Konkretiserade mål
Du ska bland annat kunna:
• addition och subtraktion inom talområdet 0–100
• nyttja uppdelning vid tiotalsövergång i addition och subtraktion
• repetera valutan kronor
• huvudräkningsuppgifter till kapitlets innehåll
Undervisningens innehåll
Du kommer att få möjlighet att träna på detta genom att bland annat:
• repetera tiokompisarna
• nyttja tiokompisarna vid addition där summan är ett helt tiotal
• nyttja tiokompisarna vid subtraktion från hela tiotal
• addera upp till 10 först vid tiotalsövergång och sedan addera resten
• addera ental till ett tvåsiffrigt tal, med tiotalsövergång
• subtrahera ental från ett tvåsiffrigt tal, med tiotalsövergång
• öva på tiotalsövergång med hjälp av tallinjen och hundratavlan i spel
• räkna addition och subtraktion med valutan kronor inom talområdet 0–100
• lyssna på en ramberättelse med matematiskt innehåll
• delta i samtal och diskussioner utifrån en samtalsbild
• titta på en samtalsbild och svara på frågor kring den
• svara på muntliga huvudräkningsuppgifter som är aktuella till lektionens innehåll
Bedömning
Vad bedöms?
Det som bedöms är de konkretiserade målen som finns beskrivna i varje kapitels pedagogiska planering.
Hur sker bedömningen?
Efter varje arbetsområde gör eleverna en självskattning, en diagnos och ett summativt prov.
Taluppfattning och tals användning |
|||
Du har nått delar av målet. | Du har nått målet. | Du har nått målet och visat att du kan mer. | |
---|---|---|---|
Tal 0-100
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur de kan användas för att ange tal och ordning.
|
Du är osäker på:
- talen 0-100
- att markera talen 0-100 på en tallinje.
- användnigen av < och > och vad de står för.
- räkneramsan framåt och bakåt 0-100.
- 10-hopp framåt och bakåt 0-100.
|
Du kan:
- talen 0-100.
- markera talen 0-100 på en tallinje.
- använda < och > och vet vad de står för.
- räkneramsan framåt och bakåt 0-100.
- hoppa 10-hopp framåt och bakåt 0-100.
|
Du har visat att du kan mer:
- du kan högre tal än 0-100.
- du kan markera högre tal än 0-100 på en tallinje.
- du kan använda < och > och vet vad de står för.
- du kan räkneramsan framåt och bakåt med högre tal än 100.
- du kan hoppa 10-hopp framåt och bakåt med högre tal än 100.
|
Tal 0-100
Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.
|
Du är osäker på:
- skillnaden mellan ental och tiotal.
- värdet av ental och tiotal.
|
Du kan:
- skillnaden mellan ental och tiotal.
- värdet av ental och tiotal.
|
Du har visat att du kan mer:
- du kan skillnaden mellan ental, tiotal och ex. hundratal
- du vet värdet av ental, tiotal och ex. hundratal.
|
Bråk
Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
|
Du är osäker på:
- hur mycket hälften av en helhet är.
- hur mycket 1/3, 1/4, 1/5, 1/6 och 1/8 av helhet är.
|
Du kan:
- hur mycket hälften av en helhet är
- hur mycket 1/3, 1/4, 1/5, 1/6 och 1/8 av helhet är.
|
Du har visat att du kan mer:
- hur mycket hälften av en helhet är.
- än 1/3, 1/4, 1/5, 1/6 och 1/8 av helhet.
Ex. 1/10, 3/9.
|
De fyra räknesätten
De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
|
Du är osäker på:
- sambandet mellan addition och multiplikation.
- multiplikation med 2, 5 och 10.
- den kommutativa lagen inom multiplikation.
- division med 2, 3, 4 och 6.
|
Du kan:
- sambandet mellan addition och multiplikation.
- multiplikation med 2, 5 och 10.
- den kommutativa lagen inom multiplikation (5x2 = 2x5).
- division med 2, 3, 4 och 6.
|
Du har visat att du kan mer:
- du kan multiplikation med andra tal än 2, 5 och 10.
- du kan division med andra tal än 2, 3, 4 och 6.
|
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
|
Du är osäker på:
- att talsortsräkna inom addition (tiotalen och entalen för sig).
- att talsortsräkna inom subtraktion.
- att räkna till helt tiotal, addition och subtraktion.
- additionsuppställning med och utan växling.
- subtraktions-uppställning med och utan växling.
- att tolka textuppgifter och välja rätt räknesätt.
- hur en miniräknare används.
|
Du kan:
- talsortsräkna inom addition (tiotalen och entalen för sig).
- talsortsräkna inom subtraktion.
- räkna till helt tiotal, addition och subtraktion.
- additionsuppställning med och utan växling.
- subtraktions-uppställning med och utan växling.
- tolka textuppgifter och välja rätt räknesätt.
- använda en miniräknare.
|
Du har visat att du kan mer:
- du hjälper andra att förstå.
|
Algebra |
|||
Du har nått delar av målet. | Du har nått målet. | Du har nått målet och visat att du kan mer. | |
Likhetstecknets betydelse
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
|
Du är osäker på:
- att lösa uppgifter där det ena talet är dolt.
|
Du kan:
- lösa uppgifter där det ena talet är dolt.
|
Du har visat att du kan mer:
- du ka lösa uppgifter med höga tal där det ena talet är dolt.
|
Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
|
Du är osäker på:
- hur man fortsätter ett geometriskt mönster
- hur man fortsätter ett talmönster.
|
Du kan:
- fortsätta ett geometriskt mönster
- fortsätta ett talmönster
|
Du har visat att du kan mer:
- du kan göra egna geometriska mönster.
- du kan göra ett eget talmönster.
|
Geometri |
|||
Du har nått delar av målet. | Du har nått målet. | Du har nått målet och visat att du kan mer. | |
Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
|
Du är osäker på:
- hur man ritar av en bild från ett rutsystem och hur man förstorar den.
|
Du kan:
- rita av en bild från ett rutsystem och även förstora den.
|
Du har visat att du kan mer:
- du kan även förminska bilden.
|
Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
|
Du är osäker på:
- olika lägesangivelser
- att rita av en enkel figur i ett rutsystem
- att rita spegelvända figurer i rutsystem
|
Du kan:
- olika lägesangivelser
- rita av en enkel figur i ett rutsystem
- rita spegelvända figurer i rutsystem
|
Du har visat att du kan mer:
- du kan rita av en svår figur i ett rutsystem.
|
Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
|
Du är osäker på:
- att rita och måla symmetri.
- vad en symmetrilinje är
|
Du kan:
- rita och måla symmetri.
- vad en symmetrilinje är
|
Du har visat att du kan mer:
- du kan med ord förklara vad symmetri är.
|
Sannolikhet och statistik |
|||
Du har nått delar av målet. | Du har nått målet. | Du har nått målet och visat att du kan mer. | |
Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
|
Du är osäker på:
- att fylla i stapeldiagram
- att jämföra och samtala om resultat och slutsatser.
|
Du kan:
- fylla i stapeldiagram
- jämföra och samtala om resultat och slutsatser
|
Du har visat att du kan mer:
- du kan använda andra diagram än stapeldiagram.
|
Problemlösning |
|||
Du har nått delar av målet. | Du har nått målet. | Du har nått målet och visat att du kan mer. | |
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
|
Du är osäker på:
- hur man löser problem i vardagsnära situationer.
- hur man arbetar enligt strukturen; uppgift, uträkning, svarrita, uppgift, svar.
|
Du kan:
- lösa problem i vardagsnära situationer.
- arbeta enligt strukturen; uppgift, uträkning, svarrita, uppgift, svar.
|
Du har visat att du kan mer:
- du kan lösa problem i ett större sammanhang.
|
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
|
Du är osäker på:
- att förstå och räkna räkneberättelser
- att formulera matematiska uttryck till räkneberättelser
|
Du kan:
- förstå och räkna räkneberättelser
- formulera matematiska uttryck till räkneberättelser
|
Du har visat att du kan mer:
- du kan konstruera egna räkneberättelser.
|