Projektbeskrivning Södermalm 2020-2021,Uppföljningsperiod 1 Gul

Det här är den första uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen kring "Barns möten med naturen".

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen                                                                                                  

Projektbeskrivning

Livet runt trädet

 Ute på gården visar baren ett stort intresse för olika småkryp allt från myrorna och gråsuggorna som kryper upp för trädstammen till en nyckelpiga som tagit skydd i ett hål i staketet eller en mask som kryper fram ur jorden en regnig dag. Barnen stannar upp, lägger/ställer sig nära och observerar detaljer på krypet eller dess rörelsemönster. Flera av krypen har återfunnits vid ett och samma träd där även en ekorre och en blåmes brukar komma på besök. Barnen har blivit nyfikna på vad som händer vid trädet och går ofta dit för att se "vad som händer där idag" är gråsuggorna vakna, vart är ekorren. Barnen återkopplar och minns vad som har hänt vid trädet dagarna innan. Ett mönster i lava på trädets stam skapar samtal mellan barnen. -"Det är en tass, en tiger har klättrat där, den bor i trädet". 

Innehåll

• Vad – ska barnen få möjlighet att utveckla och lära om? 
  Vi fördjupar oss i livet som pågår omkring trädet, förändringar i naturen kopplat till årstider, djur som bor i och runt trädet samt utveckla deras fantasier om vad som bor i trädet tex "tigern". 
  
  
  
• Vad är det ni och barnen är nyfikna på?
  Vi ser ett stort intresse för kontraster i vår omgivning. Stor - liten; många - få; ljus - mörk vi vill använda barnens intresse för naturen för att fånga upp detta. Vi i personalgruppen lär om insekter och småkryp för att för att kunna bemöta barnens frågor och utmana dem i utforskande.
  
  
  

VARFÖR

• Varför – Vad är syftet?
  Skapa en förståelse för vår närmiljö, hur växter, djur och människor samverkar. Hur vi påverkar naturen och samspelar i den.

• Hur kommer det sig att vi valt detta fokus?
  Barnen har visat ett stort intresse - initialt för gråsuggorna som bor i trädet, det har skapat frågor om vad gråsuggorna gör i trädet, sover dom? Ska dom gå till jobbet, eller plugga? Vad äter dom? mm. När de varit vid trädet har de upptäckt myror som kryper kring gråsuggornas håla. Barnen har jämfört egenskaper mellan djuren men ser även myrorna som inkräktare. -”Här bor gråsuggorna, bort härifrån!”

• Vilka förväntningar har vi?
  Att lära tillsammans med barnen, vara nära och se vad som händer runtom trädet under dagarna, upptäcka nya saker, förändringar under årets gång vid väderskiftningar mm.

HUR 

• Hur - Ska barnens pedagogiska dag/vecka organiseras? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...) 
  Vi följer barnen nära i det de visar nyfikenhet för. Under projektdagarna, tisdagar och onsdagar, utmanar vi barnen utifrån planerade aktiviteter då vi förbereder aktiviteter utifrån projektets gång. Miljöerna, både inne och ute ska innehålla material och dokumentationer där barnen får förutsättningar att mötas, samtala och utforska på egen hand. Vi har samlat in litteratur som knyter ann till småkryp, skog och natur för att ge ytterligare ingångar för barnens reflektioner. 
  Vi kommer även att fördjupa oss i skiftningarna i naturen med hjälp av litteratur och filmer för att skapa en förståelse kring förändringarna under året.
  
  
• Hur ska den pedagogiska lärmiljön berika barnens utforskande? 
  Miljöerna ska möjliggöra för utforskande på egen hand. Naturmaterial, luppar, böcker mm. Med hjälp av projiceringar kan vi skapa miljöer som stimulerar barnens lek.  Dokumentationer från projektet ska finnas tillgängliga för barnen att samlas kring och möjliggöra eget reflekterande mellan barnen. Pedagoger som finns nära och lyssnar på barnens samtal kan uppmärksamma deras nyfikenhet för fortsatt utforskande och planerande av aktiviteter.
  
  
• Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? Hur introducerar vi nytt material? 
  Naturmaterial i olika former för att titta närmare på, skapa med. Mycket ofärdigt material som möjliggör för barnen att utveckla lekar utifrån fantasi och erfarenhet. Digitala verktyg för att komma nära tex gråsuggan, trädets stam mm. Ateljén blir ett rum för att studera detaljer då vi skapar med lera och färg. Vi använder oss av dramalekar för att leva oss in i hur det känns att vara tex en mask. I drama använder vi oss även av 
  
  
• Hur organiserar vi för samarbete och grupplärande? När delar vi barnen i mindre grupper? Aktiviteter lämpliga för storgrupp (exempelvis vid pedagogernas reflektion) 
  Vi fortsätter att dokumentera med hjälp av film för att göra projektet tillgängligt för barnen och synliggöra den röda tråden genom projektet. Filmen gör det möjligt för barnen att ta del av projektet i olika former och kunna vara delaktig både som observatör och skapare. Vi arbetar i huvudsak i mindre grupper men ser till att erbjuda aktiviteter många gånger så att barnen får möjlighet att ”göra klart” och pröva på samma aktivitet och därmed befästa och utveckla sina erfarenheter och färdigheter.
  
  
• Hur/När - dokumenterar och reflekterar vi? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare. 
  Vi reflekterar tillsammans med barnen. Efter en aktivitet, en eller två dagar efter ger vi barnen möjlighet att återblicka och sätta ord på sitt görande. Varje måndag presenterar varje pedagog något hen arbetat med, uppmärksammat eller blivit nyfiken på för att reflektera tillsammans kring i arbetslaget.  Vårdnadshavare har möjlighet att följa projektet dels i PoBen men även i samtal vid överlämning vid dagens slut. Dokumentation på avdelningen 
  

VEM

• Vem/vilka – Vilka barn/pedagoger ska delta?
  Vi erbjuder aktiviteter för hela gruppen och stöttar och uppmuntrar barnen i sitt deltagande. Vi dokumenterar aktiviteterna genom att fota, filma samt reflektera tillsammans i barngruppen och pedagoggruppen. Barnen bjuds in till framdukade aktiviteter där vi har förberett det material vi sak arbeta med.

 

Projektfrågor

• På vilket sätt utgår projektfrågan från barnens tankar, teorier, fantasier och intressen?
  Vi har fångat upp barnens tankar kring sina projektbilder och vi kan se hur deras tankar återkommer i utforskandet på gården. Vi pedagoger är nära, lyssnar och iakttar barnen för att fånga essensen av deras görande för att sedan reflektera kring och planera uppföljande aktiviteter som knyter ann till det barnen gör.
  
  
• Är frågorna undersökningsbara?
  Vi utgår ifrån barnens tankar, erfarenheter och fantasier. Vi värderar inte barnens påståenden utan utforskar teorier tillsammans med barnen. Vi använder oss av digitala verktyg då vi utifrån ett vetenskapligt perspektiv närmar oss barnens frågor då vi tex använder mikroskop, projiceringar mm. I olika former av skapandeaktiviteter kan vi även undersöka barnens frågor genom att barnen fritt får uttrycka sig, skapa lösningar mm.
  
  
• Vilka förkunskaper har barnen om ämnet? 
  Barnen utgår från sina egna erfarenheter för att närma sig bla insekterna, de pratar om att de äter, sover, går till jobbet osv. De reflekterar kring olika egenskaper och olikheter som att den kan flyga, myran kryper osv.
  
  
• Vilket förändrat kunnande/lärande tror vi att barnen kommer att erövra?
  Vi tror att barnen kommer att utveckla sitt språk, börja titta på detaljer, jämföra ex hur många ben har en gråsugga/myra. Förståelse för hur människor, djur, växter kan leva nära varandra och hjälpa varandra.
  
  
• Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar? På vilka sätt kan vi samla mer fakta? (fråga, titta, läsa, känna, prova, besöka...)
  Vi har samlat naturmaterial tillsammans med barnen vilket de har tillgång till på avdelningen. Vi har även sett till att lekmiljöerna stödjer barnens utforskande i sina möten med naturen. Vi har bla sorterat bort exotiska djur och tagit fram bondgårdsdjur, djur som lever i skogarna mm. 
  Dokumentation finns tillgänglig där barnen kan återblicka och reflektera kring göranden.
  Vi har samlat böcker om naturen, fåglar, skogen, insekter mm som bidrar till att barnen får nytt stoff till sina tankar.
  
  
• Hur låter vi barnen få möjlighet att utforska med fler estetiska uttryckssätt?
  Vi försöker göra projektet synligt i alla våra miljöer så att vi kan utforska med hjälp av olika uttryckssätt. Vi använder oss av skapande i form av måla, jobba med lera, dansa, yoga, bygga, digitala miljöer mm. Genom de estetiska uttryckssätten vill vi möjliggöra för både planerade aktiviteter men även för barnen att utforska egna frågeställningar.
  
  
• Hur och när involverar vi familjerna?
  Familjerna kan ta del av projektet via läsloggar samt dokumentationer på avdelningen. Dokumentationen är utformad på ett sätt så att barnet tillsammans med sin vårdnadshavare ska kunna samtala om det som pågår i projektet.
  
  
• Hur behöver du som pedagog förbereda dig kring ämnet/frågeställningen? 
  I arbetslaget reflekterar vi kring det vi observerat under veckan, vi planerar tillsammans veckan för att möjliggöra att barnen ges möjlighet att prova olika aktiviteter flera gånger.

Så här använder vi lärloggar: 

• Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
•  
• Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt. 
• När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
• Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
• Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
• I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
•  

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,