Upptäcktens projektplanering 2020/2021

Beskriv kortfattat projekt/tema/arbetsområde

Projektbeskrivning

Var är vi?

• Beskriv ett nuläge. Varför ska vi arbeta med detta område?

Barnen har frågat efter Kompisböckerna och Kanin och Igelkott eftersom att vi hade det som projekt förra läsåret. Vi ser att barnen tar till sig innehållet i böckerna och att de är intresserade, därför har vi fortsatt med ett projekt kring Kompisböckerna.

• Vad är utgångspunkten och syftet med projektet/utvecklingsområdet och hur har vi sett det/barnens behov/intressen? Forskning?

Vi arbetar med återkommande undervisningstillfällen med fokus på relationer, kompisböcker och vår närmiljö, då detta enligt oss kan påverka barnens delaktighet och inflytande på ett positivt sätt, då det skapar tid till att iaktta, reflektera och ger trygghet. "I förskolan grundläggs barnens förmåga till att samspela med människor. De lär sig samarbeta och de kan kommunicera och interagera med andra genom olika situationer som uppstår i förskolan verksamhet" (Kompisböcker handledning och inspiration av Linda Palm 2019). Skogen har varit och kommer vara en återkommande undervisningsmiljö där barnen ges möjlighet till återkommande utforskande i sampel och kommunikation med varandra och oss pedagoger. Vi skapar konkreta upplevelser i skogen/närmiljön.

 

Vart ska vi?

• Vilka kunskaper/förmågor vill vi utveckla hos barnen? Vilken/vilka kunskapsteorier ligger till grund för vår barnsyn och kunskapssyn? Vi vill skapa grunden i ett hållbart lärande och hållbara relationer inför framtiden.

"Kännetecknandet för lek är samförstånd, turtagning och ömsesidighet, att man ger och tar och turas om i leken, att man skämtar, att man kan skilja på vad som är lek respektive allvar och att man har roligt tillsammans, Barn som inte har lärt sig dessa tre grundregler har svårt för att leka med andra barn" (Utbildning och undervisning i förskolan av Christian Eidevald, Ingrid Engdahl 2018).

Vi utgår mycket från det kooperativa lärandet. För att olika möten ska ske mellan barnen delar vi upp barnen i mindre grupper där de får möjlighet att lära av varandra och hjälpas åt. Vi väljer att variera sammansättningen på barngrupperna utifrån ålder, men även åldrar kompetenser, färdigheter och utifrån barnens tidigare kunskaper och erfarenheter för att skapa möten mellan barnen. När barnen får reflektera tillsammans får de möjlighet att lära av varandra i alla sammanhang.

För att få syn på den proximala zonen hos barnen observerar vi pedagoger vart barnen är i sin utveckling och hur de fungerar i våra olika miljöer. Vi pedagoger finns närvarande för att uppmärksamma och stötta barnen i sitt lärande. För att upptäcka barnens proximala utvecklingszon så reflekterar vi både tillsammans med barnen och mellan oss pedagoger. Vi pedagoger strävar efter att ställa öppna frågor för att barnen själva ska få tänka, analysera och utmanas vidare i sitt lärande. Vi behöver ge tid för upprepning och undersökande. Vi är öppna för att lärande sker på olika sätt hos olika individer. Vi tar vara på varandras styrkor, erfarenheter och intressen, både barnens och pedagogernas. Vi anpassar lärandet efter barnens olika nivåer. Men vägen dit får se olika ut. T.ex att dramatisera behöver upprepas för att barnen ska få möjlighet att känna sig bekväma och kunna växa och känna sig stolta.

• På vilket sätt iordningställs miljön på avdelningen så att projektet kan ”leva” under hela dagen?

Vi har skapat miljöer som skapar möjligheter för samarbete mellan barnen. Där vi som exempel skapat fordonshörna, och familjehörna som vi sett att barnen haft ett gemensamt intresse kring. Dessa miljöer kan kopplas till projektet kring vänskapsböckerna, då böckernas innehåll handlar om samarbete på olika sätt vilket även miljöerna bidrar till att skapa. Vänskapsböckerna och Kanin och Igelkotten finns tillgängliga för barnen i de pedagogiska miljöerna. De skapar samtal mellan barn- barn och barn-pedagoger om dess innehåll. Barnen vill gärna ha med Kanin och Igelkott i våra olika aktiviteter.

• Hur presenteras och hur startar vi upp projektet med barnen?

Vi kommer att fortsätta med det vi berört under förprojektet, d.v.s fortsätta fördjupa barnens förståelse för dessa ämnen i verkligheten, för att det ska bli ett hållbart lärande och hållbara relationer.

• Hur kopplar vi det till enhetens kvalitetsmål?

Enhetens övergripande mål för läsåret är att vi vill skapa förutsättningar för ett hållbar närmiljö, där relationer och lärande är i fokus. Vi har kombinerat vår pedagogiska miljö med vår närmiljö skogen, genom att fördjupa oss i vänskapsböckerna i de olika undervisningsmiljöerna. Böckernas innehåll berör ämnen som är grunden för hållbara relationer, där vi pedagoger skapar miljöer/ aktiviteter och uppdrag där barnen kan undersöka och fördjupa begreppen tillsammans. Vi arbetar med återkommande undervisningstillfällen med fokus på relationer, kompisböcker och vår närmiljö, då detta enligt oss kan påverka barnens delaktighet och inflytande på ett positivt sätt, då det skapar tid till att iaktta, reflektera och ger trygghet.

 

 

Hur gör vi?

 

• Vilka metoder, arbetssätt, förhållningssätt, miljö och material använder vi oss av?

Vi använder oss av vår närmiljö för att skapa olika undervisningsmiljöer i vårt projekt. Vi finns nära barnen i deras utforskande för att kunna stötta (scaffoldning) dem i deras lärande och för att se hur vi ska gå vidare och utmana deras lärande i projektet. Vi använder oss av våra konkreta figurer Kanin och Igelkott som alltid finns med tillgängliga i vår undervisning. När vi ser att barnen tagit till sig det vi läst och använder det själva i vardagen är vi med barnen i deras tankar och reflektioner. Vi utgår mycket från det kooperativa lärandet. För att olika möten ska ske mellan barnen delar vi upp barnen i mindre grupper där de får möjlighet att lära av varandra och hjälpas åt. Vi väljer att variera sammansättningen på barngrupperna utifrån ålder, men även åldrar kompetenser, färdigheter och utifrån barnens tidigare kunskaper och erfarenheter för att skapa möten mellan barnen. När barnen får reflektera tillsammans får de möjlighet att lära av varandra i alla sammanhang.

 

 

• Hur dokumenterar vi? Vems ansvar?

Vi skriver veckoreflektioner i Unikum varje vecka där vi reflektera utifrån de lärloggar vi gjort för att kunna komma vidare i projektet. Varje månad reflekterar vi kring det vi skrivit i våra veckoreflektioner utifrån enhetens handlingsplan. Det är allas ansvar i arbetslaget.

För att få syn på den proximala zonen hos barnen observerar vi pedagoger vart barnen är i sin utveckling och hur de fungerar i våra olika miljöer. Vi pedagoger finns närvarande för att uppmärksamma och stötta barnen i sitt lärande. För att upptäcka barnens proximala utvecklingszon så reflekterar vi både tillsammans med barnen och mellan oss pedagoger. Vi pedagoger strävar efter att ställa öppna frågor för att barnen själva ska få tänka, analysera och utmanas vidare i sitt lärande.

 

Reflektionsfrågor till veckoreflektion:

• Vad är syftet?
• Vilka förutsättningar skapar undervisningen för att främja hållbar utveckling (närmiljö, lärande och relationer)?
• Vad/hur var min roll som pedagog?
• Blev aktiviteten/erbjudandet/uppgiften som du/ni hade tänkt?
• Vad stannar vi upp vid? Varför?

Slutanalys 2020/2021:

Dessa stödfrågor och rubriker ska användas i ert analysarbete på avdelningen. Kopiera ner frågorna och rubrikerna till er reflektions- och analysdel här nedanför. Har man fler än ett mål, så får man skriva en slutanalys/mål. När slutanalysen är klar för respektive mål så kopieras den in i en lärlogg i "lärarrummet" som kopplas till rätt respektive mål/planering som ligger i förskolans lärarrum. 

Målformulering:

Resultat: 

Vad har vi gjort?

Har vi nått målet? (Ja, nej, delvis)

Analys:

Hur uppnåddes målet?

Varför blev det som det blev?

Vilka val har vi gjort och varför?

Kan vi identifiera några mönster? Likheter/Skillnader

Framgångsfaktorer, vad tar vi med oss?

Har vi identifierat några nya utvecklingsområden?