Engelbrekt-Gärdets förskolor uppföljning förskolan Gärdesbacken avd. Gräshoppan

Engelbrekt-Gärdets systematiska kvalitetsarbete består av projektstart, veckoreflektioner tillsammans med barnen och i arbetslaget, 2 projektuppföljningar vecka Ht 43-45 Vt vecka 7-9 samt en och projektsammanfattning/avslut. Det här är underlaget för uppföljning av projektet. Vi utgår från de didaktiska frågorna; Vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar över vart projektet och barnens lärande är på väg och stämmer av med projektplaneringen och planerar för hur vi ska gå vidare med undervisningen. Vilken riktning ska projektet ta nu, vilka är våra nästa steg? Titta tillbaka i dokumentationerna, lärloggarna och era planeringar.

Titta tillbaka på era projektplaneringar, dokumentationer, lärloggar och nyhetsbrev.

Beskriv:

• Vilka händelser vi pedagoger har uppmärksammat barnen på i vardagen som har en naturvetenskaplig anknytning

Vi har uppmärksammat barnen på:

- vad vi kan hitta i marken och på marken nära oss (maskar, potatisar, blomlökar, ekollon, kastanjer, pinnar, plastbitar, russinaskar

- vad händer med plommon eller svampar när vi lämna dem i värmen på avdelningen ( de kommer förlora sin form, färg, smak, de kommer lukta konstigt, 
man kan inte längre äta dem, de kommer mögla)

- vad kan vi göra av vatten och diskmedel (sopbubblor) 

• Vilka olika material och undersökningar barnen har fått vara med om som synliggör ett naturvetenskapligt innehåll

- material: maskar, svampar, ekollon, kastanjer, mögel, blomlökar, potatisar, löv, fruktrester, plommon, sopbubblor, 

- undersökningar: Vad kan vi hitta i marken, jorden när vi börjar gräva? Vad händer med plommon, svampar när vi lämnar de i värmen över helgen 
på avdelningen? Hur ser en svamp inuti? Vad kommer vi se när vi kommer titta på svampen med digitalmikroskop? Vad händer med våra fynd från 
undersökande promenader: blomlökar, plastbitar, russinask, stenar, blomfrö, nypon när vi lägger de i jorden igen? Hur rör sig maskar?

fysiskt undersökning av föremålen/artefakter av intresse: känna med handen, lukta, titta på, dela på, smula sönder: svampar, blomlökar, löv, 
kastanjer, ekollon, plommon. Känna med handen på maskar, lyssna om vi kan höra hur de rör sig. Pratar daggmaskar?Hur låter maskar när de 
pratar?  

• Vilka utmaningar vi har gett barnen utifrån våra mål: försöka se sambanden mellan olika fysikaliska fenomen (rörelse, rörelsemönster, ljud) 
  och mellan enkla kemiska processer (förmultna, lukta, byta form från fast till flyttande), ge uttryck för egna uppfattningar, ställa hypoteser, 
  undersöka dem.

• Hur vi på olika sätt har stöttat barnens utveckling av nya begrepp, kunskaper och färdigheter/förmågor. 
  Återkommande reflektion, repetitiva aktiviteter i små grupper med fokus på det självupplevda. Begrepp: daggmask, i jorden, på marken, 
  mögel och det svara begreppet kretslopp som vi jobbar fortfarande med ( daggmasken Sigge)

• Stämmer planeringarna överens med de målen som ni hade i projektplaneringen?

• Vi planerade att introducera barnen till naturvetenskapen, till hållbarheten och krätsloppet. Ville inkludera kunskaper om vexter samt ekna kemiska 
  processer (lösa, blanda, förmultna, lukt) och fysikaliska fenomen (rörelse, rörelsemönster, ljud), Vi ville att barnen ska förstå visa begrepp (till ex. kretslopp, 
  vi jobbar på det),  se visa samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld
  
  

•  

   

  Vilka målområden går vi vidare med?

Återkoppling till läroplanens tre förtydliga områden   projektet gett barnen för erfarenhet av:
Naturvetenskap- teknik rörelse ljud	Matematik antal klassificering/ storlek	Språk och kommunikation Med språk avser vi alla de olika sätt som finns att kommunicera och uttrycka tänkandet på nya begrepp och ord samtal, lyssna, dialog, resonemang, beskriva, rimma
Exempel: ljud rörelse skuggor  ljus  volym temperatur	Exempel: Antal Former  Mönster  Klassificering Storleksförhållanden Siffror	Exempel: Nya begrepp och ord Nya tecken (TAKK) Peka Samtal -lyssna -dialog Lera Beskriva Återberätta Rimma

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,