Bakgrund

Utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi lär oss av och tillsammans med varandra, är språk/kommunikation ett otroligt viktigt redskap både för att ta till sig nya kunskaper och aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle. 

”Barns möjlighet att delta i pågående samtal i förskolan handlar om demokrati. Att små barn tar del av och erövrar kommunikativa redskap och har reella möjligheter att delta i en kommunikativ gemenskap är avgörande för barnens demokratiska rättigheter både idag och i ett framtidsperspektiv.”

”Förskolläraren möter och bemöter barnen inom ramen för sitt yrkesutövande och språket är det främsta kommunikationsverktyget. Alltså måste förskolläraren betraktas som en professionell samtalspartner i och för barnens lärande. Det är under förskoleåren grunden läggs för identitetsutveckling, språkutveckling och kunskapsutveckling, och det är under den perioden som grundläggande värderingar och det språkliga symbolsystemet bemästras. Språket är ett viktigt verktyg i allt lärande och all utveckling. /.../ Det gör att språkutveckling och kunskapsutveckling är varandras förutsättning och ömsesidigt gynnar varandra.”

Pramling Samuelsson, Ingrid och Jonsson, Agneta. (red.) (2017) Förskolans yngsta barn - perspektiv på omsorg, lärande och lek. 

Syfte

Vi vill att alla barn ska känna delaktighet i vår verksamhet här på Tallen. Att de ska få kommunikativa redskap för att kunna ingå i gemenskapen på förskolan, kunna ställa frågor och uttrycka sina tankar och åsikter. Vi vill att barnens intressen ska genomsyra verksamheten och tillsammans med pedagogernas mål vara en del av planeringen av undervisningen. Vi vill att alla barn utvecklar sin förmåga att kommunicera såväl verbalt som med tecken och bilder som stöd.

Måluppfyllelse

Målet med undervisningen är att alla barn ska utveckla sin förmåga att uttrycka sig med ord, tecken och bilder. Vi använder oss av kartläggning för att se hur kommunikationen utvecklas. 

Didaktiska val / Tillvägagångssätt

• Vi ska använda bild- och tecken som stöd under hela dagen för att möjliggöra kommunikation för alla barn utifrån deras olika förutsättningar. 

• Vi delar in barnen i mindre grupper inne och ute för att ge alla barn en chans att komma till tals och bli lyssnade på. 

• Vid måltiderna sitter vi en pedagog vid varje bord för att hålla fokus på ett barncentrerat samtalande. 

• Vi är närvarande, både psykiskt och fysiskt, med barnen och tar tillvara deras tankar och åsikter.

• Vi sätter ord på saker och handlingar i vardagen för att utvidga barnens ordförråd och utveckla deras förståelse.

• Genom att vara medforskare och visa intresse för det barnen riktar både sin fysiska och verbalauppmärksamhet och nyfikenhet mot förmedlar vi att deras tankar och intressen är viktiga. 

”De vuxnas ansvar att bidra till lärande är tydligt i den dialogiska kommunikationen. Karaktäristiskt för kommunikationen är respekt och lyhördhet och en närvaro i fysiskt och psykisk bemärkelse. De vuxna inspirerar barnen att berätta, utmanar barnens kommunikation och bidrar till att utvidga samtalet.” 

”Små barn bemästrar orden genom att höra dem, koppla ihop dem med de sammanhang de förekommer i, leka med dem och pröva dem genom att bara ”apa efter”, härma eller imitera det de hör. För förskolläraren innebär det att möjliggöra ett mer barncentrerat samtalande där barnen ges större mandat genom tal- och språkutrymme utifrån sina intressen, förutsättningar och villkor.”

Pramling Samuelsson, Ingrid och Jonsson, Agneta. (red.) (2017) Förskolans yngsta barn - perspektiv på omsorg, lärande och lek. 

Uppföljning

Vi följer och dokumenterar regelbundet hur kommunikationen ser ut på avdelningen, både verbal och med hjälp av tecken och bilder som stöd. Vi dokumenterar genom anteckningar samt lärloggar och reflektioner i Unikum.