Skolbanken Logo
Skolbanken

Lågaffektivt förhållningssätt på Nord

Dibber Fänsåker, Dibber Sverige AB · Senast uppdaterad: 23 januari 2023

Gemensamt för oss på Fänsåkers förskola är att vi bemöter alla barn i våran verksamhet genom ett lågaffektivt förhållningssätt.

 

 

Förhållningssätt. 

Utveckla förhållningssättet kring barngruppen. Arbeta med lågaffektivt bemötande som förhållningssätt och tydliggörande pedagogik. 

 

 

Syfte:

Vi vill att barn ska bli bemötta på ett respektfullt sätt av alla pedagoger på förskolan.

 

Mål:

Alla barn ska känna sig trygga och välkomna på förskolan.

Alla barn ska bli respekterade för den person hen är och ha någon att leka tillsammans med under sin dag på förskolan.

Vi pedagoger ser till vad som fungerar för barnet och arbetar med att förstärka dessa behov.

Vi pedagoger ska inte låta barnet känna att hen misslyckas utan vi reflekterar och analyserar kontinuerligt över hur vi hanterar olika situationer som uppstår under en dag.

 

Metod:

 

Explosiva barn har ofta en "trigger" till sitt beteende. Börja kartlägga om vad som triggar barnet kan vi lokalisera kan vi även förebygga, ett barn i affekt kan också visa "freez", "flight" eller "fight" som flyktbeteende och är lika viktig att identifiera.

 

Vi vill i största möjliga mån använda oss av lågaffektivt bemötande i mötet med barn och vuxna på vår förskola. Lågaffektivt bemötande är ett synsätt, med metoder som är utvecklande för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi ska sträva efter att förebygga så att individen slipper använda det problemskapande beteendet. Det handlar om att skruva i miljön, hitta vägar och sätt för att undvika problemsituationer. Vi vill behålla tillit till barnet. 

 

Lågaffektiva metoder: 

- Kräv ej ögonkontakt

- Ta ett steg tillbaka

- Sätt dig ner

- Avled istället för att konfrontera

- Var avslappnad i din kropp

- Ge barnet en utväg och förvänta dig att det ska fungera

- Var positiv och ha positivt tonfall 

 



Bemötande av barn i affekt: Hur förbygger vi och arbetar med barnet i sin explosion, när barnet är i affekt?

 

Hur agerar vi som arbetslag om ett barn hamnar i affekt?

En pedagog finns hos barnet i affekt och en pedagog tar hand om barngruppen. Pedagogen som är kvar hos det enskilda barnet utgår från barnets behov. Vi håller aldrig fast barnet om det inte är av anledning av att skydda det från att skada sig själv eller andra. Vi diskuterar inte med barnet som är i affekt så länge det befinner sig i det tillståndet, utan pratar med en lugnande röst om barnet har behov av det.

 

Hur arbetar vi med miljöerna och tar hand om barnen runt omkring när ett barn hamnar i affekt?

- Vi ser till att barnet är i en säker miljö. Behöver vi anpassa miljön sker det direkt. En pedagog finns hos barnet i affekt och en pedagog tar hand om barngruppen.

 

Hur förhåller vi oss till barnet efter det har kommit ur sin affekt?
- En pedagog tar sig tid med barnet. Vi finns där som en trygghet och agerar utefter barnets behov. Kanske behöver barnet närhet eller bara att vi finns där? Vi pratar med barnet kring händelsen när vi ser att barnet lugnat ner sig och är mottaglig för att diskutera. Vi utgår från att hjälpa barnen och ge det verktyg. Vi skuldbelägger aldrig barnet utan utgår från vad vi pedagoger kan göra för att hjälpa och förebygga. Efteråt utvärderar och planerar pedagogerna framåtsyftande.

Hur arbetar vi förebyggande för att inte barnet ska behöva hamna i affekt?

- Vi pedagoger arbetar enligt metoden och lägger upp enskilda framåtsyftande planeringar och kartläggningar utefter barnet som hamnat/hamnar i effekt.


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback