👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här
Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Planering för Religion ht 20
Skapad 2020-11-05 12:42
i Blommensbergsskolan Stockholm Grundskolor
unikum.net
Grundskola
F – 9
Här hittar ni planering för religion, sidhänvisningar och länkar till filmer. examineringsuppgifter.
Innehåll
Planering religion år 8 ht 20
Länkar till filmklipp vi kommer att titta på.
Azan & Muslim pilgrims"hajj" prayer in mecca Kaaba time lapse 2:24 ! plz check description - YouTube
V.45
Genom gång av Islams 5 pelare, finns att läsa om i boken på sidorna 184-186.
Vi tittar på Filmer om olika sätt att vara muslim på. Efter varje film gör vi sammanfattande anteckningar tillsammans.
V.46
Samma som ovan. Likande finns att läsa i boken på sidorna 168–172 och 204–205
V.47
Diskussioner kring slöjan och ifrågasatta shariatolkningar Och extremism. Göra uppgiften med eller utan hijab på sidan 191.
V.48
Onsdagslektionen är en examinerade skrivuppgift om olika sätt att praktisera Islam. Ni får ha med er lektionsanteckningar.
Genomgång av grunderna i Hinduism och Buddhism,( hänvisningar till film kommer senare)
Sidor att läsa i boken 240–241. 243-245.248-249. 285-286. 294-296.
Utifrån genomgångar ska vi jämföra Islam med antingen islam med Hinduism eller buddism.
V.49
Samma som ovan.
V.50
Muntligt diskussionsprov i smågrupper.
Matriser
Kunskapskrav Religion
Förmåga att analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa. Förmåga att analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället. Förmåga att reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet. |
|||
| E | C | A | |
|---|---|---|---|
|
Världsreligionerna
|
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
|
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
|
|
Likheter & skillnader
|
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
|
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
|
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
|
|
Samband med samhälleliga förhållanden
|
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
|
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
|
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
|
|
Skildring av livsfrågor, livsåskådningars betydelse
|
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
|
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
|
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
|
Förmåga att resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller. Förmåga att söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet. |
|||
| E | C | A | |
|
Moraliska frågeställningar, värderingar, etiska begrepp & modeller
|
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
|
|
Information & källor
|
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
