Matematik år 2

Det här är planeringen för matematiken i år 2. Här kan du se vad vi ska lära oss och hur det är kopplat till läroplanen. Längst ned finns de baskunskaper som hör till årskursen. Vi fyller i listan under årets gång.

Följande övergripande mål i Läroplanen ligger till grund för arbetsområdet

Följande delar ur kursplanens syfte ligger till grund för arbetsområdet:

Följande delar ur kursplanens centrala innehåll ska vi arbeta med:

Viktiga begrepp

Addera, subtrahera, term, summa, differens, likhetstecknet, större än, mindre än, fler flest, färre, färst, hälften, dubbelt, jämn, udda, längre, kortare, 

multiplikation, faktor, produkt, uppställning, växling, ekvation, talmönster, division, täljare, nämnare, kvot, bråk, linje, sida, hörn, kant.

Arbetssätt

Läromedlet som klassen använder heter "Prima Matematik". Matteboken är ett av verktygen som hjälper oss att lära matematik, men inte det enda. Många matematiklektioner är i halvklass och då arbetar vi ofta laborativt med konkret material. Vi använder också våra ipads där det finns olika appar/träningsprogram. 

Bedömning

På lågstadiet har vi inte några prov som eleverna ska läsa på inför. Ibland använder vi diagnoser för att utvärdera klassens kunskaper inom något område.

Läraren bedömer hela tiden hur väl eleverna har förstått och anpassar undervisningen efter det. I matrisen nedan ser ni de förmågor som eleverna ska ha i slutet av läsåret. Vi klickar i matrisen i slutet av varje termin.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• 
  
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.