Textilslöjd åk 4

Läsårsplanering Textilslöjd åk 4

Lokal kursplan i textilslöjd, årskurs 4

Morgongåva skola, läsåret 2020/2021

Förmågor

1. formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
2. välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
3. analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
4. tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

 

Centralt innehåll åk 4-6

1. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

   1. Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.

   2. Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

   3. Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.

   4. Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.

2. Slöjdens arbetsprocesser

   1. Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.

   2. Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.

   3. Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg.

3. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

   1. Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.

   2. Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.

   3. Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar.

4. Slöjden i samhället

1. Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

2. Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.

Arbetsområden

Symaskinen, slöjdpåse, shorts, virka fasta maskor, tovning om detta inte gjordes i åk 3

Extrauppgifter

Scrunchie, hårband, pannband, 3 i rad, liten påse, ugglekudde, pennfack, necessär

 

Läsårsplanering åk 4

 

Uppgift	Moment	Lektionsplan och material	Begrepp	Utvärdering
VIRKA: Fasta maskor   MÅL: Lära sig fasta maskor Produkt: boll, fjäril, nyckelband   TID: 4 lektioner   FÖRMÅGA: 1,2   CENTRALT INNEHÅLL: 1a, 1b, 1c, 2b, 4a	Repetera löpögla, luftmaska och virkningens grunder. Lära sig fasta maskor. Träna fasta maskor. Slutföra en mindre produkt.	MATERIAL: Virknål 4, 4.5 eller 5, bomullsgarn typ Sofia, sax, stoppning, stoppnål, nyckelring, eventuellt filttyg till bollens andra del om tiden tar slut   1.        Repetera virkningens grunder: göra en löpögla, hur man håller virknål och garn, göra luftmaskor. Lära sig fasta maskor och hur man ser skillnad på luftmaskor och fasta maskor. Kort om virkningens historia. Visa virkade föremål. Berätta om hur virknålens storlek, garnets tjocklek och virkningens fasthet blir avgörande för resultatet. 2.       Lägga upp luftmaskor (Boll: 20 maskor, virka till en rektangel, gör en lika stor rektangel till, sy ihop till en boll. Fjäril: 25 maskor, virka en rektangel, virka en rad luftmaskor ca 15-20 cm lång och knyt den runt rektangeln, korta ev. ändarna, dekorerar eventuellt. Nyckelband: lägg upp maskor till önskad längd, ex. 60-100 st, virka två varv, sätt dit en nyckelring). Virka fasta maskor till önskad storlek. 3.       Avsluta genom att fästa trådar och fylla med stoppning. Fjärilen kan dekoreras med broderi eller filtdekorationer.	Virkning Virknål Garnnystan Sax Stoppning Stoppnål Nyckelring Löpögla Luftmaska Fast maska Rad Varv Fästa trådar Stoppning	Reflektera över hur virknålens grovlek, garnets tjocklek och virkningens fasthet påverkat slutresultatet.
SY PÅ MASKIN: Introduktion av maskinen   MÅL: Lära känna symaskinen, dess delar och hur man använder den   TID: 3 lektioner   FÖRMÅGA: 1   CENTRALT INNEHÅLL: 1b, 2b	Trä övertråd Trä undertråd Fiska upp undertråd Påbörja och avsluta en söm Backa Sy mjuka hörn Sy skarpa hörn Sicksacka Raksöm 1 cm	MATERIAL: Symaskin, sytråd, sax, tyglapp med linjer, cirklar, racerbana och hjärta   1.        Visa symaskinen och berätta om dess olika delar (se begreppslista). Visa sytråd/trådrulle och spole och berätta om deras funktioner. Förklara skillnaderna mellan olika modeller i slöjdsalen. Ge varje elev en maskin och visa hur man ”packar upp” den. 2.       Visa hur man tär övertråden. Trä minst fem gånger. 3.       Visa hur man trär undertråden. Trä minst fem gånger. 4.       Visa hur man fiskar upp undertråden. Repetera minst fem gånger. 5.       Visa hur man placerar pedalen och foten. Visa hur man sänker och höjer pressarfoten. 6.       Låt eleverna testsy som de själva vill för att utforska maskinen. Visa hur man tar loss tyget ur symaskinen, hur långa trådar man lämnar i maskinen och att man ska klippa alla trådar i början och slutet på tyget. 7.       Gå igenom raksöm och sicksack samt hur man ställer in dem på olika modeller. 8.       Visa hur man sicksackar och varför. Visa hur man svänger i skarpa hörn. 9.       Låt eleverna sy 1: sicksack runt tyglappen. 10.   Repetera hur man ställer in raksöm och hur man backar. Förklara varför man backar. Visa hur man svänger i mjuka hörn. 11.   Låt eleverna sy 2: linjer, 3: cirklar på tyglappen, 4: racerbanan på baksidan av tyglappen. 12.   Visa hur man syr 1 cm från kanten genom att följa markeringen på stygnplåten. 13.   Låt eleverna sy 4: 1 cm från kanten. 14.   Låt eleverna sy 5: hjärtat	Symaskinens delar: Symaskinsnål Pressarfot Pressarfotsspak Trampa/pedal Handhjul Trådstopp Stygnplåt med markeringar Spole (två olika) Spolhus Trådbricka Övertråd Undertråd Matartänder   Trådrulle/sytråd Tygsax Fästa tråd/backa Raksöm Sicksack Sicksacka kanten 1 cm från kanten
SY PÅ MASKIN: Slöjdpåsen   MÅL: Fortsatt övning hantera symaskinen Bekanta sig med strykjärnet och redskap som ex. knappnålar och måttlisa   TID: 3 lektioner   FÖRMÅGA: 1,2   CENTRALT INNEHÅLL: 1a, 1b, 1d, 2a, 2b, 3b	Befästa kunskaper från föregående område Läsa arbetsbeskrivning Stryka med strykjärn Mäta med måttlisa Sy nära kanten Tvärnåla Trä i snören mha säkerhetsnål	MATERIAL: Tyg till påsen, virkade snören, broderad namnskylt, sytråd, tygsax, måttlisa, strykjärn, knappnålar, ARBETSBESKRIVNING FINNS (OBS! Punkt 6 enligt separat instruktion)   1.        Repetera raksöm, sicksack, 1 cm från kanten, backa på raksöm i början och slutet. 2.       Sicksacka tyget runtom. 3.       Vik in 1,5 cm på tygets långsidor, mät med måttlisan. Stryk. Tvärnåla. 4.       Sy fast med raksöm 1 cm från kanten. Backa i början och slutet. 5.       Vik ner fåll på kortsidorna 4 cm mha måttlisan, vik mot tyget avigsida, stryk och tvärnåla. Sy raksöm nära kanten genom att följa markeringarna på pressarfoten. Sy en till raksöm genom att följa pressarfotens kant mot den övre vikta kanten. 6.       Vik in 2 cm mot avigsidan runtom den broderade namnlappen. Stryk noga. 7.       Placera namnlappen på slöjdpåsens framsida. Tvärnåla fast kanterna. Var noga så att slöjdpåsen ligger enkelt utlagd, så att den inte sys ihop med sig själv i nästa steg. 8.       Sy raksöm nära kanten runtom namnlappen. 9.       Vik ihop påsen med rätsidan utåt. Tvärnåla sidorna. Sy raksöm från fållens raksöm och ner till hörnet, 1 cm från kanten. Akta kanalen där snöret ska träs i! Backa noga. 10.   Trä i de virkade snören, ett från varje håll, och knyt ihop med pärlknut. 11.   Se över den färdiga påsen och dubbelkolla alla sömmar så att det inte är hål någonstans. Se över att alla trådar är klippta. Stryk eventuellt påsen på slutet.	Sicksacka kanten Måttlisa Sytråd/trådrulle Spole Symaskin Knappnålar Tvärnåla Rätsida Avigsida Tygsax Strykjärn 1 cm från kanten Nära kanten Raksöm Sicksack Säkerhetsnål Pärlknut
SY PÅ MASKIN: Shorts   MÅL: Kunskap om hur ett plagg blir till Befästa kunskaper om symaskinen och några av slöjdens redskap   TID: 10 lektioner   FÖRMÅGA: 1, 2, 3   CENTRALT INNEHÅLL: 1a, 1b, 1d, 2a, 2b, 3b	Fortsätta befästa grundläggande kunskaper om symaskinen, samt några av slöjdens redskap Orientering om storlekssystem Nåla fast mönster Rita sömsmån Klippa ut tyg Följa arbetsbeskrivning Enkel och dubbel fåll Enkel reflektion över det färdiga resultatet	MATERIAL: Färdiga mönster i storlek 130, 140, 150, 160 och 170, bomullstyger enfärgade och mönstrade, knappnålar, måttlisa, tygpenna, tygsax, symaskin, tråd, strykjärn, ARBETSBESKRIVNING SAMT UPPSYDDA MOMENT, säkerhetsnål, resår 2,5 cm   1.        Berätta om uppgiften och om olika storlekssystem i världen. Var mycket noga med att inte lägga värdering i denna genomgång eftersom storlekar är känsligt. Berätta att systemen utgår ifrån en standardkropp, och därför skiljer sig åt mellan länder och tider. Förr var folk mindre än idag, så för 30 år sen var en stl 38 mindre än idag. I Asien är människor kortare än i västvärlden, och därför är en stl M från Asien mycket mindre än en M i Sverige. I USA är folk större än i Sverige och en stl M är större än här. Herrar och damer har olika storlekar beroende på att vuxna män och kvinnor har olika sorters kroppar. Man kan ha olika storlek upptill och nertill, och eftersom systemen utgår ifrån en standard, så har många problem med att plagg inte passar som tänkt. Dessutom har butiker olika målgrupper och anpassar sina kläder efter målgruppen. Butiker som riktar sig till unga har generellt lite smalare passform pga att unga ännu inte växt klart. Butiker som riktar sig till damer har annan passform på sina kläder. För barn utgår man från kroppslängd, hur många centimeter lång man är. Om man vill kan man problematisera över att kläder för pojkar har större rörelsevidd än kläder för flickor, och vad det eventuellt säger om hur vi ser på pojkar och flickor. Hur tycker de själva? Systemet heter Centilong och börjar på ca stl 50 (nyfödd) och går upp till 170 (högstadiet). Någonstans runt 164-170 kan man gå över på stl XS/S. Som vuxen kan man vara kortare än 170 men ändå inte kunna ha barnstorlek pga att höfter, axlar och bystvidd oftast ökar på både män och kvinnor. Det bästa med att kunna sy själv är att kunna anpassa kläderna efter den kropp som ska ha dom! 2.       Låt eleverna mäta sig mot måttbandet på väggen. De avrundar sin storlek uppåt, mot närmaste 10-tal. Berätta också att man kan välja en storlek större om man vill ha mer rörelsevidd. Se till att fånga upp de som är mindre eller större än sin längd, ifall de behöver justera mönstret. Gör i så fall detta diskret och i samråd med eleven. 3.       Låt eleverna välja tyg: skåp B enfärgat eller skåp F mönstrat på orangemarkerade hyllor. Erbjud även ex WCT om någon vill sy sportshorts. Undvik fickor om du inte själv kan guida eleven, det finns just nu ingen beskrivning för detta. 4.       Plocka fram de färdiga mönsterdelarna. Kolla med eleven om de gillar korta eller långa shorts. Om de vill ha korta shorts, vik bort ca 10-15 cm nertill på mönsterdelarna. Se till att grensömmarnas längd stämmer. 5.       Hjälp eleverna att lägga ut mönsterdelarna ekonomiskt på tyget. Sätt gärna i en eller två nålar så att mönstret hålls på plats. Eleverna nålar 1 gg/hörn. Nålen ska sitta helt inne på tyget. Visa. 6.       Gå igenom hur man ritar sömsmån. Visa måttlisan, 1 cm och tygpennan/kritan. Berätta att de inte får gena i hörnen. Visa. INGEN KLIPPER INNAN GODKÄND SÖMSMÅN! 7.       Kolla att eleverna ritat rätt sömsmån. Sedan kan de klippa ut delarna. 8.       Plocka isär tygerna så det är fyra separata delar. Sicksacka delarna runtom. 9.       Följ arbetsbeskrivningen och visa olika moment på de uppsydda minishortsen. När de trätt i resåren är det dags att fålla. 10.   Fållning: eleverna kan välja att fålla med enkel fåll eller dubbel fåll. Visa de två olika och förklara skillnaden. Be dem ta på sig shortsen och märka ut var de vill att benen ska sluta. Hjälp dem klippa av byxbenen lika långa, tänk på att spara 3 cm för fåll. För enkel fåll ska de sicksacka igen, vika upp 3 cm, stryka och nåla samt sy raksöm ovanför sicksacken. För dubbel fåll behöver de inte sicksacka, utan viker upp 1,5 cm, stryker, viker igen 1,5 cm, stryker, nålar samt syr raksöm nära den vikta kanten. En del kommer vilka vika tyget utåt, som på jeansshorts. Stryk då noga och sy fast med korta raksömmar i överkant på 4 ställen runtom. 11.   Gör en enkel muntlig reflektion med eleven enlig punkterna.	Storlek Mönster Sicksacka kanten Måttlisa Sytråd/trådrulle Spole Symaskin Knappnålar Tvärnåla Rätsida Avigsida Tygsax Strykjärn 1 cm från kanten Nära kanten Raksöm Sicksack Säkerhetsnål Pressarfot Resår Omlott Sömsmån Enkel fåll Dubbel fåll	Enkel reflektion i samtal med läraren: Vad blev bra? Vad har jag lärt mig? Hur stämmer resultatet med det jag trodde? Vad kan jag göra annorlunda till en annan gång? Om jag är missnöjd med något, vad kan jag ändra på?