Veckans grej

Varje vecka får klassen en ledtråd. Det är dags att lära sig om en ny grej!

I början av veckan får klassen en ledtråd om veckans grej. När det sedan är dags, får de dela med sig av sina gissningar. Ämnena varierar och är ofta kopplat till NO, SO och teknik. 

Syfte

Syftet med veckans grej är att ta till vara, väcka och underhålla elevernas nyfikenhet och lust att lära.

Från klurig gåta till fakta - kunskap som roar!

Innehåll

Under läsåret tar del av presentationer inom flera av skolans ämnen. De kan handla om historiska personer, platser, byggnader, begrepp, händelser som påverkat och påverkar oss, platser i världen och mycket mer. 

Mål

Under själva lektionerna arbetar vi med att:

• Förstå begrepp
• Hantera och återberätta information
• Diskutera i mindre grupp
• Återberätta och presentera inför klassen
• Skriva om det vi lärt oss

 

Arbetssätt

Läraren kommer att berätta med stöd av bilder och/eller film samt text, om en person, ett begrepp, en händelse eller en plats (en "Grej"). Därefter får eleverna diskutera vad de lärt sig, i par eller i smågrupper. Efter diskussionen lyfter grupperna i helklass fram det som de har diskuterat. Tillsammans samlar vi fakta i en tankekarta på tavlan. När alla grupper har fått dela med sig, är det dags för eleverna att enskilt skriva om veckans grej i sina skrivhäften. Vi avslutar med att klistra in en bild om ämnet. 

Bedömning

Under arbetet med veckans grej vill vi se en progression i elevernas förmåga att återberätta och i deras skrivning. Vi bedömer eleverna utifrån: 

• Hur de diskuterar i sina smågrupper.
• Hur de återberättar inför klassen.
• Det de skriver i sina skrivhäften. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Kriterier

• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
• I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
• Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
• När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
• Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.