👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik 1b - EK20c

Skapad 2020-11-09 12:47 i Katedralskolan Linköping
Planering för hela Matematik 1b kursen
Gymnasieskola Matematik
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta matematiskt. Det innefattar att utveckla förståelse av matematikens begrepp och metoder samt att utveckla olika strategier för att kunna lösa matematiska problem och använda matematik i samhälls- och yrkesrelaterade situationer. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utmana, fördjupa och bredda sin kreativitet och sitt matematikkunnande. Vidare ska den bidra till att eleverna utvecklar förmåga att sätta in matematiken i olika sammanhang och se dess betydelse för individ och samhälle.

Innehåll

Innehåll

I kursen matematik 1b fördjupar vi oss i följande ämnesområden:

  • Kapitel 1 - Aritmetik
  • Kapitel 2 - Procent
  • Kapitel 3 - Algebra & ekvationer
  • Kapitel 4 - Geometri
  • Kapitel 5 - Sannolikhetslära & statistik
  • Kapitel 6 - Grafer & funktioner

 

Examination

Du kommer att examineras skriftligen på alla kapitel. Vi kommer även att ha ett halvkursprov samt avsluta med ett nationellt prov på hela kursen.

 

Preliminär tidsram

Datum Månad Dag Innehåll Sidor
19 Augusti Onsdag Bilen och geten  
20 Augusti Torsdag Kapitel 2. Procent - gruppuppgift, vad vet vi om procent? Låna böcker  
24 Augusti Måndag Mer procent 80-85
25 Augusti Tisdag Diagnos i matematik  
26 Augusti Onsdag Promille & ppm 91-93
27 Augusti Torsdag Förändringsfaktor 96-98
31 Augusti Måndag Flera procentuella förändringar + tal i potensform
Test. Procent fram till s. 96.
96-101 + 44-45
1 September Tisdag Tal i potensform  
2 September Onsdag Flera procentuella förändringar + tal i potensform 96-101 + 44-45
3 September Torsdag Test: Förändringsfaktorer. Exponentialfunktioner s. 329-331
7 September Måndag Exponentialfunkter och potensfunktioner s. 329-333
8 September Tisdag Procentenheter 108
9 September Onsdag Tema: Moms 106-107
10 September Torsdag Repetition  
14 September Måndag Litet prov kapitel 2, procent  
15 September Tisdag Ränta & amortering 110-113
16 September Onsdag Index 116-119
17 September Torsdag Repetition och blandade övningar 123-129
21 September Måndag Repetition och blandade övningar 123-129
22 September Tisdag Prov kapitel 2 Procent  
23 September Onsdag Algebrakapplöpning? Allt lösa ekvationer med allmän metod 140-142
24 September Torsdag Ekvationer med flera x-termer 143-147
28 September Måndag Utvecklingssamtal  
29 September Tisdag Ekvationer med flera x-termer 143-147
30 September Onsdag Test: Ekvationslösning. Potensekvationer 148-151
1 Oktober Torsdag Studiedag  
5 Oktober Måndag Potensekvationer 148-151
6 Oktober Tisdag Beräkningar med formler 152-154
7 Oktober Onsdag Ställa upp och tolka formler och uttryck 155-157
8 Oktober Torsdag Lösa ut ur formler 160-161
12 Oktober Måndag Olikheter 163-165
13 Oktober Tisdag Problemlösning 166-168
14 Oktober Onsdag Primtal  
15 Oktober Torsdag Faktorisering och parenteser 171-173
19 Oktober Måndag Beskriva troliggöra och bevisa 174-177
20 Oktober Tisdag Repetition och blandade övningar  
21 Oktober Onsdag Repetition och blandade övningar  
22 Oktober Torsdag Prov kapitel 3. Algebra  
26 Oktober Måndag Höstlov  
27 Oktober Tisdag Höstlov  
28 Oktober Onsdag Höstlov  
29 Oktober Torsdag Höstlov  
2 November Måndag Kapitel 6. Grafer och funktioner - koordinatsystem (sänka skepp?) 300-302
3 November Tisdag Formel, värdetabell och gras 302-305
4 November Onsdag Tolka grafer som beskriver vardagliga förlopp 307-309
5 November Torsdag Tolka grafer som beskriver vardagliga förlopp och proportionalitet 307-309
        310-312
9 November Måndag Studiedag  
10 November Tisdag Räta linjer y = kx + m 310-312, 321-324
11 November Onsdag Räta linjer y = kx + m 310-312, 321-324
12 November Torsdag Exponentialfunktioner 329-331
16 November Måndag Exponentialfunktioner. Kanske logaritmer? 329-331
17 November Tisdag Potensfunktioner 332-333
18 November Onsdag Repetition räta linjer, exponential- och potensfunktioner  
19 November Torsdag Test, räta och icke räta funktioner. Grafritande räknare  
23 November Måndag Olika matematiska modeller 337-339
24 November Tisdag Olika matematiska modeller 337-339
25 November Onsdag Olika matematiska modeller 337-339
26 November Torsdag Repetition  
30 November Måndag Repetition  
1 December Tisdag Prov kapitel 6  
3 December Torsdag Kapitel 4. Geometri - grundläggande geometri 190-209
7 December Måndag Vinklar & vinkelsumma 211-214
8 December Tisdag Vinklar & vinkelsumma 211-214
9 December Onsdag Geometri & bevis 215-217
10 December Torsdag Geometri & bevis 215-217
14 December Måndag Pythagoras sats 220-223
15 December Tisdag Pythagoras sats 220-223
16 December Onsdag Mönster och symmetrier 230-234
17 December Torsdag Repetition och implikation och ekvivalens s. 218-219
7 Januari Torsdag Blandade övningar  
11 Januari Måndag Blandade övningar  
12 Januari Tisdag Prov kapitel 4 Geometri  
13 Januari Onsdag Kapitel 1 - Bråk, addition och subtraktion 37-39
14 Januari Torsdag Kapitel 1 - Bråk, multiplikation och division 40-43
18 Januari Måndag Bråkräkning 37-43
19 Januari Tisdag Repetition inför halvkursprov  
20 Januari Onsdag Repetition inför halvkursprov  
25 Januari Måndag Repetition inför halvkursprov  
26 Januari Tisdag Repetition inför halvkursprov  
27 Januari Onsdag Repetition inför halvkursprov  
1 Februari Måndag Repetition inför halvkursprov  
2 Februari Tisdag Repetition inför halvkursprov  
3 Februari Onsdag Repetition inför halvkursprov  
4 Februari Torsdag Halvkursprov Ma1b  
8 Februari Måndag Samtal inför utvecklingssamtal  
9 Februari Tisdag Studiedag  
10 Februari Onsdag Samtal inför utvecklingssamtal  
15 Februari Måndag Samtal inför utvecklingssamtal  
16 Februari Tisdag Samtal inför utvecklingssamtal  
17 Februari Onsdag Kapitel 5. Sannolikhetslära och statistik.
Enkla slumpförsök
s. 248-251
22 Februari Måndag Sportlov  
23 Februari Tisdag Sportlov  
24 Februari Onsdag Sportlov  
25 Februari Torsdag Sportlov  
1 Mars Måndag Experimentella sannolikheter. Kasta häftstift 252-253
2 Mars Tisdag Slumpförsök med flera föremål eller steg 254-255
3 Mars Onsdag Träddiagram 257-260
8 Mars Måndag Träddiagram 257-260
9 Mars Tisdag Beroende händelser 262-263
10 Mars Onsdag Komplementhändelse 264-265
15 Mars Måndag Repetition  
16 Mars Tisdag Statistik - tolka tabeller och diagram 268-272
17 Mars Onsdag Lägesmåtten medel, median och typvärde. När skall vi använda vilket? 273-275
22 Mars Måndag Vilseledande statistik 278-279
23 Mars Tisdag Repetition, blandade övningar och fördjupning  
24 Mars Onsdag Studiedag  
29 Mars Måndag Repetition, blandade övningar och fördjupning  
30 Mars Tisdag Prov kapitel 5. Sannolikhetslära & statistik  
31 Mars Onsdag Lektion med okänt innehåll  
5 April Måndag Påsklov  
6 April Tisdag Påsklov  
7 April Onsdag Påsklov  
8 April Torsdag Påsklov  
12 April Måndag Inför muntligt prov  
13 April Tisdag Muntligt prov?  
14 April Onsdag Muntligt prov?  
19 April Måndag Muntligt prov?  
20 April Tisdag Muntligt prov?  
21 April Onsdag Talbaser 54-57
26 April Måndag Repetition  
27 April Tisdag Repetition  
28 April Onsdag Repetition  
3 Maj Måndag Repetition  
4 Maj Tisdag Repetition  
5 Maj Onsdag Repetition  
10 Maj Måndag Repetition  
11 Maj Tisdag Repetition  
12 Maj Onsdag Repetition  
17 Maj Måndag Repetition  
18 Maj Tisdag Nationellt prov Ma1b  

 

Extra stöd

Det finns möjlighet att ta del av extra stöd i matematik på onsdag kl. 14:40-16:10 i sal 128. Stödet är öppet för alla och för alla betygsambitioner.

Du kommer när du behöver och går när du är klar, ingen föranmälan krävs. Detta extramattetillfälle bemannas av behörig lärare i matematik. Välkommen!

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal och delbarhet.
    Mat  -
  • Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skrivna på olika former inklusive potenser med heltalsexponenter samt strategier för användning av digitala verktyg.
    Mat  -
  • Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler, såväl med som utan symbolhanterande verktyg.
    Mat  -
  • Begreppet linjär olikhet.
    Mat  -
  • Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer och olikheter samt potensekvationer, såväl med som utan numeriska och symbolhanterande verktyg.
    Mat  -
  • Begreppet symmetri och olika typer av symmetriska transformationer av figurer i planet samt symmetriers förekomst i naturen och i konst från olika kulturer.
    Mat  -
  • Representationer av geometriska objekt och symmetrier med ord, praktiska konstruktioner och estetiska uttryckssätt.
    Mat  -
  • Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga sammanhang och inom olika ämnesområden.
    Mat  -
  • Illustration av begreppen definition, sats och bevis, till exempel med Pythagoras sats och triangelns vinkelsumma.
    Mat  -
  • Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter.
    Mat  -
  • Begreppen förändringsfaktor och index. Metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån med kalkylprogram.
    Mat  -
  • Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner och potens- och exponentialfunktioner.
    Mat  -
  • Representationer av funktioner, till exempel i form av ord, gestaltning, funktionsuttryck, tabeller och grafer.
    Mat  -
  • Skillnader mellan begreppen ekvation, algebraiskt uttryck och funktion.
    Mat  -
  • Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom vetenskap.
    Mat  -
  • Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar.
    Mat  -
  • Strategier för matematisk problemlösning inklusive modellering av olika situationer, såväl med som utan digitala verktyg.
    Mat  -
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg.
    Mat  A
  • Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
    Mat  C
  • Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
    Mat  E
  • Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.
    Mat  A
  • Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.
    Mat  C
  • Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder.
    Mat  E
  • Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutvecklar egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation.
    Mat  A
  • Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation.
    Mat  C
  • Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.
    Mat  E
  • Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.
    Mat  A
  • Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.
    Mat  C
  • Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.
    Mat  E