Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Undervisningsplan 2 Pingvinen Röd

Skapad 2020-10-23 10:14 i 023251 Förskolan Gamlebyplan 9 Stockholm Rinkeby-Kista
Förskola
Att utveckla samspelet i barngruppen, minska konflikterna och stimulera och utveckla barnens språkförmåga

Innehåll

 

 

1.Nulägesbeskrivning.

 

På Pingvinen Röd arbetar sen slutet av september 2 förskollärare 100%, en förskollärare 75% och 2 barnskötare som båda arbetar 50%. Därmed är vi 3,75% tjänster på avdelningen. Under höstterminen har 5 nya barn inskolats. Barngruppen består nu av 16 flerspråkiga barn födda 2016/ 2017. Från det gamla arbetslaget är 2 pedagoger kvar. En som arbetar heltid och en på deltid.Tre pedagoger är helt nya i arbetslaget och därmed nya för barngruppen. Inomhusleken kännetecknas av en högljudd volym och många konflikter i barngruppen just nu. Men vi kan även se att ny kamratskap har utvecklats och barn som tidigare var mer tysta eller lekte för sig har börjat kommunicera med andra lekkamrater eller börjat berätta om händelser. Vi kan observera att uttalet har utvecklats hos många - men att vi ändå behöver fortsätta arbeta med barnens uttal och språkförmåga. Eftersom många gamla barn fortfarande har behov av att utveckla sitt uttal för att bli bättre förstådda och för att 2 nya barn inte kan svenska alls. Vidare pratar ett barn fortfarande mest sitt modersmål.

Eftersom barngruppen har blivit äldre bestämde arbetslaget att börja med en uppevila, där en lässtund inplanerades för att berika barngruppens språkförmåga och därefter lugna, men fria aktiviteter dvs stationer. Där 'uppegruppen' kan välja mellan olika stationer som skapande och konstruktion med olika material eller spel. Uppevilan behöver struktureras mer upp, så att barngruppen får samma rutiner under den lugna stunden, oberoende på vilken pedagog som är med dem. Dessutom behöver vi en röd tråd - ett tema så att barnen kan se en mening och en sammanhang i aktiviteten och kan utveckla ett djupare lärande. På sovvilan fortsätter pedagogerna erbjuder barnen böcker, lugn musik och massage. Sovvilan är tänkt för de yngre barnen födda 2017 respektive de barn som befinner sig på gränsen och kanske bara behöver sova ibland under veckan. Under måltiderna uppmuntrar vi barnen till att självständigt ta mat,  t.ex. bereda smörgåsarna själva och börjar använda gafflar och knivar. Pedagogerna behöver diskutera hur barn som inte vill äta vissa maträtter bemöts. Här kan vi observerar att pedagoger bemöter barnen olika. Slutligen behöver kommunikationen i det nya arbetslaget utvecklas eftersom alla är nya för varandra.  Viktigt här är även att vi behöver prata om vilka barnsyn vi har för att kunna närma oss barngruppen på liknande sätt och sätta upp gemensamma regler för den och ger den en tydlig struktur med tydliga rutiner.  

 

Utgå från de övergripande målen i utbildningsplanen/enhetsmålen. -Vad är barnen upptagna med?

 

Från de övergripande målen i utbildningsplanen vill vi på Röda Pingvinen fokuserar på enhetsmålet att: alla barn har utvecklat sina förmågor i språk, naturvetenskap och matematik samt fysisk aktivitet. Men vi vill vänta med enhetsmålet att utveckla matematik. Det vill vi börja fokusera tydligare med på vårterminen.

 

Naturvetenskap och fysisk aktivitet

Detta för att vi observerade att många barn utforskade olika småkryp som nyckelpigorna och maskar ute. Särskilt på gården, på vägen till skogen och i skogen. Vidare är cyklarna mycket uppskattade och vissa barn bara cyklar under hela utevistelsen. Det leks även olika rollekar medans de cyklar. Som polis och tjuven, sopbilen etc. Spelar boll och leka i sandlådan med bilar spader och hinkar är barngruppen olika dagar sysselsatta med, men det uppskattas även att använda den andra delen av gården med lekställningarna. Även naturmaterial som pinnar, stenar och kottar lockar barnens intresse. Springtävlingar och utelekar ( som under hökens vingar kom, kom alla mina kycklingar) har också lockat barngruppens intresse.

 

Språk

En vidare observation är att många barn har börjat använda sig av sina språkliga förmågor mera, som att: förklara, argumentera, beskriva, visar ivrigt med kroppen och gester vad som har skett i samspel med lekkamrater. Kan uttrycka känslor (glad, ledsen, arg, trött, rädd) Fortfarande tycker många barn om att läsa böcker resp. bläddra i de. 

Vi kan se att de flesta i barngruppen har väldigt många intressen och är väldigt nyfikna och öppna. Inomhus kan vi se ett stort intresse för rollekar, som bl.a. doktorslekar, polislekar, lek i hemvrån, pang-pang lekar, men även vilda resp. stoj lekar som ofta slutar med konflikter. Under måltiden prata barnen om olika låten som : move it eller härma ylande varger (som kan vara spöken också?) barngruppen visar även intresse för skapande, som  att rita, klippa, limma, pärla, och pyssla, leka med play doh, vit lera och som att uttrycka önskan att måla i ateljen. Intresset för att skapa och konstruera med byggleksaker och leker med bilar är fortfarande stor i barngruppen. Mini plusplus och de magnetiska kuber är material som barngruppen tycker om. 

 

 

 

-Vad ser vi inte idag?

 

Naturvetenskap och fysisk aktivitet

 

Varje måndag har avdelningen möjlighet att använda sig av gympasalen. Tidigare har arbetslaget haft svårigheter med att vara i gympasalen med hela barngruppen och gruppen delades upp i två mindre grupper. Barngrupperna hade ändå svårigheter att tex gå strukturerat en hinderbana, vara delaktig i avslappningsövningar. Koncentrationsförmågan och förståelsen för dessa övningar verkade saknas. Ofta blev dessa tillfällen mera stojiga. När barngruppen gick nu under hösten till fotbollsplanen kunde vi uppleva liknande moment. Svårigheter med att uppehålla strukturen och minska stojiga moment.

Här är frågan om barnen inte kan se meningen i strukturen som pedagogerna vill skapa, eller om det är bristande koncentrationsförmåga i barngruppen.

 

Det saknas tillfällen att använda sig av NO-rummet inomhus och att arbeta med experiment

 

Språk

Uttalet för många är fortfarande otydligt och det finns svårigheter med att sitta längre stunder och läsa en bok. (se ovan) Svårigheter med att sitta med många på en sångsamling. (intresse)

Övrigt

Fortfarande behöver många barn stöd i rutinerna. Exempelvis när de ska gå till tvättrummet efter maten kan många fortfarande hamna vid bilen eller krypa under bordet i tvättrummet - istället för att gå till kranen och tvätta sig. Idag ser vi alltså inte en självständig barngrupp, som utför rutiner självständig och klarar det sociala samspelet självständigt utan att hamna i ständiga konflikter. 

 

2. Arbetslagets målbild om barnens förändrade kunnande

 

En självständig barngrupp som klarar rutinerna själv och börjar kommunicera med varandra med mindre konflikter. Dessutom har  utvecklat en bättre samhörighetskänsla (bra kompis) 

 

En barngrupp med högre koncentrationsförmåga 

att alla lekkamrater är inkluderade i barngruppen

en barngrupp som har utvecklat sin språkförmåga, utvecklat sitt uttal och ökat sitt ordförråd 

Att barngruppen leker mer konstruktiva lekar i miljön med mindre stoj 

Mer högläsningsintresserade barn

 

3. Läroplansmål att arbeta mot för att möta målbilden

4. Organisering av miljö - material för att nå målbilden.

 

Stationer med lockande och intressant lekmaterial för gruppen

Sätta upp munmotoriska bilder vid spegeln 

sätta tillbakaka TAKK tavlorna

vi väntar

 

  • Så här organiserar vi vår miljö ute för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden
  • Så här organiserar vi vår miljö inne för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden

 

5. Så här ska vi arbeta med vårt förhållningssätt i undervisningen för att stödja barnens utveckling och lärande kopplat till målbilden och de valda läroplansmålen.

Som ovan redan nämnd är vi pedagoger nya för varandra och kommunikationen i det nya arbetslaget behöver utvecklas. Viktigt här är även att vi behöver prata om vilka barnsyn vi har för att kunna närma oss barngruppen på liknande sätt och sätta upp gemensamma regler för den och ger den en tydlig struktur med tydliga rutiner. 

Vi vill skapa en tydlig och tillåtande miljö där barnen kan bestämma sina aktiviteter under sin vardag på förskolan. Vi vill utveckla barnens språk genom att använda oss av ett rikligt språk under alla rutiner och aktiviteter. Vi behöver fortsätta arbetet med bilder och TAKK korten igen Vi vill vara bra förebilder för barngruppen med en god ton sinsemellan och ett bra förhållningssätt. 

Dessutom vill vi:

sänka tempot på avdelningen och ger barnen tid bland annat i rutinsituationerna  

förbereda barnen på det som händer genom bild-och teckenstöd/dagsschema

bejaka barnens känslor i förskolans vardag, genom skapande, musik och dans  

berömma och bekräfta vad barnen kan och är lyhörda till det barnen vill göra och är intresserade av  

uppmuntra det enskilda barnet att tala om själv för kompisen vad den vill och inte vill- vid behov stöttar vi barnet 

vi uppmuntrar barnen att tala sitt modersmål och använder det i den månen det finns bland avdelningens pedagoger och när barnet inte förstår det sagda på svenska 

barn som kan prata behöver inte slåss: så vi utveckla språket genom att använda oss av olika metoder och material: bildstöd, TAKK, munmotoriska övningar, flanosagor, konkret material, böcker (högläsning), lyssnar på sagor under vilan, i vardagen benämner vi allt vi pratar om tydligt, och försöker därigenom berika barnen med ett stort ordförråd 

Även i bygghörnan använder vi medvetet matematiska läges-, antal-, sorterings-, etc. begrepp

 vi tar stöd av föräldrarna när vi behöver mer information kring barnet  

ge barnen möjlighet att i omgångar delta i samarbete med att hämta matvagn. Hjälpa till att duka med det som fungerar för barn. 

erbjuda barngruppen olika aktiviteter och material i uteleken och i gympasalen för att stimulera de och ger de möjlighet att hitta sina egna uttryckssätt

fortsätta med att uppmuntra barngruppen till självständighet i rutinsituationer 

vara nyfiket intresserade av hur barnen tar sig an materialet. Vi är medlekare och medforskande och ställer frågor som: Intressant, vad gör ni nu, hur ska vi göra här, vad är det där. 

vara ett stöd i konflikter och dömer inte vad som är rätt och fel. Konstruktiva lösningar. 

 

6.Aktiviteter/tema kopplat till målbilden

Det finns ett behov att dela barngruppen i mindre lekgrupper. Från i början 2 mindre barngrupper såg vi ett behov att minska lekgrupperna till 4-6 barn. Tex för skogsutflykter, lek i smågrupper inomhus för att introducera regler, men även för att kunna se och stötta det enskilde barnet bättre under aktiviteten

 

Naturvetenskap och fysisk aktivietet

 

I lekgrupperna (som består av 4-6 barn) har vi möjlighet på tisdagar och torsdagar att gå till skogen i omgångar.  Skogsutflyktarna har olika syften: För det ena att erbjuda gruppen en omväxlande miljö jämfört med storstadsmiljön som de är vana med hemifrån. Men att upptäcka den orörda naturen och bli bekant med olika begrepp som de t.ex. olika trädens, växternas namn öppnar barngruppen kunskapen om deras hemmiljö, öka deras ordförråd och ger de även de första grunderna för hållbar utveckling. Det som man känner är man rädd om. I skogen kan vi även leka olika andra lekar som tränar samspel och kamratskap.  

 

På måndagar har vi möjlighet att använda gympasalen såväl på förmiddagen som på eftermiddagen. Vi behöver strukturera upp antal barn och aktiviteterna dvs syfte med gympasalen. I övrigt brukar Pingvinerna dagligen går ut efter frukosten och efter mellanmålet. Vi går även ofta till den anliggande parken.

Språk

För att utveckla barngruppens språk fortsätter vi att erbjuder barnen på sovvilan böcker, läser sagor för barnen på uppevilan och använder oss dagligen av biblioteket. Vidare vill vi ge barngruppen möjlighet att återberätta sagorna, resp flanosagorna när de är i sina mindre lekgrupper på tisdagar och torsdagar i omgångar.  Här kan vi även använda sagokort som barnen kan använda till stöd i sina berättelser. På fredagar kan vi erbjuda barngruppen dramalekar där pedagogerna dramatiserar olika berättelser eller genom dockteater. Vidare behöver barngruppen utveckla uttalet. Här har pedagogerna sammanställt munmotoriska lekar som kan användas på små samlingar, men som ska även sättas upp på väggarna så fort miljön har ordnats. Även TAKK tecken och bilder som stöd ska fortsatt användas. 

 

Övrigt

För att minska konflikterna i barngruppen erbjuds olika lekar som tränar det sociala samspelet, pedagoger kan dramatisera konflikter för att tydliggöra konflikternas innebörd för barngruppen. Konflikter kan även synliggöras genom olika ritade berättelser. Ett bra verktyg för vårt arbete med att vara en bra kompis kan vara kompisböckerna som behöver köpas in

 

 

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

8.30

Utevistelse

Utevistelse

Utevistelse

Utevistelse

Utevistelse

9.00

 

Skogen med reflektion

3 lekgrupper i omgånger/ tema kompis

 

Skogen med reflektion

3 lekgrupper i omgånger/ tema kompis

 

9.30

Gemensam samling med frukt

Gemensam samling med frukt

Gemensam samling med frukt

 

Gemensam samling med frukt

10.15

Lek och rörelse

Lekgrupper

Gröna lekgruppen

 

 

 

Samling: Blå/lila och lunch

Samling: Blå/lila och lunch

Samling: Blå/lila och lunch

Samling: Blå/lila och lunch

Samling: Blå/lila och lunch

12-14

Sovvila och lugna aktiviteter

Sovvila och lugna aktiviteter

Sovvila och lugna aktiviteter

Sovvila och lugna aktiviteter

Sovvila och lugna aktiviteter

 

Mellanmål utevistelse/ inne aktiviteter

Mellanmål utevistelse/ inne aktiviteter

Mellanmål utevistelse/ inne aktiviteter

Mellanmål utevistelse/ inne aktiviteter

Mellanmål utevistelse/ inne aktiviteter

16 – 16.30

Turkos

Turkos Turkos Turkos

Turkos

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7. Så här ska vi använda pedagogisk dokumentation som stöd för vårt systematiska kvalitetsarbete.

Vi dokumenterar genom att fotografera/filma, observera och anteckna det barnen gör och säger under aktiviteterna ( vi har färdiga dokumentationsmallar som vi behöver använda mera konsekvent). Sedan visar vi barnen inspelningar och observerar och lyssnar in det de säger och skriver ner vad det. Vi vill sammanställa det till reflektionsmötet för att sen kunna överföra det så småningom till lärloggarna. Vi återför dokumentationen genom olika metoder. Visa bilder på Ipad, projicera bilder på väggen, visa filmer från en aktivitet samt berätta för barnen det vi sett. Dokumentationen ska hållas levande för barnen genom att bilder från aktiviteterna sätts upp i miljöerna samt finns med i informationsbreven till barnen och vårdnadshavarna. Men vi behöver ha en fast tydlig planeringstid för pedagogerna så att arbetet kan göras kontinuerligt.  

som tex filmar vi barnen när de återberättar sagor, visar filmen för de och i smålekgruppern för att bl.a. uppmuntra de till återberättandet. För att  koppla till temat kan vi även fotografera barnen när de har varit bra kompisar och stöttat andra lekkamrater och sätta upp bilderna för lekkamraterna. 

8. Vad behöver vi för nya kunskaper/kompetenser för att utmana oss själva och barnen i vårt arbete?(Tankekarta)

Vi behöver diskutera dokumentationsmetoder. Vad pedagogisk dokumentation är. vi behöver digitala kunskaper som tex användning av ägget, robot, QR-koder och de andra tekniska verktyg som redan finns på förskolan. Olika arbetskollegor behöver även fördjupa sina kunskaper om skolplattformen.

 

Kopplingar till läroplanen

  • förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
    Lpfö 18
  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö 18
  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
    Lpfö 18
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
    Lpfö 18
  • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö 18
  • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö 18
  • förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
    Lpfö 18
  • både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: