Meteorologi och klimatologi

Ett arbetsområde som syftar till att öka elevernas förståelse för de processer som påverkar meteorologiska och klimatologiska förhållanden lokalt och globalt.

Information om examination

 

Examinationen i detta arbetsområde sker genom en hemskrivning. Inlämning sker via classroom v. 49 (inlämning senast 23.59 måndag kväll). Hemskrivningen får inte omfatta mer än 1.500 ord.

 

Viktiga begrepp

väder, klimat, klimatförändring, växthuseffekt, IPCC, lufttryck, högtryck, lågtryck, temperatur, luftfuktighet, relativ luftfuktighet, mättnadsfuktighet, vindar, passadvindar, västvindsbältet, nederbörd, orografisk nederbörd, frontnederbörd, konvektiv nederbörd, atmosfären, kustklimat, inlandsklimat, klimatzoner, vegetationszoner, ENSO (El Niño), tropiska orkaner, inversion, klimatdiagram, tematiska kartor.

Resurser

Dokumentär om klimat och konflikter från SVTplay

Väder och klimat i Sverige från NEplay

Dokumentären "klimatkollaps" från NEplay

Veckoplanering

Vecka	onsdag (85 min.)	torsdag (75 min.)	Övrigt
45	Intro. arbetsomr. Genomgång - Meteorologi och klimatologi	Fortsättn. gmg. Met./klim.
46	Fortsättn. gmg. Met./klim.	Fortsättn. gmg. Met./klim.
47	Fortsättn. gmg. Met./klim.	Fortsättn. gmg. Met./klim.
48			ma4-prov tors. NA
49
50		Hemskrivning

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jordens naturgeografiska och geologiska byggnad, utveckling och förändring över tid och rum. Processer i mark, vatten och luft, hur de samverkar och ger upphov till varierande naturlandskap på jorden samt hur och varför de förändras över tid. Människans användning och omvandling av naturlandskapet och utveckling av olika kulturlandskap över tid. Analys av naturliga hot, risker och samhällets sårbarhet.
• En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt. Vattenresurser och utvecklingsfrågor.
• Geografiska källor och rumslig information. Hur data samlas in, till exempel genom kartor, satellit- och flygbilder, fältstudier och laborationer. Hur geografisk information värderas, bearbetas och presenteras. Hur man framställer kartor.
• Kartografins grunder, till exempel jordmodeller, kartprojektioner, positionering och kartan som modell av verkligheten. Skala och generalisering. Kartframställning. Grunderna i geografiska informationssystem (GIS) och visualisering av geografisk information i karta.