Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Samhällskunskap

·

Årskurs:

8

Politiska ideologier 8c

Sturebyskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 9 november 2020

Tankar om hur samhället ska se ut, fungera och styras har alla sitt ursprung i någon omvälvande händelse, något samhällsproblem eller en samhällsförändring. De stora politiska ideologierna liberalism, socialism och konservatism uppstod på 1700-1800-tal och vi kommer titta närmare på varför de uppstod då samt vad dessa ideologierna har för idéer/tankar för att skapa det bästa samhället. Vi ska också lära oss om hur Sverige styrs idag.

Planeringen för momentet uppdateras ständigt eftersom en del saker tar längre tid och andra går fortare än vad det var tänkt. Därför är det bäst att följa vecka för vecka i Onenote istället. 

v 45 Vi börjar med att gå igenom varför politiska ideologier uppstår. Vi pratar om olika ideologier men fokuserar mest på liberalism, socialism och konservatism. Vi försöker hitta ideologiernas grundtankar till att börja med (för att sen kunna nyansera i ett senare skede). Vi pratar även om valet i USA och följer vad som händer där.

v 46-48 Vi läser och ser film om industrialismen och hur den påverkade samhället, individen, samhällets styre och maktfördelningen. Vi jämför utvecklingen i Storbritannien med utvecklingen i Sverige och letar likheter och skillnader. 

v 49 Prov på digiexam i skolan.

 

 

Utvärdering och underlag till bedömning i ämnet samhällskunskap: 

-Veckouppgifter som finns på Onenote. Syftet med dessa är att försöka få hela klassen i fas (alla ligger på ungefär samma ställe). Dessa uppgifter ska vara färdiga senast under nämnda vecka.
 
- BLÅ och GULA uppgifter där eleverna väljer antingen blå eller gula. BLÅ är uppgifter där frågeställningarna är mer öppna och kräver lite längre svar. Dessa uppgifter ger också möjlighet till utförliga resonemang. Dock behöver du som väljer dessa uppgifter tycka att det är kul att skriva och ta ansvar för att arbetet rullar framåt. Kan krävas hemarbete. GULA uppgifter är fler till antalet och är mer styrda med fler frågeställningar än de blå. Gula uppgifter ska inte ta lika lång tid utan om du som elev känner att det är skönt att bli klar med en uppgift och sen börja med en annan ska du välja gula. De gula uppgifterna kräver inte lika mycket skrivande som de blå. 
Både blå och gula uppgifter kan leda till A i betyg. 

- Prov på digiexam under v 49 

 

Hur vi jobbar med detta moment?
Vi varvar genomgångar med eget arbete. Vi jobbar med begrepp. Vi diskuterar och tar hjälp av varandra. Läs mer om det egna arbetet ovan under utvärdering. 

Vid frånvaro går du in på Onenote under fliken frånvaro och klickar på den vecka du är frånvarnade på. Du gör samma eller liknande uppgifter som de andra gör i skolan. Du svarar på Onenote och jag kollar dina svar där. 

/Kristina


Läroplanskopplingar

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,

uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,

söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och

reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

Några olika stats- och styrelseskick i världen.

Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Matriser i planeringen
Kunskapskrav Samhällskunskap
Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback