Syfte:

 

·         Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.

 

·         Genomföra systematiska undersökningar i kemi.

 

·         Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

 

Centralt innehåll

 

·         Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.

 

·         Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.

 

·         Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.

 

·         Olika faktorer som gör att material, t.ex. järn och plast, bryts ned och hur nedbrytning kan förhindras.

 

·         Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

 

·         Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik

 

·         Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

 

·         Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

 

·         Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

 

·         Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

 

Viktiga begrepp

 

·         Atomens uppbyggnad – atomkärna, skal, proton, neutron, elektron och valenselektron. Partiklarnas laddning. Skillnaden mellan en oladdad atom och en jon.

 

·         Det periodiska systemet – Grupp och period. Hur indelningen i grupper och perioder är gjord. Atomnummer, masstal och isotop.

 

·         Atomernas strävan efter att ha fullt yttre skal, hur de kan bilda joner.

 

·         Jonbindning - hur atomer kan lämna eller ta upp elektroner för att fylla det yttersta skalet.

 

·         Molekylbindning – hur atomer kan dela på elektroner för att få fylla det yttersta skalet.

 

·         Metallbindning – hur metallerna sitter ihop.

 

·         Oxidation och reduktion – att lämna eller ta emot elektroner. Detta sker alltid samtidigt i en redoxreaktion.

 

·         Redoxskalan (spänningsserien) – ädla och oädla metaller och vad detta innebär. Hur man kan använda redoxskalan.

 

·         Förstå vad som menas med korrosion och hur detta kan förhindras.

 

·         Galvaniska element – till exempel batterier och offeranoder.

 

·         Material – framställning, egenskaper, användning, återvinning och nedbrytning.

 

Planering och kunskapskontroll

 

Vecka

 

45     Periodiska systemet kapitel 13               sidorna 340 – 349

 

46     Kemisk bindning kapitel 13                       sidorna 350 – 355, 360 – 363

 

47     Kemisk bindning kapitel 13                       sidorna 350 – 355, 360 – 363

 

48     Elektrokemi                                                   kopierade sidor                                         Prov tisdag kap 13

 

49     Elektrokemi kapitel 12                               sidorna 329 – 333                                      Lab + rapport

 

50 – 51 Material, grupparbete kapitel 11                                                                             Grupparbete