Läsförståelse

Läsförståelse tränar ni många gånger utan att ni tänker på det. Ni läser skönlitteratur, faktatexter både enskilt och gemensamt, ni läser instruktioner av olika slag. Men ibland jobbar ni speciellt med läsförståelse av olika slags texter.

Vad vi ska lära oss. Varför just detta?

Hur ska vi lära oss detta?

Ni lär er detta hela tiden. Men just denna planering är för läsförståelseboken. Där läser ni en text och svarar sen skriftligt på frågor av varierande svårighetsgrad. Oftast gör ni detta individuellt men ibland bearbetar vi texterna i mindre grupper eller i helklass. 

Vad som kommer att bedömas:

Det bedöms dels hur du hittar tydlig information i texten, dels att du kan tolka och läsa mellan raderna för att få fram ett svar på frågorna.

Det bedöms också hur du formulerar dina svar och hur tydliga de är att förstå.

Hur du får visa vad du kan:

Du visar att du kan läsa en text och hitta fakta, dels rakt ur texten men också genom att tolka ledtrådar och information.

Läroplansmål

Syfte

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.