Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen (Lpfö18, s.7).

Var är vi?

Med utgångspunkt ur läroplanen ska vi bedriva undervisning både i planerade och oplanerade situationer. Med undervisning menas att det finns en strävan att nå ett mål, att det finns en tanke bakom arbetet som bedrivs. 

Det är väldigt tydligt uttryckt i vår läroplan att hela dagen och allt vi gör med barnen är lika viktigt. Det är precis lika viktigt att vi har tydliga pedagogiska mål när vi äter, leker eller klär på oss som när vi arbetar med tema, gör naturvetenskapliga experiment eller har rörelselek.
Barn lär sig hela tiden och det vi kan påverka är vad de lär sig, därför kan alla situationer under en dag ses som undervisning.
Att få stärkt självförtroende, plötsligt förstå nya språkliga, matematiska eller naturvetenskapliga begrepp eller att tillägna sig en ny motorisk färdighet kan ske precis när som helst under dagen.

För att göra detta tydligt för både oss pedagoger och er vårdnadshavare samt för att göra vårt pedagogiska arbete under hela förskoledagen utvärderingsbart har vi valt att göra pedagogiska planeringar för våra olika rutinsituationer.

Vart ska vi? 

Ett mål över tid är att barn för deras egen skull ska bli så självständiga som möjligt. Samtidigt som en strävan finns att utveckling ska ske, strävar vi efter att stunden är lika viktigt här och nu. Måltiden ger förutsättning till en annan social situation än när vi vistas och leker i förskolans lokaler. Måltiden ger barn närhet till en vuxen under en längre tid, vilket kan ge goda chanser till samtal och lärande.  

Hur gör vi?

• Vi ger barnen många tillfällen att prata, lyssna på varandra samt uppmuntrar barnens samtal vidare genom att ställa öppna följdfrågor.
  
  
• De barn som äter frukost på Tors Holme för möta barn i rosa och gröna gruppen då vi har drop-infrukost. När ett barn ätit klart, hämtar barnet en ny kompis. Alla barn får därför den tiden de kräver för att äta sin frukost då vissa äter snabbt och andra behöver mer tid.
  
  
• Varje månad byter pedagogerna plats vid borden, för att skapa trygghet samt för att utbyta sociala kontakter med alla barn. För trygghetens skull har barnen och pedagoger vid lunchen.
  
  
• Barnen ges möjlighet att se, känna och få prova så mycket som möjligt själva som att t ex dela sin mat och utifrån ålder prova att äta med kniv och gaffel. För yngre barn ligger stort fokus på att äta maten medan äldre ges mer utmaningar. Exempelvis att skala sin potatis själv, bre sin smörgås, använda kniv och gaffel, hälla dryck i glas mm.
  
  
• Barnen ges tidigt förutsättningar att själva hämta sin mat och duka av efter sig. Vid lunchen serveras en lunchbuffé på ett lågt bord för att barnen själva ska kunna se och lägga på den maten de vill äta.
  
  
• Vi har små tillbringare som barnen själva kan hälla ur.
  
  
• Vi uppmuntrar barnen att pröva olika maträtter, för att erfara nya upplevelser. 
  
  
• Vi talar med barnen om vad som är nyttigt för kroppen.
  
  
• För att starta lunchen så lugnt som möjligt, är barngruppen uppdelad i mindre grupper som går till sitt bord.
  
  
• Vi lägger upp bröd och smör i små portioner av hygieniska skäl så att barnen kan bre sina smörgåsar själva i så stor utsträckning som möjligt utan att det blir ett stort svinn. Både barn som äter i matsalen och de yngre barnen som äter på förskolan får öva på att hantera att lägga upp lämplig mängd mat ur den buffé som erbjuds.
  
  
• Vi fokuserar på att samtala med barnen om ämnen som barnen själva lyfter t.ex. om utevistelsen, vad vi ska göra sen men strävar också efter att måltiden ska bli en positiv upplevelse. Vi uppmuntrar barnen att be om det de vill ha, "Lisa, kan jag få mjölken" samt att de ber om hjälp om det behövs.
  
  
• Vi benämner saker korrekt och detaljerat (t ex "Vad vill du ha för pålägg på din knäckebrödssmörgås?")
  
  
• Vi ger barnen möjlighet att själva hinna reflektera över vad de vill ha och därefter be om en pedagog eller kompis kan skicka, alternativt hämta själva.
  
  
• Vi använder måltiderna som en möjlighet att använda matematiska begrepp t ex genom att räkna antal, se på färg och form och använda lägesbegrepp. Med rik fantasi kan tallriken ses som en tavla när man pratar med barn.

Hur blev det?

Hjälpfrågor:
Hur blev det gentemot fokusområden/lokala mål/styrkort och den genomförda undervisningen?

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,

  Lpfö 18
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,

  Lpfö 18
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

  Lpfö 18
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

  Lpfö 18