Arbetsområdet vikingatiden

För mer än 900 år sedan tog vikingatiden slut. Än idag finns det avtryck från människorna som levde då. Vi ska i några veckor fördjupa oss i vikingatiden, vilka de var och hur de levde.

Mål att kunna vid avslutat arbetsområde:

• Känna till hur man levde på stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
• Känna till hur man levde på vikingatiden.
• Kunna förklara varför tiden kallas vikingatid.
• Kunna berätta om vikingarnas resor och vad de innebar.
• Kunna berätta om källor och värdera källorna.

Arbetssätt:

• Vi kommer att kort repetera stenåldern, bronsåldern och järnåldern genom att titta på korta filmer och se likheter och skillnader.
• Vi kommer att repetera vikingatiden genom att ha grupparbete, där varje grupp får fördjupa sig i sitt ämne och sedan göra en affisch som ska presenteras för klassen.
• Vi kommer att lyssna på Turid - en vikingasaga från Sveriges radio.
• Vi kommer att ha undervisning om vikingatidens källor.
•  

Bedömning: 

• Du kommer visa vad du lärt dig genom att göra ett gammalt nationellt prov om vikingatiden.
• Du kommer visa vad du lärt dig genom att göra en bedömningsuppgift om källor där du kan värdera dessa.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.