Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Religion 2- syskonreligionerna

Skapad 2020-11-10 10:02 i Farsta grundskola/Adolf Fredriks musikklasser Stockholm Grundskolor
Världsreligionerna: Islam, Judendom, Hinduism, Buddism och Kristendom.
Grundskola 4 – 6 Religionskunskap
Människor har i alla tider försökt att hitta svar på de stora livsfrågorna som t ex "Var kommer vi ifrån?" och "Vad är meningen med livet?" Religioner och andra livsåskådningar försöker svara på dessa frågor. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Innehåll

Religion 2 åk 5

Under v. 46-51 kommer vi att arbeta med religion och då främst syskonreligionerna judendom, kristendom och islam.

  •  

Syfte

Du ska få möjlighet att utveckla din förmåga att:

  • ·          analysera några religioner samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • ·         analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • ·         reflektera över livsfrågor och din egen och andras identitet,
  • ·         resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
  • ·         söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll 

Religioner och andra livsåskådningar

  • ·         Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i  islam, judendom
  • ·         Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och syskonreligionerna till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

Religion och samhälle

  • ·         Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

Identitet och livsfrågor

  • ·         Vad religioner kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

 

Arbetssätt

Vi söker svar på våra frågor och samlar fakta i läroböcker, från filmer och på internet och gör ett studiebesök eller en intervju.

Tidsplan

v. 46 Judendom Puls Religion s. 46-57+ anteckningar

v. 47 Kristendom Puls Religion s. 86 (92-95) 107+ anteckningar

v. 48  Islam s. 108-129

v.49-50 Fördjupning om en av religionerna

v. 51 Redovisning i smågrupper och jämförelser

Kunskapskrav

Du ska:

  • ·        ha kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till judendom, kristendom och islam och kunna visa det genom att föra resonemang om likheter och skillnader mellan dem.
  • ·         kunna visa på samband mellan religiösa handlingar och centrala tankegångar inom judendom, kristendom och islam. 
  • ·         kunna föra resonemang om vad religionerna kan betyda för olika människor
  • ·         kunna söka information om religioner och då använda olika typer av källor på ett fungerande sätt samt kunna föra resonemang om informationens och källornas användbarhet.
  • ·         kunna redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.

Bedömning

Du visar dina kunskaper genom att aktivt delta under lektioner och genom att lämna in arbetsmaterial och redovisa ett fördjupningsarbete.

Dina kunskaper bedöms utifrån kunskapskraven och följande matris:

 

Bedömningsaspekter

Vad bedöms?

Grundläggande kunskaper

Goda kunskaper

Mycket goda kunskaper

Kunskapens bredd

Få fakta, begrepp exempel, beskrivningar

Fler fakta, begrepp,   exempel, beskrivningar

Många fakta, begrepp, exempel, beskrivningar

Kunskapens djup

Få och korta samband, orsaker, konsekvenser och perspektiv

Fler och längre samband, orsaker, konsekvenser och perspektiv

Många och långa samband, orsaker, konsekvenser och perspektiv

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
    Re
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
    Re
  • Centralt innehåll
  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  4-6
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
    Re  4-6
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
    Re  4-6

Matriser

Re
Vid avslutat arbetsområde bedöms dina kunskaper enligt följande kunskapskrav

Kunskapskrav

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Världsreligionerna
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsreg­ler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutveck­lade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Samband mellan uttryck & tankegångar
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Livsåskådningars betydelse
Eleven kan också föra enkla resonemang om vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Information och källor
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informati­nens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: