid 191)

Känna till begreppet grundämne.(sid 176)

Känna till begreppet atomnummer och masstal.(sid.178)

Känna till begreppen fission och fusion.(sid. 184)

Kunna ge exempel på kemiska reaktioner.(sid 103)

Kunna ge exempel på fysikaliska förändringar.(sid 102)

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.

Känna till vilken nytta ozonskitet gör.(sid 198)

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska produkter används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.

Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Kunskapen om atomens uppbyggnad.(sid 177)

Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

Kunna beskriva hur atomer är uppbyggda.

Kunna ge exempel på jonföreningar och molekylföreningar samt beskriva hur jonföreningar och molekylföreningar bildas.

Kunna förklara hur joner bildas.

Kunna beskriva fission och fusion

Kunna beskriva hur det periodiska systemet är uppbyggt.

Beskriva vilka egenskaper som är gemensamma för ämnen i samma grupp.

Beskriva vilka egenskaper som är gemensamma för ämnen i samma period.

Kunna beskriva vad halogener, alkalimetaller och ädelgaser är.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.

Känna till hur ozon både kan skydda och förgifta. Kunna resonera om konsekvenser av för lite/för mycket ozon.

Känna till hur ozon bildas och bryts ner.

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska produkter används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.

Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

Kunna resonera och beskriva ozonproblematiken.

Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Kunskapen om atomens uppbyggnad.

Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

Visa en övergripandeförståelse för hur det periodiska systemet är uppbyggt.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.

Beskriva hur ozon både kan skydda och förgifta. Kunna resonera i flera led om konsekvenser av för lite/för mycket ozon.

.

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska produkter används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.

Dessutom för eleven väl utvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling

Övergripande kunna resonera och beskriva ozonproblematiken.

Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Kunskapen om atomens uppbyggnad.

Atomen och periodiska systemet

Matriser i planeringen

Uppgifter