Ämnen:
Historia, Svenska, Bild
·
Årskurs:
5
Tidsresan: Vasatiden och stormaktstiden
Örbyhus skola F-6, Tierp · Senast uppdaterad: 15 november 2020
”Du gamla du fria”. I andra versen sjunger vi ”Du tronar på minnen från fornstora dar, då ärat ditt namn flög över jorden”. Det är förstås stormaktstiden vi sjunger om i versen. När blev Sverige blev en stat? Hur blev Sverige en stormakt? I det här arbetet kommer du att få kunskap om vad som hände i Sverige och hur det var att leva här under Vasatiden och stormaktstiden. Vi ska tillsammans ta reda på och förstå hur denna tid av krig påverkade människorna i vårt land och också lära känna några historiska personer. Visste du att: boktryckarkonsten och reformationen betytt mycket för Sveriges framväxt, Sverige en gång var det tredje största landet i Europa, Sverige på 1600-talet nästan ständigt låg i krig Sverige, hade en drottning som blev drottning vid sex års ålder. I det här arbete kommer du att träffa personer som påverkat Sveriges historia, personer som: Gustav Vasa, Gustav Vasas söner, Kristian Tyrann, Martin Luther, Nils Dacke, Gustav II Adolf, Axel Oxenstierna, drottning Kristina och Karl VII
Beskrivning av projektet
Vi kommer arbeta med ett större projekt tillsammans i ämnena svenska och SO. Arbetet har fått namnet tidsresan eftersom vi i historia kommer resa tillbaka till Vasa- och stormaktstiden. Ni kommer totalt göra 8 olika uppgifter som alla hänger ihop. Några uppgifter är större och kommer göras i grupp
Syfte - Varför?
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.
Centralt innehåll - Vad?
Under detta arbetsområde kommer du utveckla dina kunskaper om:
- tidsbegreppet vasatid och stormaktstid (so)
- historiska personer och händelser som till exempel Gustav Vasa, Gustav II Adolf, drottning Kristina och Vasaskeppet (so)
- diskutera likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med idag. (so och sv)
- historiska begrepp (so)
- tidslinjer (so)
- strategier för att läsa och skriva olika typer av texter (sv)
- bearbeta texter (sv)
- skapa illustrationer (sv/bl)
- skriva en artikel på engelska (en)
Arbetssätt - Hur?
Vi kommer arbeta på följande vis:
- Genomgångar
- Gemensamt läsa faktatexter ur läroboken Upptäck Historia
- Svara på frågor kopplade till den lästa texten
- Skriva sammanfattande faktameningar kopplade till texter vi läst
- Grupparbete om en historisk händelse samt presentera grupparbetet för klassen
- Göra en kortfilm i grupp
- Skriva tidningsartiklar om historiska historisk person/fenomen
- Skriva en historisk berättelse (enskilt arbete)
- Illustrera bilder till berättelsen
- Diskussioner enligt EPA
- Arbeta med tidslinjer
- Redovisa muntlig:
- Film: Vasa-tiden, Stormaktstiden, Historiepolisen (Gustav Vasa, drottning Kristina) (Filmoteket)
Bedömning - Vad kommer bedömas?
- Din arbetsinsats på lektionerna
- Ditt samarbete i grupparbetet
- Din tidningsartikel
- Dun berättande text
- Din muntliga presentation
- Din aktivitet i klassrumsdiskussionerna
- Skriftligt prov
Vad ska du kunna?
Du ska kunna berätta om:
- hur man levde, vad som hände samt om några viktiga person som var verksamma under vasatiden och stormaktstiden
- varför människorna levde som de gjorde samt hur förändringar i samhället påverkade dem
- hur vårt samhälle i dag påverkat av det som hände under tidsperioderna
Du ska kunna använda:
- olika källmaterial samt viktiga historiebegrepp
- olika källor för att dra slutsatser om hur människor levde samt hur man kan använda olika källmaterial
Läroplanskopplingar
Syfte (10)
kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll (20)
Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
Den svenska statens framväxt och organisation.
Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
