Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Textilslöjd åk 4

Skapad 2020-11-19 11:29 i Morgongåva skola F-6 Heby
Grundskola 4 Slöjd
Läsårsplanering Textilslöjd åk 4

Innehåll

 

Lokal kursplan i textilslöjd, årskurs 4

 

Morgongåva skola, läsåret 2020/2021

 

Förmågor

 

  1. formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
  2. välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
  3. analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
  4. tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

 

 

 

Centralt innehåll åk 4-6

 

  1. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

    1. Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.

    2. Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

    3. Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.

    4. Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.

  2. Slöjdens arbetsprocesser

    1. Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.

    2. Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.

    3. Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg.

  3. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

    1. Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.

    2. Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.

    3. Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar.

  4. Slöjden i samhället

 

    1. Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

    2. Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.

 

Arbetsområden

 

Symaskinen, slöjdpåse, shorts, virka fasta maskor, tovning om detta inte gjordes i åk 3

 

Extrauppgifter

 

Scrunchie, hårband, pannband, 3 i rad, liten påse, ugglekudde, pennfack, necessär


 

 

Läsårsplanering åk 4

 

 

 

Uppgift

Moment

Lektionsplan och material

Begrepp

Utvärdering

VIRKA:

Fasta maskor

 

MÅL:

Lära sig fasta maskor

Produkt: boll, fjäril, nyckelband

 

TID:

4 lektioner

 

FÖRMÅGA:

1,2

 

CENTRALT INNEHÅLL:

1a, 1b, 1c, 2b, 4a

 

Repetera löpögla, luftmaska och virkningens grunder.

Lära sig fasta maskor.

Träna fasta maskor.

Slutföra en mindre produkt.

 

MATERIAL:

Virknål 4, 4.5 eller 5, bomullsgarn typ Sofia, sax, stoppning, stoppnål, nyckelring, eventuellt filttyg till bollens andra del om tiden tar slut

 

1.        Repetera virkningens grunder: göra en löpögla, hur man håller virknål och garn, göra luftmaskor. Lära sig fasta maskor och hur man ser skillnad på luftmaskor och fasta maskor. Kort om virkningens historia. Visa virkade föremål. Berätta om hur virknålens storlek, garnets tjocklek och virkningens fasthet blir avgörande för resultatet.

2.       Lägga upp luftmaskor (Boll: 20 maskor, virka till en rektangel, gör en lika stor rektangel till, sy ihop till en boll. Fjäril: 25 maskor, virka en rektangel, virka en rad luftmaskor ca 15-20 cm lång och knyt den runt rektangeln, korta ev. ändarna, dekorerar eventuellt. Nyckelband: lägg upp maskor till önskad längd, ex. 60-100 st, virka två varv, sätt dit en nyckelring). Virka fasta maskor till önskad storlek.

3.       Avsluta genom att fästa trådar och fylla med stoppning. Fjärilen kan dekoreras med broderi eller filtdekorationer.

Virkning

Virknål

Garnnystan

Sax

Stoppning

Stoppnål

Nyckelring

Löpögla

Luftmaska

Fast maska

Rad

Varv

Fästa trådar

Stoppning

 

 

Reflektera över hur virknålens grovlek, garnets tjocklek och virkningens fasthet påverkat slutresultatet.

 

SY PÅ MASKIN:

Introduktion av maskinen

 

MÅL:

Lära känna symaskinen, dess delar och hur man använder den

 

TID:

3 lektioner

 

FÖRMÅGA:

1

 

CENTRALT INNEHÅLL:

1b, 2b

 

Trä övertråd

Trä undertråd

Fiska upp undertråd

Påbörja och avsluta en söm

Backa

Sy mjuka hörn

Sy skarpa hörn

Sicksacka

Raksöm 1 cm

 

MATERIAL:

Symaskin, sytråd, sax, tyglapp med linjer, cirklar, racerbana och hjärta

 

1.        Visa symaskinen och berätta om dess olika delar (se begreppslista). Visa sytråd/trådrulle och spole och berätta om deras funktioner. Förklara skillnaderna mellan olika modeller i slöjdsalen. Ge varje elev en maskin och visa hur man ”packar upp” den.

2.       Visa hur man tär övertråden. Trä minst fem gånger.

3.       Visa hur man trär undertråden. Trä minst fem gånger.

4.       Visa hur man fiskar upp undertråden. Repetera minst fem gånger.

5.       Visa hur man placerar pedalen och foten. Visa hur man sänker och höjer pressarfoten.

6.       Låt eleverna testsy som de själva vill för att utforska maskinen. Visa hur man tar loss tyget ur symaskinen, hur långa trådar man lämnar i maskinen och att man ska klippa alla trådar i början och slutet på tyget.

7.       Gå igenom raksöm och sicksack samt hur man ställer in dem på olika modeller.

8.       Visa hur man sicksackar och varför. Visa hur man svänger i skarpa hörn.

9.       Låt eleverna sy 1: sicksack runt tyglappen.

10.   Repetera hur man ställer in raksöm och hur man backar. Förklara varför man backar. Visa hur man svänger i mjuka hörn.

11.   Låt eleverna sy 2: linjer, 3: cirklar på tyglappen, 4: racerbanan på baksidan av tyglappen.

12.   Visa hur man syr 1 cm från kanten genom att följa markeringen på stygnplåten.

13.   Låt eleverna sy 4: 1 cm från kanten.

14.   Låt eleverna sy 5: hjärtat

Symaskinens delar:

Symaskinsnål

Pressarfot

Pressarfotsspak

Trampa/pedal

Handhjul

Trådstopp

Stygnplåt med markeringar

Spole (två olika)

Spolhus

Trådbricka

Övertråd

Undertråd

Matartänder

 

Trådrulle/sytråd

Tygsax

Fästa tråd/backa

Raksöm

Sicksack

Sicksacka kanten

1 cm från kanten

 

SY PÅ MASKIN:

Slöjdpåsen

 

MÅL:

Fortsatt övning hantera symaskinen

Bekanta sig med strykjärnet och redskap som ex. knappnålar och måttlisa

 

TID:

3 lektioner

 

FÖRMÅGA:

1,2

 

CENTRALT INNEHÅLL:

1a, 1b, 1d, 2a, 2b, 3b

 

Befästa kunskaper från föregående område

Läsa arbetsbeskrivning

Stryka med strykjärn

Mäta med måttlisa

Sy nära kanten

Tvärnåla

Trä i snören mha säkerhetsnål

 

MATERIAL:

Tyg till påsen, virkade snören, broderad namnskylt, sytråd, tygsax, måttlisa, strykjärn, knappnålar, ARBETSBESKRIVNING FINNS (OBS! Punkt 6 enligt separat instruktion)

 

1.        Repetera raksöm, sicksack, 1 cm från kanten, backa på raksöm i början och slutet.

2.       Sicksacka tyget runtom.

3.       Vik in 1,5 cm på tygets långsidor, mät med måttlisan. Stryk. Tvärnåla.

4.       Sy fast med raksöm 1 cm från kanten. Backa i början och slutet.

5.       Vik ner fåll på kortsidorna 4 cm mha måttlisan, vik mot tyget avigsida, stryk och tvärnåla. Sy raksöm nära kanten genom att följa markeringarna på pressarfoten. Sy en till raksöm genom att följa pressarfotens kant mot den övre vikta kanten.

6.       Vik in 2 cm mot avigsidan runtom den broderade namnlappen. Stryk noga.

7.       Placera namnlappen på slöjdpåsens framsida. Tvärnåla fast kanterna. Var noga så att slöjdpåsen ligger enkelt utlagd, så att den inte sys ihop med sig själv i nästa steg.

8.       Sy raksöm nära kanten runtom namnlappen.

9.       Vik ihop påsen med rätsidan utåt. Tvärnåla sidorna. Sy raksöm från fållens raksöm och ner till hörnet, 1 cm från kanten. Akta kanalen där snöret ska träs i! Backa noga.

10.   Trä i de virkade snören, ett från varje håll, och knyt ihop med pärlknut.

11.   Se över den färdiga påsen och dubbelkolla alla sömmar så att det inte är hål någonstans. Se över att alla trådar är klippta. Stryk eventuellt påsen på slutet.

Sicksacka kanten

Måttlisa

Sytråd/trådrulle

Spole

Symaskin

Knappnålar

Tvärnåla

Rätsida

Avigsida

Tygsax

Strykjärn

1 cm från kanten

Nära kanten

Raksöm

Sicksack

Säkerhetsnål

Pärlknut

 

SY PÅ MASKIN:

Shorts

 

MÅL:

Kunskap om hur ett plagg blir till

Befästa kunskaper om symaskinen och några av slöjdens redskap

 

TID:

10 lektioner

 

FÖRMÅGA:

1, 2, 3

 

CENTRALT INNEHÅLL:

1a, 1b, 1d, 2a, 2b, 3b

Fortsätta befästa grundläggande kunskaper om symaskinen, samt några av slöjdens redskap

Orientering om storlekssystem

Nåla fast mönster

Rita sömsmån

Klippa ut tyg

Följa arbetsbeskrivning

Enkel och dubbel fåll

Enkel reflektion över det färdiga resultatet

 

 

MATERIAL: Färdiga mönster i storlek 130, 140, 150, 160 och 170, bomullstyger enfärgade och mönstrade, knappnålar, måttlisa, tygpenna, tygsax, symaskin, tråd, strykjärn, ARBETSBESKRIVNING SAMT UPPSYDDA MOMENT, säkerhetsnål, resår 2,5 cm

 

1.        Berätta om uppgiften och om olika storlekssystem i världen. Var mycket noga med att inte lägga värdering i denna genomgång eftersom storlekar är känsligt. Berätta att systemen utgår ifrån en standardkropp, och därför skiljer sig åt mellan länder och tider. Förr var folk mindre än idag, så för 30 år sen var en stl 38 mindre än idag. I Asien är människor kortare än i västvärlden, och därför är en stl M från Asien mycket mindre än en M i Sverige. I USA är folk större än i Sverige och en stl M är större än här. Herrar och damer har olika storlekar beroende på att vuxna män och kvinnor har olika sorters kroppar. Man kan ha olika storlek upptill och nertill, och eftersom systemen utgår ifrån en standard, så har många problem med att plagg inte passar som tänkt. Dessutom har butiker olika målgrupper och anpassar sina kläder efter målgruppen. Butiker som riktar sig till unga har generellt lite smalare passform pga att unga ännu inte växt klart. Butiker som riktar sig till damer har annan passform på sina kläder. För barn utgår man från kroppslängd, hur många centimeter lång man är. Om man vill kan man problematisera över att kläder för pojkar har större rörelsevidd än kläder för flickor, och vad det eventuellt säger om hur vi ser på pojkar och flickor. Hur tycker de själva? Systemet heter Centilong och börjar på ca stl 50 (nyfödd) och går upp till 170 (högstadiet). Någonstans runt 164-170 kan man gå över på stl XS/S. Som vuxen kan man vara kortare än 170 men ändå inte kunna ha barnstorlek pga att höfter, axlar och bystvidd oftast ökar på både män och kvinnor. Det bästa med att kunna sy själv är att kunna anpassa kläderna efter den kropp som ska ha dom!

2.       Låt eleverna mäta sig mot måttbandet på väggen. De avrundar sin storlek uppåt, mot närmaste 10-tal. Berätta också att man kan välja en storlek större om man vill ha mer rörelsevidd. Se till att fånga upp de som är mindre eller större än sin längd, ifall de behöver justera mönstret. Gör i så fall detta diskret och i samråd med eleven.

3.       Låt eleverna välja tyg: skåp B enfärgat eller skåp F mönstrat på orangemarkerade hyllor. Erbjud även ex WCT om någon vill sy sportshorts. Undvik fickor om du inte själv kan guida eleven, det finns just nu ingen beskrivning för detta.

4.       Plocka fram de färdiga mönsterdelarna. Kolla med eleven om de gillar korta eller långa shorts. Om de vill ha korta shorts, vik bort ca 10-15 cm nertill på mönsterdelarna. Se till att grensömmarnas längd stämmer.

5.       Hjälp eleverna att lägga ut mönsterdelarna ekonomiskt på tyget. Sätt gärna i en eller två nålar så att mönstret hålls på plats. Eleverna nålar 1 gg/hörn. Nålen ska sitta helt inne på tyget. Visa.

6.       Gå igenom hur man ritar sömsmån. Visa måttlisan, 1 cm och tygpennan/kritan. Berätta att de inte får gena i hörnen. Visa.

INGEN KLIPPER INNAN GODKÄND SÖMSMÅN!

7.       Kolla att eleverna ritat rätt sömsmån. Sedan kan de klippa ut delarna.

8.       Plocka isär tygerna så det är fyra separata delar. Sicksacka delarna runtom.

9.       Följ arbetsbeskrivningen och visa olika moment på de uppsydda minishortsen. När de trätt i resåren är det dags att fålla.

10.   Fållning: eleverna kan välja att fålla med enkel fåll eller dubbel fåll. Visa de två olika och förklara skillnaden. Be dem ta på sig shortsen och märka ut var de vill att benen ska sluta. Hjälp dem klippa av byxbenen lika långa, tänk på att spara 3 cm för fåll. För enkel fåll ska de sicksacka igen, vika upp 3 cm, stryka och nåla samt sy raksöm ovanför sicksacken. För dubbel fåll behöver de inte sicksacka, utan viker upp 1,5 cm, stryker, viker igen 1,5 cm, stryker, nålar samt syr raksöm nära den vikta kanten. En del kommer vilka vika tyget utåt, som på jeansshorts. Stryk då noga och sy fast med korta raksömmar i överkant på 4 ställen runtom.

11.   Gör en enkel muntlig reflektion med eleven enlig punkterna.

Storlek

Mönster

Sicksacka kanten

Måttlisa

Sytråd/trådrulle

Spole

Symaskin

Knappnålar

Tvärnåla

Rätsida

Avigsida

Tygsax

Strykjärn

1 cm från kanten

Nära kanten

Raksöm

Sicksack

Säkerhetsnål

Pressarfot

Resår

Omlott

Sömsmån

Enkel fåll

Dubbel fåll

Enkel reflektion i samtal med läraren:

Vad blev bra?

Vad har jag lärt mig?

Hur stämmer resultatet med det jag trodde?

Vad kan jag göra annorlunda till en annan gång?

Om jag är missnöjd med något, vad kan jag ändra på?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: