Bornholmsmodellen

Bornholmsmodellen Vi leker med språket och ökar vår språkmedvetenhet.

                

Var är vi? (Nuläge/syfte)

Vi ser i vardagen att barnen är intresserade av rim och ramsor, sånglekar, lyssna på sagor samt samtala kring ords olika betydelse. I samtal, berättelser och språklekar upptäcker barn språkets möjligheter. Vi vill stimulera barnen att lära sig fler ord samt en insikt om språkets möjligheter. Genom att arbeta med språklekar vill vi att barnens möte med skriftspråket blir lustfyllt. I våra undervisningsstunder kommer vi att arbeta med att öka barnens språkliga medvetenhet utifrån ett kommunikativt och lekfullt perspektiv. Materialet vi använder, 'Före Bornholmsmodellen', är utformad för att möta barnens nyfikenhet och lust att lära.

Vart ska vi? (Mål, förmågor, vad vill vi se när vi har arbetat med området?)

Att barnen är nyfikna och har lust till att vilja utveckla sin kunskap i språket. Att de får en ökad förståelse för skriftspråket.

Hur gör vi? (Planera/genomför/dokumentation/reflektion)

Vi använder oss av materialet 'Före Bornholmsmodellen'  Varje undervisningstillfälle består av upprop med namntecken, högläsning, veckans ramsa, språklek och avslutning. Vid varje tillfälle är det något nytt som introduceras, eller att något moment upprepas med någon form av komplettering eller utmaning. Upprop Att börja samlingarna med ett upprop gör att man uppmärksammar varje enskilt barn i gruppen. När du fokuserar på varje barns förnamn och senare även deras efternamn och ålder blir varje barn synligt. Uppropet innehåller också språklekar som att dela upp barnens namn i stavelser eller uppmärksamma första och sista ljudet i det egna namnet. Med uppropet vet också barnen att nu börjar språksamlingen. Högläsning Högläsning ger rika möjligheter för barnen att utveckla sitt ordförråd och förstå hur ord är uppbyggda. Den gör också att barnen får uppleva skriftspråkets egenart och att de vänjer sig vid ett distanserat språk, ett språk som är fristående från " här och nu" - situationen. Gradvis kan de också utveckla föreställningar om hur berättelser är uppbyggda. Därmed får de ett mönster som de senare kan känna igen i nya berättelser. Som pedagog är det viktigt att läsa uttrycksfullt, med rätt tempo och betoning för att fånga och upprätthålla barnens uppmärksamhet. Som högläsare måste vi vara lyhörda för barnens behov av förklaringar och anknytningar till egna erfarenheter utan att vi förlorar den röda tråden Veckans ramsa I leken med ramsor uppmuntrar vi barnen till lustfyllda språkliga upptäckter. Både vad gäller ordens innehåll och form. Språklek Ljud omkring oss Vi lyssnar efter ljud som finns runt omkring oss. Tex. hur låter det när man skriver på ett papper, när vi läser en bok mm. Det hjälper dem att vara uppmärksamma och att koncentrera sig på den gemensamma leken eller aktiviteten. Barnen får också lära sig att känna igen olika djurs läten. Rim och ramsor Att arbeta med rim och ramsor är det enklaste sättet för oss att få barnen att upptäcka språkets form. Språksamlingarna innehåller många lekar som bygger på rim och ramsor. Mungymnastik Om vi får leka med tungan och läpparna på olika sätt hjälper så övar vi upp vår talmotorik. En svagt utvecklad talmotorik kan bidra till att det är svårt att forma språkljuden. Klappa stavelser Att klappa stavelser i sitt namn är en vanlig och uppskattad lek för barnen. Med den sortens lekar får barnen en första erfarenhet av att ord går att dela upp i mindre delar. Man kan sedan utveckla detta till att stampa och nicka till de olika stavelseindelningarna och då får de även uppleva rytmen i språket med hela kroppen. Sätta ihop ord Vi arbetar med språklekar där vi visar hur man kan sätta ihop två ord och skapa ett nytt. Tex. kaffe och kopp bildar ordet kaffekopp. Detta gör att barnen blir uppmärksamma på ordens form och inte bara på dess betydelse. Platsord – prepositioner Att barnen får genom lek prova hur de kan använda prepositioner gör att de får erfarenheter som de sedan kan bygga vidare på. Språkligt skapande Med de olika övningarna i språkligt skapande som att tex. leka med rösten, lär sig barnen att vi inte enbart kommunicerar med ord. Det lär dem att vi också använder rösten för att signalera känslor, stämningar och avsikter. Gissa gåtor Ett sätt att uppmuntra barnen att föreställa sig i sitt inre och att skapa sammanhang mellan olika ledtrådar, är att låta dem beskriva ett djur, eller ett barn i gruppen, med hjälp av olika ledtrådar, t ex djurets storlek, var det lever och hur det låter. Meningar  och ord Här delar vi upp meningar i ord, sätta ihop ord till meningar och lär sig att ord kan vara ljudmässigt långa och korta. Detta gör att barnen börjar reflektera över att orden har både ett innehåll och en form. Barnen får även fundera över hur ord används tex, görord - beskriver vad någon gör - dvs verb och sakord - beskriver människor, djur och saker dvs substantiv. Återberättande Att låta barnen få återberätta är ett sätt att skapa berättarglädje hos dem. I ett långsiktigt perspektiv ger detta barnen erfarenheter av att berätta en saga eller händelse i en logisk följd men också att delta i textskapande i muntliga sammanhang. Första och sista ljudet Att låta barnen få lyssna efter första och sista ljudet i sina namn blir de uppmärksamma  på språkets minsta byggstenar - fonemen. Att leka med ljud- och tungvrickarramsor får de också dessutom se och känna efter hur vissa ljud formas i munnen. På detta sätt hjälper vi barnen att utveckla en fonemisk medvetenhet som senare har betydelse för deras läs- och skrivinlärning. Sånglek Sånglekar är språkliga aktiviteter där barnen i sång, rörelser och socialt samspel får känna rytmen i både språket och melodin med hela kroppen. Sångerna hjälper barnen att utveckla sin förmåga till koordination och uppmärksamhet.  Avslutning Varje språksamling har en tydlig avslutning.

 Hur blev det? (Utvärdering/Analys/Hur går vi vidare?)

Övrigt

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,