Stormaktstiden

Hur kommer det sig att Sverige blev ett av Europas stormakter? Vilka kungar levde under denna tid? Hur påverkades egentligen Sveriges befolkning av alla krig?

 

 

Innehåll/Syfte:

Temat vi kommer att arbeta med är stormaktstiden. Vi kommer att prata om de olika kungar som styrde i sverige under perioden samt hur krig och kungavälde påverkade Sverige och Sveriges befolkning. 

 

Arbetssätt/Undervisning:

 

Repetition kring Vasatiden, läsning och gemensam diskussion. 

Förtest

Begreppslista

Introduktion och film. 

Arbete med högläsning kring temat där vi också diskuterar innehållet i helklass.

Läsförståelse kopplat till texter. 

Källkritik. Genomgång och exempeluppgifter. 

Power point om stormaktstiden i par. 

Eftertest.

 

 Källor som vi kommer att använda:

Puls, historia.

Internet.

Studi

So-rummet

 

 

Tidsåtgång:

V.47-v.51

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.