Trummans plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Trummans påbörjade plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.

Introduktion och vision 

Norrtälje kommuns alla verksamheter – från förskolan till vuxenutbildningen bedriver ett målinriktat och förebyggande arbete för att motverka att barn och elever utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.  

I alla våra verksamheter råder nolltolerans mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Det är skollagen och diskrimineringslagen som styr vårt arbete på det här området. Det förebyggandet arbetet som beskrivs i den här planen syftar till att skapa en miljö som är trygg och säker för alla barn i våra verksamheter.  
 

Delaktighet – alla som deltar i arbetet 

I kommunens förskolor och skolor deltar personal, elever och vårdnadshavarna i arbetet med att förebygga kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.  

 

På vår förskola gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll: 

• Vi har kommunens ställningstagande för att förebygga sexuella övergrepp och kränkningar uppsatta på avdelningen.
• Nya vikarier får skriftlig information om hur vi arbetar kring dessa frågor under sin första arbetsdag. 
• Vi fångar upp vårdnadshavares funderingar och åsikter i utvecklingssamtal/ inskolningssamtal samt under föräldramöten och i hallsituationer. 
• Dokumentet finns att tillgå på kommunens hemsida.  
• Under vårt arbete med normer och värden, som vi startar varje höst med, lyfter vi olika etiska dilemman tillsammans med barngruppen.
• Arbetslaget diskuterar, samtalar och analyserar dokumentationer och observationer utifrån läroplanen, barnkonventionen, normkritiskt tänkande och vårt pedagogiska förhållningssätt.
• Vårdnadshavarna får möjlighet att delta i den årliga “våga-visa”-enkäten, utvecklingssamtal, föräldramöten och i den dagliga kontakten. 
• Vi observerar medvetet vid behov, om barnen använder varje rum. T.ex. om det är rörigt eller uppstår mycket konflikter.

 

 

 

Så här gör vi planen känd och tillgänglig 

Planen finns på Unikum som är kommunens skolplattform, och på Norrtälje kommuns webbplats under varje verksamhet. En ny plan publiceras senast 30 november varje år.  

Utvärdering- så här gick arbetet med förra årets plan 

Följande områden arbetade vi med under det förra läsåret:

Kartläggningsmetoder:

• Löpande observationer av rutinsituationer och barnens känslouttryck
• Feedback från vårdnadshavare
• Regelbundna reflektioner i arbetslaget kring arbetssätt och metod

Så här gick det:

• Löpande observationer av rutinsituationer och barnens känslouttryck: Vi har gjort barnobservationer och arbetat med barnkonventionen och stopp min kropp. Vi har sett att barnen använder stopp min kropp, genom att sätta upp handen och säger nej. 
• Feedback från vårdnadshavare: Vårdnadshavare har kontinuerligt erbjudits tillfälle att ge feedback, genom den årliga våga visa enkäten, utvecklingssamtal, föräldramöte, lärloggar på information på Unikum och den vardagliga kontakten i hallen. Vi har haft en öppen dialog med VH, där vi har uppmuntrat dem att meddela oss om de har några funderingar kring vad barnen visar eller berättar om hur de upplever sin dag på förskolan.
• Regelbundna reflektioner i arbetslaget kring arbetssätt och metod: Arbetslaget har diskuterat, samtalat och analyserat dokumentationer, observationer och filmar utifrån Läroplanen, Barnkonventionen, NPF, normkritiskt tänkande och vårt pedagogiskt förhållningssätt. Allt detta har lett till at vi pedagoger förstår vikten av att alla har samma förhållningssätt och att det är bra med rutiner för barnen, så att de ska känna sig trygga.

De här områdena fortsätter vi arbeta med under detta läsår:

• Vi startar varje höst med fokus på normer och värden, som vi håller levande under resten av året genom att läsa böcker/flanosagor  och diskussioner/reflektioner i barngruppen.
• Löpande observationer av rutinsituationer i de olika rummen och barnens känslouttryck. Dessa observationerna kommer att göras ett par gånger per termin med ett tydligt syfte och mål.
• Vi jobbar med "stopp min kropp" så att barnen får ett verktyg för att kunna säga nej.
• Regelbundna reflektioner i arbetslaget kring arbetssätt och metod.

 

 

Kartläggning 

För att hitta och identifiera områden där barnen riskerar att utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier undersöker vi förskolans miljö på följande sätt: 

 

• Vi observerar medvetet vid behov, om barnen använder varje rum. T.ex. om det är rörigt eller uppstår mycket konflikter.
• Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om hur de upplever sin dag på förskolan.
• Incidentrapporter - anmälningar till huvudman om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.
• Resultatet från våga visa enkäten.
•  

 

 

 

Verksamhetens analys efter kartläggningen 

Vi har identifierat några områden i vår verksamhet som riskområden. För att förebygga att kränkande handlingar sker kommer vi under året att arbeta för att det inte ska uppstå problem på dessa områden. Syftet med vårt förebyggande arbete är att barnens miljö ska bli trygg och säker.  
 

Detta har vi identifierat:

• Det finns risk för att kränkningar, trakasserier och diskriminering sker mellan barn, om de lämnas utan uppsikt.
• Om det brister i rutinsituationer finns det risk för att kränkningar, diskriminering och trakasserier kan ske.
• Vissa möbleringar, miljöer och material kan trigga konflikter mellan barn vilket kan upplevas kränkande.

 

 

 

Det här kommer vi att göra för att förebygga kränkningar i vår verksamhet 

• Vi är ständigt närvarande/härvarande och arbetar utifrån ett superstrukturschema, vilket gör att vi minimerar riskerna för att barnen lämnas utan uppsikt
• Vi arbetar utifrån kommunens ställningstagande för att förebygga sexuella övergrepp och kränkningar på barn. (se separat dokument).
  
• Vi har en rutin för hur vi informerar nya vikarier/ny personal kring detta arbete.
• Vi genomför löpande observationer och reflektioner kring vår miljö, material, och arbetssätt.
• Vi pratar om "stopp min kropp".
• Vi introducerar orden "vänta", "byta", "låna" och "tillsammans".

 

 

Mål:

Målet är att bibehålla en trygg och lärorik miljö.  

 

Utvärdering nov 2020

Vi har arbetat utifrån superstrukturen.

Vi har dokumentet om kommunens riktlinjer, för att förebygga sexuella trakasserier och följer dessa.

Vi har ett dokument för nya vikarier som de får läsa under sin första arbetsdag och vi informerar även muntligt.

Vi har en policy att nya vikarier inte ska vara ensamma med barnen eller sköta barnens hygien.

Vi har gjort löpande observationer och reflektioner kring miljö, material och arbetssätt. 

Dessa observationer och reflektioner har vi flyttat in i en mall "Grundstrukturen".

 

 

 

 

När personal får kännedom om att ett barn utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier hanterar vi det på följande sätt  
 
Rutiner för akuta situationer 
 
Upptäcka – steg 1 
Alla vuxna som arbetar i förskolan som får kännedom om att något inträffat där ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ingriper för att stoppa det som sker. Har händelsen redan utspelats tar den vuxne som får informationen reda på mer fakta, vad som hänt och eventuellt vilka som varit inblandade i händelsen. 

 

Anmäla – steg 2 

Personalen anmäler snarast det som inträffat till förskolans rektor eller till den som rektor utsett att ta emot anmälan.  Rektor informeras samma dag eller senast dagen efter att händelsen kommit till personalens kännedom. 

 

Bedömning – steg 3 

Rektor eller den som rektor utser, gör en bedömning av det som hänt för att kunna besluta om vem som är lämplig att utreda det som inträffat. Rektor eller den person som rektor utser anmäler det som inträffat till Norrtälje kommun som är huvudman för verksamheten senast en vecka efter att efter att händelsen kommit till rektors kännedom. 
  

Utredningen – steg 4 

När utredningen påbörjas innebär det att den som ansvarar för utredningen tar reda på vad som har hänt. Så fort de inblandande tillfrågas om vad som hänt har en utredning påbörjats. Utredningen syftar till att ta reda på vad som hänt och ge förslag till åtgärder som behövs för att det inte ska hända igen. Den elev som blivit utsatt ska återfå en trygg och säker skolsituation. Utredningarna dokumenteras och diarieförs på varje förskola. 
 

Uppföljning– steg 5 

Utredningen följs upp inom två veckor. Om det visar sig att barnet fortsatt utsätts för kränkningar beslutar förskolan om andra mer kraftfulla åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. Även de nya åtgärderna följs upp och arbetet fortsätter ända tills barnets situation har förbättrats.  

Förskolans rektor är alltid ansvarig för utredningen och uppföljningen, om ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. En utredning kan ändå genomföras av alla vuxna i förskolan. 

 

 

 

Bilaga 1  

 

Definitioner av kränkande behandling enligt skollagen (2010:800) kap. 6 

 
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en ett barn eller en elevs värdighet och som inte har något samband med diskrimineringsgrunderna.  

Ett barn eller en elev kan utsättas för kränkande behandling genom att: 

Hen får höra nedsättande, förnedrande och sårande kommentarer om till exempel sitt utseende, sin kropp och så vidare. Det kallas för verbala kränkningar. 

Hen blir utfryst, hånad, ironiserad över, eller får förnedrande kommentarer på sociala medier. Det kallas för psykiska kränkningar. 

Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar. Det kallas för fysiska kränkningar.  

Begreppet mobbning används inte i lagstiftningen men definieras av Skolverket som ”en situation där ett barn/elev blir utsatt för upprepade kränkningar eller trakasserier”.  

Definitioner av trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Trakasserier är kränkande handlingar som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har ett samband med diskrimineringsgrunderna. 

Ett barn eller en elev kan utsättas för trakasserier genom att till exempel: 

Hen kallas för n-ordet, blatte eller bög.  

Hen utesluts ur kamratgruppen på grund av sin religiösa tillhörighet 

Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar på grund av sin funktionsnedsättning    

  

 

 

 
Definitioner av sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Sexuella trakasserier är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som är av sexuell natur. 

Ett barn eller en elev kan utsättas för sexuella trakasserier genom att till exempel: 

Hen får höra kommentarer om sin kropp som är av sexuell natur. 

Hen blir ”uthängd” och förnedrad med bilder och kommentarer av sexuell karaktär som publiceras på sociala medier. 

Hen blir berörd kroppsligen på ett sätt som uppfattas vara sexuellt eller tvingad till handlingar av sexuell karaktär.  
 

Bilaga 2 
 

Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Den som bedriver utbildning och alla de som arbetar i våra förskolor och skolor är förbjudna att diskriminera barn och elever som deltar i eller söker till våra verksamheter. Med diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas genom att barnets rättigheter inte tillgodoses, eller att barnets rättigheter inskränkts i förhållande till övriga barns möjligheter.  

Hur diskriminering kan gå till 

Direkt diskriminering 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn/elever missgynnas genom att en vuxen på skolan behandlar barnet/eleven sämre än hur övriga barn/elever behandlas. Missgynnandet har samband med någon/några av diskrimineringsgrunderna.  
 
Indirekt diskriminering 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn missgynnas genom förskolans/skolans regler är framtagna på ett sätt som framstår som neutrala men i verkligheten missgynnar en kategori av barn/elever. Personalens förhållningssätt, jargong, språkbruk eller den rådande kulturen kan också innebära ett missgynnande för en grupp av barn/elever. Missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna.  
 
Bristande tillgänglighet 
Ett barn eller en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder som behövs för tillgängligheten inte genomförs. Barnet eller eleven har rätt att komma i en jämförbar situation som övriga, utifrån skäliga krav i lag och annan författning. Hänsyn måste tas till ekonomiska och praktiska förutsättningar, varaktighet, omfattning och andra omständigheter av betydelse.  

 
Trakasserier  

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. 

 Sexuella trakasserier  

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och kränkningen är av sexuell natur.  

Instruktioner att diskriminera 

En vuxen på skolan har fått instruktioner av sin chef eller av någon som den vuxne står i ett lydnads- eller beroendeförhållande till som innebär att ett barn eller en elev missgynnas genom direkt eller indirekt diskriminering. 

 

 

 

Diskrimineringsgrunderna  
 

Kön – att någon är man eller kvinna 

Könsöverskridande identitet eller uttryck – att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller på ett annat sätt uttrycka att hen tillhör ett annat kön än det som tilldelats vid födseln. 

Etnisk tillhörighet – nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande 

Funktionsnedsättning – varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.   

Sexuell läggning – homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning 

Ålder – uppnådd levnadslängd 

Religion- och annan trosuppfattning – olika religiösa åskådningar eller andra trosuppfattningar som till exempel ateism.  

 

 

  

  

 

 

Bilaga 3 

 

Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling  

 
I arbetet med att upprätta, följa upp och utvärdera planen mot kränkande behandling ska barn och elever medverka. Deltagandet ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Detta regleras i skolförordningen (2006:1083) 

 
Samband mellan skollagens och diskrimineringslagen i upprättandet av planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier 

 
I skollagens kapitel 6, 10 § anges att om ett barn eller en elev utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska personal i förskolan/skolan hantera det på samma sätt som då ett barn/elev utsätts för kränkande behandling.  

I diskrimineringslagen kapitel 2, 7 § anges att om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn, elev eller studerande anser sig utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna och om det krävs vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. I diskrimineringslagens kapitel 3, 18 § anges att utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Dessa ska följas upp och utvärderas.  

 
Förbud mot repressalier  

 
Ett barn eller en elev som berättar om att en kamrat utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier får inte utsättas för repressalier. Det gäller också för de barn/elever som deltar i utredningar. Med repressalier menas att det är förbjudet att straffa eller hota om att straffa ett barn eller en elev som bidrar till att kränkande handlingar kommer till personalens kännedom. Förbudet regleras i skollagen och i diskrimineringslagen (skollagen kapitel 6, 11 §, diskrimineringslagen kapitel 2, 19 §)  

 

 

 

 

Bilaga 4 

Tips på information och material som verksamheter kan använda i sitt förebyggande arbete 

 
Skolverket ”Vad fungerar – resultat av utvärdering av metoder mot mobbning” 
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2517.pdf?k=2517 

Rädda Barnens handbok ”Stopp! Min kropp!” 
https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/stopp-min-kropp/ 

Stiftelsen Allmänna Barnhuset ”Dags att prata om sexuella övergrepp” 
http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2017/10/Handledning_A4_2017_web.pdf 
http://www.dagsattprataom.se/wp-content/uploads/2016/05/Broschyr-overgrepp-160520.pdf 
http://www.dagsattprataom.se/vart-material/tryckt-material/ 

RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) ”Sexuell trakasserier i skolan” 
https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-pedagoger-och-yrkesverksamma/rfsu-material/ 

Barnombudsmannen ”Välkommen till verkligheten – barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan” 
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/valkommen-till-verkligheten.pdf 

Barn- och elevombudet ”Arbetar mot kränkningar och mobbning” 
https://beo.skolinspektionen.se/ 

SKL (Sveriges kommuner och Landsting) ”Handlingsberedskap vid misstanke om brott mot barn i förskolan”) 
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-343-7.pdf?issuusl=ignore 

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: 

”Näthat – hat på nätet”

http://www.mucf.se/nathat-hat-pa-natet 

”Inte ditt fel”

http://www.mucf.se/publikationer/inte-ditt-fel 

”Ses off-line”

http://www.mucf.se/publikationer/ses-offline 

”Youmo i praktiken- vägledning att prata med unga nyanlända om frågor som rör hälsa, sexualitet och jämställdhet” 
https://www.mucf.se/publikationer/youmo-i-praktiken 

Jag vill veta ”Brott på internet” 
https://www.jagvillveta.se/14-17-ar/vad-har-hant/brott-pa-internet 

Brottsoffermyndigheten – information om samtyckeslagen 
https://www.frivilligtsex.se/ 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande överensstämmer med de nationella målen, och
• vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen.
• Kap 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN
• Kap 1. FÖRSTÅELSE OCH MEDMÄNSKLIGHET
• Kap 1. SAKLIGHET OCH ALLSIDIGHET
• Kap 1. EN LIKVÄRDIG UTBILDNING