Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Kemi

·

Årskurs:

9

Salter och joner

Söraskolan, Österåker · Senast uppdaterad: 27 oktober 2020

Smaksätta maten, gipsa den brutna handen, njuta av lakritsgodis, bada i havet ... i många sammanhang träffar du på olika salter utan att reflektera över det. I detta arbetsområde ska vi bekanta oss med det breda användningen av salter. Salter eller jonföreningar är jonbundna kemiska föreningar som består av positivt laddade joner och negativt laddade joner sammansatta så att nettoladdningen blir neutral, det vill säga noll. Exempel är natriumklorid NaCl (koksalt) som består av jonen Na+ och jonen Cl−

Vad ska ni kunna: När vi arbetat klart med det här området ska du kunna:

  • atomens delar och förstå hur en atoms byggnad påverkar atomens egenskaper

  • hur positiva och negativa joner samt jonföreningar bildas

  • vad är det för skillnad på atom och jon
  • hur det periodiska systemet är uppbyggt och vad man kan utläsa ur det.

  • centrala begrepp som grupp, period, valenselektroner, ädelgasstruktur, atomnummer,

  • veta att salter består av positiva och negativa joner som hålls samman av elektriska krafter i kristaller

  • kunna namn och laddningstal för några positiva och negativa joner

  • kunna sätta ihop joner med olika laddning till ett salt

  • förstå vad som händer när ett salt löses i vatten

  • kunna berätta om vad de olika salterna används till

  • kunna berätta om var kalciumkarbonat finns i naturen

  •  

Vi kommer att arbeta med laboration, laborationsrapport, enskilt skriftligt arbete, gemensamma genomgångar, med text och uppgifter i kemihäftet samt avsluta arbetsområdet med ett prov.

Uppgifter och laborationer finner ni på Classroom.

Målet med arbetet: Målet med arbetet är att få mer förståelse för atomers egenskaper och uppbyggnad. Du ska förstå hur och varför joner bildas och hur de bildar jonbindningar. Du ska även få mer kunskap om olika salter.

Bedömning: Ni bedöms hur väl ni klarar av att förklara och använda begrepp och metoder, vilket ni får visa på era inlämningsuppgifter, samt på det skriftliga provet v 45, och hur väl ni klarar av att genomföra laborationer.


Läroplanskopplingar

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,

genomföra systematiska undersökningar i kemi, och

använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.

Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.

Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.

Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.

Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.

Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.

Matriser i planeringen
Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback