👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här
Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Religion åk 8 ht 2020, Islam och Judendom
Innehåll
Syfte
Centralt innehåll (ur läroplanen)
Undervisningen i religion ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7-9.
-
Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendomen...
-
Varierade tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
-
Huvuddragen i världsreligionernas historia.
-
Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
-
Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
Konkretisering av mål
Målet med undervisningen är att du ska
-
få kunskaper om tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
- få kunskaper om centrala tankegångar i världsreligionerna islam och judendom.
-
fått kunskaper om världsreligionernas historia.
-
förstå sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
-
förstå religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
-
få kunskaper om hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
Arbetssätt
Du kommer att få
-
få lyssna på genomgångar.
-
arbeta med instuderingsuppgifter
-
se filmer i ämnet
Bedömning
Du visar dina kunskaper
-
genom att vara aktiv på lektionerna
- Visa kunskap i uppgifter
-
vid prov/skrivuppgift
Matriser
Religionskunskap
| Jag har fortfarande inte visat godtagbara kunskaper. | Jag har en grund... | Jag har kommit en bit på väg mot tillämpning | Jag tillämpar... | |
|---|---|---|---|---|
|
VÄRLDSRELIGIONERNA
Bedöms
|
|
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
|
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
|
|
LIKHETER OCH SKILLNADER
Bedöms
|
|
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
|
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar
|
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
|
|
SAMBAND MED SAMHÄLLELIGA FÖRHÅLLANDEN
Bedöms
|
|
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
|
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
|
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
|
|
SKILDRING AV LIVSFRÅGOR, LIVSÅSKÅDNINGARNAS BETYDELSE
Bedöms
|
|
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
|
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
|
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
|
|
MORALISKA FRÅGESTÄLNNIGAR, VÄRDERINGAR, ETISKA BEGREPP OCH MODELLER
Bedöms ej.
|
|
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
|
|
INFORMATION OCH KÄLLOR
Bedöms ej.
|
|
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
