<span style="font-size: 13.999999999999998pt; font-family: Calibri,sans-serif; color: #008000; background-color: transparent; font-weight: bold; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Period
v.43-48
&nbsp;
<span style="font-size: 13.999999999999998pt; font-family: Calibri,sans-serif; color: #008000; background-color: transparent; font-weight: bold; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Bed&ouml;mningsform
<span style="font-size: 12pt; font-family: Calibri, sans-serif; color: #548dd4; font-weight: bold; font-style: italic; font-variant-numeric: normal; font-variant-east-asian: normal; text-decoration-line: underline; text-decoration-skip-ink: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Hur<span style="font-size: 12pt; font-family: Calibri, sans-serif; color: #548dd4; font-weight: bold; font-style: italic; font-variant-numeric: normal; font-variant-east-asian: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> ska det bed&ouml;mas?
Bed&ouml;mning sker under lektionstid vid enskilt arbete och vid skriftlig diagnos samt diskussioner.
&nbsp;
<span style="font-size: 13.999999999999998pt; font-family: Calibri,sans-serif; color: #008000; background-color: transparent; font-weight: bold; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Bed&ouml;mningsaspekter
<span style="font-size: 12pt; font-family: Calibri, sans-serif; color: #548dd4; font-weight: bold; font-style: italic; font-variant-numeric: normal; font-variant-east-asian: normal; text-decoration-line: underline; text-decoration-skip-ink: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Vilka<span style="font-size: 12pt; font-family: Calibri, sans-serif; color: #548dd4; font-weight: bold; font-style: italic; font-variant-numeric: normal; font-variant-east-asian: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> kvaliteter bed&ouml;ms?
I vilken utstr&auml;ckning eleven kan:
<ul>
<li>L&ouml;sa problem i elevn&auml;ra situationer</li>
<li>Anv&auml;nda matematiska begrepp</li>
<li>V&auml;xla mellan olika begrepp samt resonera om deras relation</li>
</ul>
&nbsp;
<span style="font-size: 13.999999999999998pt; font-family: Calibri,sans-serif; color: #008000; background-color: transparent; font-weight: bold; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Undervisning
<span style="font-size: 12pt; font-family: Calibri,sans-serif; color: #548dd4; background-color: transparent; font-weight: bold; font-style: italic; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Inneh&aring;ll 
Hur man m&auml;tte l&auml;ngd f&ouml;rr i tiden j&auml;mf&ouml;rt med idag.
De grundl&auml;ggande l&auml;ngdenheterna meter, decimeter, centimeter och millimeter.
Formerna kvadrat, rektangel, triangel och cirkel samt kub, r&auml;tblock, klot, cylinder och kon.
&nbsp;
Matteord
Str&auml;cka&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; cylinder
Meter&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;tetraeder
decimeter&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;pyramid
centimeter&nbsp; &nbsp; &nbsp; sida
millimeter&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;h&ouml;rn
kub&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;kant
r&auml;tblock&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; l&auml;ngd
kon&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;bredd
klot&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;omkrets
&nbsp;
&nbsp;
Material
Grundboken Matteborgen 4A - kapitel 3
Verktyg f&ouml;r att m&auml;ta och rita str&auml;ckor/former
Arbetsblad
iPad
&nbsp;
Arbetsformer f&ouml;r att tr&auml;na
L&auml;sa och r&auml;kna med grundboken och r&auml;kneh&auml;fte
Enskilt och parvis arbete med probleml&ouml;sning en g&aring;ng i veckan
Arbetsblad och iPad f&ouml;r att tr&auml;na addition och multiplikation en g&aring;ng i veckan.
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
<span style="font-size: 13.999999999999998pt; font-family: Calibri,sans-serif; color: #008000; background-color: transparent; font-weight: bold; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">&Aring;terkoppling
<span style="font-size: 12pt; font-family: Calibri,sans-serif; color: #548dd4; background-color: transparent; font-weight: bold; font-style: italic; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Hur f&aring;r eleven veta hur arbetet g&aring;r?
Individuell &aring;terkoppling sker under lektionstid muntligen.&nbsp;
Skriftlig &aring;terkoppling ges &auml;ven vid skriftliga uppgifter/diagnos
&nbsp;

Matematik

Matteborgen 4A kapitel 3 - geometri. Innehåll, bedömning och återkoppling

 Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. 

  Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala och dess användning i vardagliga situationer.

 Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas. 

 Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder. 

 Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. 

 Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer. 

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.

I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.

Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.

I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.

Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.

I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Matematik, Geometri, årskurs 4, 20/21

Matriser i planeringen

Uppgifter