Solens pedagogiska planering: Språk/ Flerspråkighet ht: 2020

Solens pedagogiska planering: Språk/ Flerspråkighet ht: 2020

Varför?

Språket kan ses som ett verktyg för tänkande och som en del av vår kognitiva förmåga. Med språket kan vi kommunicera och dela tankar, känslor och erfarenheter med varandra. Att samtala är en social aktivitet som kräver ömsesidighet. Genom att vi vuxna finns med som språkliga förebilder får barnen goda förutsättningar att utveckla sitt språk. Att ha ett språk är en förutsättning för inflytande och att kunna påverka sitt liv. Vi behöver ett rikt ordförråd för att kunna berätta, beskriva och förklara vad vi vill. Att lära  sig nya ord tar tid och kräver upprepning, att barnet får höra ordet gång på gång.(”Praktisk pedagogik” 4/2020)

Det verbala språket utgör bara en liten del av hur vi kommunicerar med varandra. Det mesta som mottagaren tolkar in är icke- verbala signaler främst kroppsspråk men även tonläge och betoning. Att kunna läsa av och förstå varandras kroppsspråk är nödvändigt för att kunna fungera tillsammans. Små barn börjar studera och förstå kroppsspråket hos sina närmaste långt innan de förstår de talande språket. ( ”Språklig förebild i förskolan” av Karolina Larsson)

Forskning har visat att det inte innebär en extra belastning för hjärnan att utveckla mer än ett språk samtidigt och oberoende antal språk börjar barn att prata runt 1-års åldern. Barn som redan börjat utveckla ett språk och senare möter ett nytt kan dessutom utnyttja sin tidigare kunskap om språkliga strukturer och ordkunskap när de möter ett nytt språk. (”Armon- Lotem ”2010). Det viktigaste för att nå framgångsrik flerspråkig utveckling i familjen och i förskolan är att se till att barnen får tillräcklig input på alla språken. Språk är en färskvara så det gäller att alla språk används hela tiden så mycket som möjligt och i olika sammanhang.(” Svenska som andraspråk i förskolan”)

Vi har i vårt förgående fokusområde observerat att många barn visar ett intresse för att använda sig av det verbala språket mer och mer i samtal med oss vuxna och sina kamrater. De är nyfikna på nya ord och testar de i olika sammanhang tillsammans med att peka och dra oss för att visa vad de uppmärksammat. Vi vill därför bygga vidare på deras nyfikenhet för ord och utvidga deras ordförråd och ordförståelse.

För att vidga språk ytterligare vill vi även lyfta de olika modersmål vi har på Solen. 

Vad?

Barnen visar ett stort intresse för böcker och känner till och benämner figurer från välkända sagor och sånger. Vi vill därför utveckla detta vidare och tillföra fler figurer från ex. Populärkulturen som barnen lockas av hemma och här på förskolan. Med utgångspunkt från dessa vill vi utveckla och berika barnens språk genom att tillsammans lyssna, ljuda, beskriva, leka med ord, rimma använda TAKK. m.m.

 

Hur?

Vi ska göra barnen delaktiga genom att tillsammans med barnen bygga upp fler inbjudande läsmiljöer ute och inne. Dessa ska berikas med bilder, ord, digitala verktyg och böcker. Bygga vidare på barnets intresse för insekter och bla. ta reda vad de olika insekterna heter på olika språk.
Låta barnen möta och träna språket på olika sätt som att lyssna på olika språk genom sång, musik, ljudböcker, digitala verktyg, Pen-PAL m,m.

Hur dokumenterar vi?

För vem? Vad, vem, hur, varför.

• Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnashavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att föra dialog hemma tillsammans med sina barn.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,