Projektbeskrivning Blå A - Södermalm 2020-2021,Uppföljningsperiod 1

Det här är den första uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen kring "Barns möten med naturen".

HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen 

Projektbeskrivning, uppföljningsperiod 1
Under september-oktober 2020 har alla Humlorna presenterat sin projektbild under samling i Trollskogen. Vi har lyssnat på varandra och tittat på bilderna på väggen med hjälp av projektor. Vi har sett nyckelpigor, kohagar, bärplockning och fantastiska naturmiljöer, med såväl vatten som skog, berg och vattenfall.

Vi har spelat Allemansrätts-spelet vid flera tillfällen. Det är ett spel som karaktären Milo fick av Allemansrätt-Rut under förskolans teaterföreställning innan sommaren. Teatern som inspelat filmklipp har vi tittat på tillsammans under hösten. Under spelet och under barnens presentationer av sina projektbilder har barnen fått möjlighet att berätta, uttrycka tankar, ställa frågor och argumentera om naturen på olika sätt.  

Nu finns alla projektbilder uppsatta på vår projektvägg i Trollskogen.
Vi har placerat bilderna i fyra kategorier och satt upp två symboler för två av dessa;

·         - Nyckelpigan

·         - Växter, bär & svamp

Nyckelpigan
Vi tittar och samtalar om de två projektbilder där två kompisar har en nyckelpiga på handen. Vi läser vidare om nyckelpigan med hjälp av vår insektsbok “Min första småkrypsbok” av ​Anja Baklien (2017). Vi har tagit reda på att nyckelpigan allra oftast har sju prickar, den har sex ben (tre på varje sida). Nyckelpigan äter bladlöss och den har ett gift som den sprutar ut från sina knän. Giftet är giftigt för djur, inte människor. ”Jag vill ändå inte äta den” resonerar barnen.

Växter, bär & svamp
Giftigt och ätbart i naturen är ett annat intresseområde som vi fördjupat lite om under denna termin. Utifrån projektbilder har barnen berättat bland annat om blåbär, hallon, harsyra och blommor. Genom våra samtal, erfarenheter och erövrad kunskap från våra faktaböcker, liksom olika filmklipp fortsätter vi att prata om det som går att plocka i vår natur, vad som går att äta, och vilka bär, blommor och växter som faktiskt är giftiga, precis som nyckelpigan för djuren.

Vi väver in våra kunskaper om djur och natur i arbetet med Allemansrätten. Både under samling inomhus och på utflykter fortsätter vi att spela förskolans Allemansrätt-spel. Vi lyssnar på och sjunger sången "Var rädd om naturen", som var med i nämnda teaterföreställning. Här är en länk till låten: Var rädd om naturen  oss med ord som fridlyst och giftigt Genom arbetet med allemansrätten bekantar vi oss och lär oss om vilka våra rättigheter och skyldigheter är i naturen. Nästa steg nu är att planera terminens fortsatta arbete med projektet utifrån barnens olika intresseområden. Vi pratar om årstiderna skiftande och om att hösten snart är slut. Barnen ställer frågor om vad händer med våra insekter, bär och svampar då. Genom samtal om årstidens skiftande har barnen uttryckt önskan om att bygga kojor samt utforska och färglägga snö. Vår tanke är att vi genom vårt projekt bland annat kommer att arbeta med matematik, naturvetenskap, språk och kommunikation, samt bygg- och konstruktion. Detta utifrån barnens olika intressen, och vi har nu valt att utveckla projektet Hållbar framtid - Barns möte med naturen genom att utgå från följande intresseområden:

 

·         Insektens form, färg och egenskaper.

·          Smaka, plocka, skapa ätbart.

·         Bygg och konstruktion.

·         Allemansrätten - regler, rättigheter och naturens möjligheter 

VARFÖR (Syfte)

Klimatfrågan är vår tids största utmattning. Vårt uppdrag som förskola blir att ge barnen en hoppfull och positiv framtidstro. Vår önskan är att barnen får med sig värdefulla verktyg och tankar från förskolan för att bättre än tidigare generationer kunna leva, vårda och utveckla den framtid som denna generation står inför.

I barnens fortsatta projekterande arbete under rubriken Hållbar framtid – Barns möte med naturen ska pedagoger och barn tillsammans vidareutveckla våra kunskaper om Allemansrätten liksom hitta nya utmaningar och möten i naturen under vintern. Detta utifrån barnens intressen och våra valda intresseområden. Arbetslagets förväntningar är inte att barnen ska kunna alla Allemansrättens regler utantill. Vår önskan är att barnen utvecklar en omtanke och respekt gentemot naturen och att barnen får se, känna och uppleva de fantastiska möjligheter som naturen erbjuder i lek, lärande och utveckling. I läroplanen för förskola framgår det tydligt att barnen ska ges förutsättningar att utveckla förståelse och samband i naturen samt på vilka sätt människan påverkar sin omgivning. Följande går att läsa ur målen i den senast reviderade läroplanen för förskola;

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling. (Lpfö-18, s. 14)

Syftet till valda fokusområden är att erbjuda barnen att utveckla en förståelse för demokratiska värderingar som gäller såväl i relationer mellan kompisar och gentemot medmänniskor som i vårt förhållningssätt till vår omgivning och vår natur. Vi vill hos barnen förankra ett intresse och ett respektfullt förhållningssätt gentemot djur, natur och medmänniskor i det svenska samhället, utifrån grundläggande demokratiska värderingar. Detta beskrivs i läroplanen på följande vis;

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler, (Lpfö-18, s. 13) samt att ”arbetslaget ska förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.” (Lpfö-18, s. 16).

Visionen vi har är att med naturen som utgångspunkt skapa för barnen intressanta, lärorika, lustfyllda och meningsfulla undervisningssituationer. Vi vill vi skapa glädje och brännpukter för barnen genom att erbjuda lärandesituationer där barnen får leka, lära och utvecklas med tillsammans, och tillsammans med naturen, under vinterhalvåret 2020-2021.

HUR (Tillvägagångssätt)

Under ett kollegialt lärande i arbetslaget ska vi bland annat sprida våra kunskaper om hur vi använder oss av olika verktyg, digitala såväl som andra. Ett exempel på digitalt verktyg som vi hoppas kunna använda i barnens projekterande arbete är förskolans digitala ​mikroskopägg* ​som vi kan koppla med en Lärplatta för att tillsammans utforska småkryp, växter och annat som är smått. Det finns också anledning att utveckla arbetslagets kunskaper om det ätbara och icke ätbara i växtriket. Detta bland annat genom att läsa och inventera förskolans ​*faktaböcker om djur och natur, och introducera dessa för barnen, under planerade undervisningssituationer. Vi vill även erbjuda barnen ett spel som handlar om naturen på vintern eftersom spelet som material varit ett av barnen uppskattat och spännande sätt att lära.

*​Mikroskopägg Ett smart trådlöst mikroskop med inbyggt Wi-Fi. Perfekt till att undersöka skillnader i olika material. Se närmare på insekter, löv, huden m.m. Förstorar upp till 43x och ger mycket god skärpa. Kan fotografera och ta filmer på ca 30 sekunder. ​
AV-Media <http://avm.se/>

*Faktaböcker om djur och natur. Vi har bland annat läst och använt “Min första småkrypsbok” av ​Anja Baklien (2017) för att lära oss mer om de insekter som vi stött utifrån barnens projektbilder och på förskolan. Boken har alltid funnits som arbetsmaterial i barnens lärmiljö och blev ett naturligt verktyg för oss när vi ville veta mer om nyckelpigan som presenterades på två av barnens projektbilder, och sedan även dök upp under ett mellanmål på avdelningens fönster. Barnen visar tydligt intresse för skriftspråk och för böckers kommunikativa och informativa egenskaper.

Den pedagogiska miljön ska bidra till barnens utveckling och lärande och skapa möjligheter för barnen att utforska och uppleva. Dokumentationen från vårt projekterande arbete ska finnas lättillgängligt för barnen att återuppleva, bearbeta och diskutera vidare. Projektväggen i Trollskogen är en av de platser där dokumentation som utskrivna bilder finns i ögonhöjd för barnen att se, uppleva och samtala vidare om. För att hålla kvar (och kunna gå tillbaka) mellan alla möjliga vägar vidare i projektet utifrån barnens projektbilder, vill vi skapa en dokumentationsplats där barnen kan bearbeta och uppleva det vi gör i våra pågående teman. Hyllan (IKEA-hurts) i Trollskogen förvandlas just nu till projektets dokumentationsplatser för våra olika teman där vi kan föra in de bilder och material som vi arbetar med.


Bilder: Hurtsen i Trollskogen blir ytterligare dokumentationsplats, utöver dokumentationsväggen för barnens intresseområden.

Genom digitala verktyg så som projektorn kan vi se bilder och filmklipp från vårt gemensamma arbete, och söka fram bild, ljud och film för att vidareutveckla vårt kunnande om de områden som vårt projektarbete berör.

Det projekterande arbetet med Barns möte med naturen - Hållbar framtid pågår under hela veckan och i olika delar av dagen, under både planerade och oplanerade situationer. 

- Onsdag är Humlornas inplanerade utflyktsdag och utflykten blir ett naturligt sätt att fortsätta uppleva, utforska och samtala om naturen på olika sätt, såväl i planerade aktiviteter och undervisningssituationer som spontant utifrån barnens intressen och upplevelser. 

- Torsdagar är Humlornas planerade projektdag för det fortsatta arbetet med Hållbar framtid - Barns möte med naturen. På förmiddagen och under torsdagens samlingar före lunch och före mellanmål arbetar vi vidare med projektet på olika sätt. Under samling, i ateljén, på vår gård eller i mindre arbetsgrupper.

- Projektet uppmärksammas på olika sätt av barn och pedagoger genom alla dagar och rutiner på förskolan, i samtal under matsituationer eller samling, utifrån den litteratur vi läser och utifrån det vi ser, känner och upplever ute på vår gård eller i vår inomhusmiljö, samt utifrån upplevda händelsen i privatlivet som kommuniceras mellan barn och pedagoger eller barnens vårdnadshavare.

VEM?
I det fortsatta projekterande arbetet kommer alla barn att få delta vid planerade undervisningssituationer. Detta både i storgrupp och i mindre grupper, under samling och i tvärgrupper i ateljé, naturrum, under utflykter och/eller i Trollskogen. Alla barn ska få uppleva, lära och utvecklas, under planerade situationer såväl som i spontana. Hela arbetslaget ansvarar för att tillsammans med barnen planera och genomföra projektets olika undervisningssituationer. Förskolläraren har det yttersta ansvaret för att planera, men i det meningsfulla, kollaborativa och medskapande lärandet tar vi alla ett ansvar för att arbetet genomförs, detta med tydliga kopplingar till förskolans styrdokument, och i synnerhet Läroplanen för förskola.

Projektfråga

•   Hur och på vilka sätt erbjuder vinterhalvåret lek och lärande utifrån våra intresseområden?
  
  Humlornas intresseområden:
  - Insekters form, färg och egenskaper.
  - Smaka, plocka, skapa ätbart (barnens intresse för det vi tillsammans kan plocka, laga och smaka)
  - Bygg och konstruktion, (Barnens intresse för bygg och konstruktion, kojor och små gemensamma rum).
  - Allemansrätten (Regler, rättigheter och naturens möjligheter).

Läroplansmål

Läroplan

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.