7G Judendom och Kristendom, Gamma år 7

I detta arbetsområde ska vi fokusera på de två världsreligionerna judendom och kristendom. Begrepp och fakta är grunden och vår utgångspunkt. Du kommer också att på olika sätt få öva på förmågorna inom religion -Likheter/skillnader/jämföra - Växla perspektiv (individ-samhälle) - Se samband - Resonera - Söka och värdera information.

Judendom och Kristendom                  

När: HT 2020/VT 2021, v. 45-3

Arbetsområdets innehåll

När du arbetat klart med detta område skall du ha kunskaper om:

• Judendom och kristendom; Läran, Heliga skrifter, Vardagsliv, Högtider, Ritualer
• Religionernas historia, riktningar och centrala personer.
• Hur religion samverkar med samhället.
• Hur religionen påverkar individ och identitet.
• Centrala begrepp inom judendom och kristendom.
• Likheter och skillnader mellan de två religionerna.
• Hur du hanterar religiösa urkunder/källor.

Studiematerial

• NE, digitalt läromedel, https://www.ne.se/
• Material i Classroom
• Övrigt material som du får av din lärare.

Arbetssätt

• Du deltar aktivt på genomgångar.
• Du deltar aktivt i diskussioner.
• Du använder de källor som din lärare anger.
• Du gör de uppgifter som ingår i arbetsområdet.

Bedömning

• Du visar fortlöpande dina kunskaper under lektionstid.
• Du skriver en faktatext (inlämning vecka 2) baserat på givna frågor, begrepp och med givna källor.
• Du gör ett begreppstest + källkritiksuppgift (vecka 48).
• Du skriver ett digitalt prov (vecka 3) där du får visa att du kan använda dina kunskaper genom att resonera kring likheter, skillnader, olika perspektiv och med koppling till dagens samhälle.                                                                  

 

Lycka till med ditt arbete!

///Anna, Fredrik och Ida (SO-lärarna i Gamma)

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligio­nerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
• Dessutom för eleven enkla resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.
• Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av reli­gioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
• Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
• Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande­ vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
• Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sam­ manhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
• Eleven kan söka infor­mation om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
• Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
• Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutveck­lade och väl underbyggda resonemang.
• Eleven kan också föra välutvecklade och nyan­serade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informa­tionens och källornas trovärdighet och relevans.