Var är vi?

Beskriv ett nuläge. Varför ska vi arbeta med detta område? Vad är utgångspunkten och syftet med projektet/utvecklingsområdet och hur har vi sett det/barnens behov/intressen? Forskning?

Vi har på olika sätt observerat barnens egna rörelse och vi ser att barnen visar ett stort behov av att röra på sig. Vi har använt oss mycket av vår utemiljö och närmiljö ute för att utforska rörelse. Tillsammans med barnen har vi gått promenader och utforskat rörelse på fotbollsplanen. På gården har barnen utmanat sig motoriskt genom att använda vår hinderbana och sätta sig själv i rörelse. Barnen finner egna lösningar på att ta sig vidare och utmana sig i att klättra, samt att springa och röra sig upp och ner för våra backar på gården. Barnen har även satt andra material i rörelse så som t.ex. löv som kastats och krattats, Kastanjer har plockats som de sedan rullar, kastar och samlar på. Barnen har även utforskat hur olika material rör sig i ett lutande plan, vilka rör sig och vilka rör sig inte och varför?

 

Vart ska vi?

• Vilka kunskaper/förmågor vill vi utveckla hos barnen? Vilken/vilka kunskapsteorier ligger till grund för vår barnsyn och kunskapssyn? Vår vision är att barnen ska bära med sig en nyfikenhet och trygghet i att våga utforska och ta för sig i sitt utforskande och bli självständiga. Respektera varandra i ett samspel mellan varandra där turtagning är en naturlig del i många situationer. Vi sätter ord på turtagningen och att vänta vid många situationer under dagen för att förtydliga. Vid dessa situationer förstärker vi också orden med tecken.

Stötta barnen i deras kommunikation för att främja samspelet och deras språkliga utveckling. Att kunna uttrycka vad man vill är en del i att skapa självständighet och att man inte blir missförstådd.

 

• På vilket sätt iordningställs miljön på avdelningen så att projektet kan ”leva” under hela dagen? Vår miljö både ute och inne är föränderlig och ändras utifrån barnens visade intresse eller när vi pedagoger observerar att något behöver tillföras eller förändras för att vidga leken och ge den "ny energi". Det behöver i miljön finnas en progression i materialet och det vi utmanar dem med. Materialet är tillgängligt för att barnen själva ska kunna plocka fram. Vår roll som pedagog har också en viktig del i att introducera materialet och agera förebilder för hur vi inspirerar barnen till samspel och lek i miljön.

 

• Hur presenteras och hur startar vi upp projektet med barnen? Vi kommer att fortsätta undersöka och utmana barnen kring rörelse. Våra tankar är att eventuellt kunna utgå från något verb för att undersöka rörelse. Kan årstiderna utmana barnens tankar kring rörelse? Finna andra miljöer där vi kan utmana barnen t.e.x gympasalen.

 

• Hur kopplar vi det till enhetens kvalitetsmål?

”Bedriva en pedagogisk undervisning som främjar hållbarhet inom omsorg, utveckling och lärande.”

För att främja ett hållbart lärande vill vi utgå ifrån och utforska barnens intressen. Vi vill använda oss av och utforska olika verb som barnen intresserar sig för. Vi har sett att ett verb ger oss ett bredare område än exempelvis ett substantiv. Rörelse har fångat barnens intresse, vi kan upptäcka det inom många områden och i alla våra miljöer. Vi kommer att observera vilka områden och verb inom rörelse som barnen intresserar sig för. 

För att nå ett hållbart lärande vill vi också väcka nyfikenhet för det som barnen inte själva upptäcker genom att erbjuda olika material, miljöer och upplevelser 

 

Hur gör vi?

• Vilka metoder, arbetssätt, förhållningssätt, miljö och material använder vi oss av?

Vara goda förebilder i relationer och vår miljö med vikt i hur vi pedagoger tilltalar varandra. Det vi vill förmedla till barnen måste vi förmedla mellan varandra. Vi stödjer även barnen vid konflikter för att skapa goda relationer och lugn miljö.

Lyhörda och medforskande pedagoger som tar tillvara på barnens intressen och nyfikenhet för att skapa ett hållbart lärande. Där vi till exempel använder oss av naturen och återvunnet material för att skapa förutsättningar för barnen att förstå vikten av att värna om miljön och förstå naturens kretslopp.

Dela in barngruppen i mindre grupper för att skapa förutsättningar för hållbart lärande. Det skapar förutsättningar för nya lekkonstellationer mellan barnen, och det ger även tid och möjlighet att utforska i en lugnare miljö. Vi observerar att de yngsta barnen vågar ta för sig mer och utforskar materialet på ett djupare sätt när de är i mindre sammanhang. Att dela barnen i mindre grupper skapar även möjlighet för oss pedagoger att se det enskilda barnets utveckling och lärande och kunna utmana vidare, proximala utvecklingszonen. Tydliga och fungerande rutiner skapar en struktur som kan ge en ro hos barnen i deras utforskande och lek då vi pedagoger vet vem som ska göra vad kring våra rutinsituationer, och de andra pedagogerna kan fokusera på barnen och möta dem i deras utforskande.

Barnens intressen ska prägla lärmiljöerna, både inne och ute och detta når vi genom att vara närvarande i barnens lek för att observera och fånga upp barnens tankar, idéer och intressen i deras utforskande och undersökande.

Vi arbetar för att använda TAKK som förstärkning av ordets innebörd för att öka delaktigheten. Detta är något som vi vill utveckla mera för att stötta barnen i deras språkutveckling men också som en del i att utveckla barnens samspel och demokrati- och lekstrategier.

Genom att vara närvarande och lyhörda pedagoger vill vi ge barnen en trygg och hållbar atmosfär där de vill och vågar, utforska och lära. Detta skapar vi förutsättningar för genom att dela barngruppen och på så sätt ge dem tid för att samspel och utforskande i ett mindre sammanhang. Det skapar även förutsättningar för att fördjupa anknytningen mellan barnen och pedagogerna. V

 

 

• Hur dokumenterar vi? Vems ansvar?

Vi dokumenterar genom foto, film och anteckningar vid observationer och olika aktiviteter. Vi dokumenterar i Unikum för att ge vårdnadshavare inblick i utbildningen, men också för vår del som reflektionsunderlag för att följa barnens processer i undervisningen och hur vi kan utmana barnen vidare. Vi pedagoger har ett lika stort ansvar att observera, dokumentera och reflektera. 

 

 

Stödfrågor för veckoreflektion

• Vad är syftet?
• Vilka förutsättningar skapar undervisningen för att främja hållbar utveckling (närmiljö, lärande och relationer)?
• Vad/hur var min roll som pedagog?
• Blev aktiviteten/erbjudandet/uppgiften som du/ni hade tänkt?
• Hur går vi vidare?

 

 

 

Slutanalys 2020/2021:

Dessa stödfrågor och rubriker ska användas i ert analysarbete på avdelningen. Kopiera ner frågorna och rubrikerna till er reflektions- och analysdel här nedanför. Har man fler än ett mål, så får man skriva en slutanalys/mål. När slutanalysen är klar för respektive mål så kopieras den in i en lärlogg i "lärarrummet" som kopplas till rätt respektive mål/planering som ligger i förskolans lärarrum. 

Målformulering:

Resultat: 

Vad har vi gjort?

Har vi nått målet? (Ja, nej, delvis)

Analys:

Hur uppnåddes målet?

Varför blev det som det blev?

Vilka val har vi gjort och varför?

Kan vi identifiera några mönster? Likheter/Skillnader

Framgångsfaktorer, vad tar vi med oss?

Har vi identifierat några nya utvecklingsområden?