Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kristendomen åk 4

Skapad 2020-11-09 18:01 i Annerstaskolan Huddinge
Grundskola 4 Religionskunskap Svenska
Kristendomen åk 4

Innehåll

Kristendomen

Syfte:

Undervisningen ska ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.

Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor och etiska förhållningssätt.

Eleverna ska stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

Undervisningen kommer att utgå från följande centrala innehåll:

Det här kommer du att få göra:

    • Lära dig om vad som menas med en religion
    • Lära dig om kristna traditioner och högtider
    • Höra och läsa berättelser om Jesus och hans liv
    • Läsa om de tio budorden och fundera över deras betydelse och innebörd
    • Värderingsövningar och diskussionsuppgifter kopplade till Jesus budskap och de tio budorden

Det här kommer jag att bedöma:

  • Dina kunskaper om kristna högtider och traditioner, samt om centrala delar i Jesus liv
  • Din förmåga att se samband och jämföra kristna traditioners betydelse för det svenska samhället
  • Din förmåga att argumentera och diskutera i värderingsövningar
  • Din förmåga att dra slutsatser utifrån dina egna kunskaper och andras argument

Såhär visar du vad du lärt dig:

  • Genom att delta aktivt i diskussioner i helklass och i mindre grupper
  • Genom att lyssna på vad dina klasskompisar säger och diskutera tillsammans med dem
  • Genom att arbeta med faktafrågor om kristendomen

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
    Re
  • resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
    Re
  • Centralt innehåll
  • Begreppen religion och livsåskådning.
    Re  4-6
  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
    Re  4-6
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
    Re  4-6
  • Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
    Re  4-6
  • Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
    Re  4-6
  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
    Sv  4-6
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
    Sv  4-6

Matriser

Re Sv
Thunmanskolan 4-6 SO allmän matris

-->
-->
-->
-->
Kunskaper
Du har vissa kunskaper inom det aktuella arbetsområdet. Du känner till något eller några centrala begrepp som är grundläggande för kursen. Du kan till viss del och med stöd beskriva och förklara något inom arbetsområdet.
Du har grundläggande kunskaper inom det aktuella arbetsområdet. Du känner till centrala begrepp som är grundläggande för kursen. Du kan med egna ord redogöra för din kunskap i tal eller skrift och sätta in den i ett sammanhang. Du kan med egna ord beskriva och förklara flera delar inom arbetsområdet.
Du har goda kunskaper inom det aktuella arbetsområdet. Du känner till, förstår och kan förklara centrala begrepp som är grundläggande för kursen. Du kan med egna ord redogöra för din kunskap i tal eller skrift och du kan sätta in kunskapen i nya sammanhang. Du kan med egna ord berätta, beskriva och förklara delar inom arbetsområdet och du kan till viss del se och förstå helheter.
Du har mycket goda kunskaper inom det aktuella arbetsområdet. Du har en god förståelse och kan på ett fördjupat plan förklara centrala begrepp som är grundläggande för kursen och du kan använda dem i rätta och i nya sammanhang. Du kan med egna ord berätta, beskriva och förklara delar och helheter både inom och utom arbetsområdet.
Jämförelse
Du behöver handledning för att ta fram likheter och skillnader.
Du tar relativt självständigt fram likheter eller skillnader.
Du tar fram och beskriver likheter och skillnader.
Du för ett jämförande resonemang utifrån likheter och skillnader.
Se samband
Du försöker att ge något exempel på orsaker eller följder kring en händelse eller företeelse.
Du ger exempel på några orsaker och följder kring en händelse eller företeelse.
Du förklarar olika sammanhang och ger exempel på bakomliggande orsaker och utlösande faktorer samt kort- och långsiktiga följder.
Du värderar och motiverar betydelsen av orsaker och följder.
Egen slutsats/analys
Du försöker att dra egna slutsatser. Du försöker att föra enkla resonemang.
Du kan motivera dina slutsatser med hjälp av handledning. Du kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Du motiverar på egen hand dina slutsatser. Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Du kan på egen hand motivera dina slutsatser och resonera kring dessa utifrån olika perspektiv och synsätt. Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Argumentation/diskussion
Du för fram ett eller flera påståenden kring ämnet.
Du använder dig av ett eller flera påståenden som underlag för din argumentation.
Du använder dig av flera påståenden som underlag för argumentation med försök till olika synsätt på det aktuella ämnet.
Du använder dig av flera påståenden, som underlag för argumentation med olika synsätt på det aktuella ämnet.
Urval av fakta
Du använder dig av obearbetad fakta som allt för mycket liknar originaltexten.
Du har valt ut fakta som till största delen är kopplat till det aktuella ämnet.
Du har valt ut fakta på ett klokt sätt, bearbetat den och en röd tråd finns i framställningen.
Du har valt ut fakta på ett klokt sätt, har en medveten bearbetning av den och har en tydlig och genomtänkt struktur i framställningen.
Informationshantering
Du behöver stöd för att hitta och använda olika informationskällor.
Du har kännedom om och använder dig av olika informationskällor.
Du hittar och använder självständigt olika källor och visar ett kritiskt förhållningssätt till dessa.
Du granskar och värderar olika källor självständigt.
Debatt
Du försöker att uttrycka en åsikt.
Du uttrycker en åsikt och ger en enkel förklaring till denna. Du lyssnar till andras ståndpunkter.
Du deltar aktivt i diskussioner och lyssnar till andras åsikter och bemöter dem. Du skiljer mellan fakta och värderingar.
Du tar ställning och vidareutvecklar diskussioner med hjälp av egna och andras argument. Du ser på företeelser ur olika perspektiv och jämför med egna värderingar.

Re Sv
Thunmanskolan Svenska år 4-6

TALA, LYSSNA, SAMTALA

>>>>>
>>>>>
>>>>>
>>>>>
Diskutera
Du redogör för din egen åsikt i en diskussion.
Du diskuterar på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
Du diskuterar på ett sätt som relativt väl för diskussionerna framåt.
Du diskuterar på ett sätt som väl för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem med ytterligare fakta eller nya perspektiv.
Samspel med lyssnaren
Du redovisar en muntlig text utan anpassning till syfte och mottagare.
Du har viss anpassning med röst, gester och ansiktsuttryck till den muntliga textens syfte och mottagare.
Du har relativt god anpassning med tydligt röst, gester och ansiktsuttryck till den muntliga textens syfte och mottagare.
Du har god anpassning med tydlig röst, gester och ansiktsuttryck till den muntliga textens syfte och mottagare.
Förmågan att förbereda och genomföra en muntlig presentation
Du genomför en enkel muntlig redogörelse.
Du kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning
Du kan förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning.
Du kan förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning.

SKRIVA

>>>>>
>>>>>
>>>>>
>>>>>
Mottagare
Texten är begriplig för läsaren men saknar ett tydligt syfte.
Texten är begriplig för läsaren som också förstår textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera…)
Texten står på egna ben och kommunicerar ganska väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera …)
Texten står på egna ben och kommunicerar mycket väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera…)
Textens genre
Du har gjort försök att skriva texten på liknande sätt som andra texter av samma slag.
Du har skrivit texten på liknande sätt som andra texter av samma slag.
Du har skrivit texten på liknande sätt som andra texter av samma slag samt gör försök att följa genrens mönster för struktur och språk.
Du har följt genrens mönster för struktur och språk på ett levande sätt.
Helhetsstruktur och språk
Textens disposition (tex rubriker, styckeindelning, meningsbyggnad, satser, ordval) fungerar delvis.
Textens disposition (tex rubriker, styckeindelning, meningsbyggnad, satser, ordval) fungerar genomgående ganska väl.
Textens disposition (tex rubriker, styckeindelning, meningsbyggnad, satser, ordval) är mer genomtänkt och fungerar genomgående väl.
Textens disposition (tex rubriker, styckeindelning, meningsbyggnad, satser, ordval) är tydlig, väl genomtänkt och fungerar väl.
Styckemarkering
Ingen markering av nytt stycke.
Du markerar på eget sätt att nytt stycke börjar, till exempel genom att börja längst ut på ny rad (kallas hybridstycke).
Du markerar nytt stycke med blankrad eller indrag.
Du markerar nytt stycke med blankrad eller indrag och har en kontinuitet i ditt användande.
Meningsbyggnad
Du använder oftast enkel, men korrekt meningsbyggnad.
Oftast har du använt korrekt meningsbyggnad, även i långa meningar.
Du använder en i stort sett korrekt meningsbyggnad i både enklare och mer komplexa konstruktioner
Du använder en korrekt meningsbyggnad i både enklare och mer komplexa konstruktioner
Användning av ord
Du använder enklare ord och då oftast korrekt.
Du använder både enklare och svårare ord och då oftast korrekt.
Du använder enklare och svårare ord korrekt.
Du använder en variation av ord på ett korrekt och nyanserat sätt.
Stavning
Du stavar de flesta ord korrekt, men du gör vissa återkommande stavfel.
Du stavar enklare och välbekanta ord korrekt.
Du stavar oftast korrekt.
Du stavar även mer komplicerade ord korrekt.

LÄSA

>>>>>
>>>>>
>>>>>
>>>>>
Läsa mellan raderna
Du fyller med hjälp av läraren ut tomrum i texten
Du fyller själv ut tomrum i texten, dvs. för att förstå texten bättre fyller på med saker som inte står där.
Du fyller i ganska komplicerade tomrum i texten.
Du fyller i komplicerade tomrum i texten.
Värdering
Du värderar texten utan att bygga ut resonemanget.
Du värderar texten och ger någon förklaring till din värdering.
Du värderar texten och ger genomtänkta förklaringar och motiveringar.
Du värderar texten genom att ge genomtänkta förklaringar och väl utbyggda motiveringar utifrån texten och egen erfarenhet.
Återberättande
Du återberättar med hjälp av andra delar av textens innehåll
Du återberättar relativt självständigt centrala delar av textens innehåll och visar då att du i stort sett förstår händelsernas följd.
Du återberättar självständigt viktiga delar av textens innehåll och visar då att du förstår hur händelserna hänger samman.
Du återberättar självständigt, sammanhängande och levande viktiga och centrala delar av textens innehåll. Du väljer ut relevanta delar och kopplar till centrala teman i texten.

INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK

>>>>>
>>>>>
>>>>>
>>>>>
Förmågan att söka information från olika källor
Du använder någon källa på ett i huvudsak fungerande sätt
Du använder ett avgränsat urval av källor på ett i huvudsak fungerande sätt
Du använder ett avgränsat urval källor på ett relativt väl fungerande sätt.
Du använder ett avgränsat urval källor på ett väl fungerande sätt.
Förmågan att resonera kring källor
Du för inga resonemang om informationens användbarhet.
Du för enkla resonemang om informationens användbarhet.
Du för utvecklade resonemang om informationens användbarhet.
Du för välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:

Om Unikum

Sveriges största webbtjänst för samarbete kring mål, planer och kvalitet i förskola och skola.

Nyheter från Unikum

Här hittar du nyheter och bloggar från Unikum. Håll dig uppdaterad genom att prenumerera via rss.

Unikums Hjälpsidor

På Unikums hjälpsidor hittar alla som använder Unikum svar på vanliga frågor och dokumentation om Unikum.

Unikums Forum

I vårt forum kan du få hjälp med Unikum, lämna förslag och diskutera med andra som använder Unikum.