Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Kartkunskap och Europas länder
Innehåll
Kartkunskap och Europas länder
Geografi HT20 årskurs 7
Vad vi kommer att lära oss på lektionerna
-
Vad longitud, latitud och vändkretsar är för något
-
Hur kartboken är uppbyggd och hur man hittar i den
-
Olika sätt att rita upp världskartan (projektioner)
-
Tematiska kartor och deras tecken och symboler
-
Skillnaden mellan statisk, dynamisk och interaktiv karta
-
Vad ett geografiskt informationssystem är och kan användas till
-
Repetition av Europas länder och placeringar på kartan
Hur vi kommer att arbeta med innehållet
-
Genomgångar, filmklipp, diskussioner, textläsning med frågor, digitala kartmaterial, praktiska övningar med kartboken, fördjupningsuppgift utifrån tematiska kartor.
Kunskapskrav i geografi
-
Undersöka omvärlden genom att använda kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker
-
Ha kunskaper om namngeografi och kunna beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt
-
Ha kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur
-
Resonera kring orsaker till och konsekvenser av klimat, vegetation och befolkningsfördelning
-
Använda geografiska begrepp som hör till arbetsområdet
-
Resonera om olika källors trovärdighet och relevans
Uppgifter
-
Tematiska kartor - uppgift
-
Läxförhör Kartografi
Matriser
Kunskapskrav geografi åk 7-9
| F (insats krävs) | E | C | A | |
|---|---|---|---|---|
|
Samspel människa, samhälle & natur
|
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
|
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
|
Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
|
|
Geografiska begrepp
|
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
|
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
|
|
Kartor, källor, teorier,metoder och tekniker
|
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
|
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
|
|
Namngeografi
|
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
|
Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
|
Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
|
