👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kemi, Grundläggande kemi Borgen

Skapad 2020-11-05 11:30 i Västervångskolan F-9 Trelleborg
Eleverna kommer att lära sig om atomer, grundämnen och kemiska föreningar. Samt begreppen kemisk reaktion och fysikalisk förändring.
Grundskola 7 Kemi
,,

Innehåll

Syfte

Detta ska vi arbeta med

Eleverna kommer att jobba med teori och faktatexter från Kemi boken, där går vi igenom vad atomer, grundämnen, fysikalisk förändring och kemiska föreningar är. 

Detta kommer vi att bedöma

 Eleverna bedöms på de kunskaper de visar på lektionerna och under laborationer.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
    Ke
  • Centralt innehåll
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
    Ke  7-9
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
    Ke  7-9
  • Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
    Ke  7-9
  • Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
    Ke  7-9
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
    Ke  7-9

Matriser

Ke
Kemi åk 7-9

Förmågan att kommunicera.

F
E
C
A
Förmågan att skilja fakta från värderingar.
Du kan samtala om och diskutera naturvetenskapliga frågor (energi, hälsa, miljö och samhälle) och skiljer då fakta från värderingar.
Du kan samtala om och diskutera naturvetenskapliga frågor (energi, hälsa, miljö och samhälle) och skiljer då fakta från värderingar.
Du kan samtala om och diskutera naturvetenskapliga frågor (energi, hälsa, miljö och samhälle) och skiljer då fakta från värderingar.
Förmågan att motivera sina ställningstaganden
Du formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar
Du formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar
Du formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar
Förmågan att se konsekvenser av sina ställningstaganden.
Du beskriver några tänkbara konsekvenser av dina ställningstaganden.
Du beskriver några tänkbara konsekvenser av dina ställningstaganden.
Du beskriver några tänkbara konsekvenser av dina ställningstaganden.
Förmågan att lyssna aktivt, bemöta åsikter och argumentera.
I diskussioner ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument.
I diskussioner ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument.
I diskussioner ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument.
Förmågan att föra diskussionen framåt
Du för till viss del diskussionerna framåt
Du för diskussionerna framåt
Du för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Förmågan att hitta information.
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor.
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor.
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor.
Förmågan att använda inhämtad information i egna diskussioner.
På ett i huvudsak fungerande sätt.
På ett fungerande sätt.
På ett väl fungerande sätt.
Förmågan att från informationen skapa egna texter, anpassade till syfte och målgrupp.
Du skapar enkla texter med viss anpassning.
Du skapar utvecklade texter med relativt god anpassning.
Du skapar välutvecklade texter med god anpassning.
Förmågan att från informationen skapa egna muntliga (eller andra) framställningar, anpassade till syfte och målgrupp.
Du skapar enkla framställningar med viss anpassning.
Du skapar utvecklade framställningar med relativt god anpassning.
Du skapar välutvecklade framställningar med god anpassning.

Förmågan vid laborativt/ undersökande arbete.

F
E
C
A
Förmågan att genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
Förmågan att själv formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Du bidrar till formuleringen.
Du formulerar själv, men man behöver bearbeta dina planeringar något.
Du formulerar själv fungerande planeringar.
Förmågan att laborera säkert.
Du använder utrustning och laborerar på ett säkert sätt.
Du använder utrustning och laborerar på ett säkert sätt.
Du använder utrustning och laborerar på ett säkert sätt.
Förmågan att använda utrustningen på ett fungerande sätt.
Du använder ett i huvudsak fungerande sätt.
Du använder utrustningen ändamålsenligt.
Du använder utrustningen ändamålsenligt och effektivt.
Förmåga att jämföra resultat med frågeställningar.
Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna.
Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna.
Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna.
Förmågan att dra slutsatser av försöken.
Du drar enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.
Du drar utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.
Du drar välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Förmågan att föra resonemang kring resultatens rimlighet
Du för enkla resonemang.
Du för utvecklade resonemang.
Du för välutvecklade resonemang och ser resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor.
Förmågan att se hur undersökningen skulle kunna förbättras.
Du bidrar till att ge förslag.
Du ger förslag.
Du ger förslag och visar dessutom på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Förmågan att dokumentera undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Du gör enkla dokumenteringar.
Du gör utvecklade dokumenteringar.
Du gör välutvecklade dokumenteringar.

Förmågan att använda information och modeller från kemins värld.

F
E
C
A
Ha kunskaper om materiens uppbyggnad
…på ett grundläggande plan.
… på ett gott plan.
…på ett mycket gott plan.
Ha kunskaper om materians oförstörbarhet.
…på ett grundläggande plan.
… på ett gott plan.
…på ett mycket gott plan.
Ha kunskaper om materians omvandlingar.
…på ett grundläggande plan.
… på ett gott plan.
…på ett mycket gott plan.
Förmågan att visa kemiska teorikunskaper.
Du kan ge exempel och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Du kan förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Du kan förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Förmågan att föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med teorier i kemi och kemiska samband… … gällande kemiska processer i levande organismer. … gällande kemiska processer i mark. … gällande kemiska processer i luft. … gällande kemiska processer i vatten.
Du kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och visar på enkelt identifierbara kemiska samband.
Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och visar på förhållandevis komplexa kemiska samband.
Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och visar på komplexa kemiska samband.
Förmågan att undersöka hur kemikalier och kemiska processer används i vardagen och i samhället.
Du beskriver enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på materiens kretslopp.
Du beskriver förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Du beskriver komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Förmågan att föra resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön.
Du kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang
Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang
Förmågan att använda kunskaper om hållbar utveckling.
Du kan visa på några åtgärder för hållbar utveckling.
Du kan visa på fördelar och begränsningar hos åtgärder för hållbar utveckling.
Du kan, ur olika perspektiv, visa på fördelar och begränsningar hos några åtgärder för hållbar utveckling.
Förmågan att se samband mellan naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människans levnadsvillkor.
Du kan ge exempel och beskriva.
Du kan förklara och visa på samband.
Du kan förklara och generalisera.