Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Harens Projektsammanfattning/Avslut

Skapad 2020-11-19 12:45 i 103211 Förskolan Mässen Stockholm Östermalm
Förskola
Engelbrekt-Gärdets systematiska kvalitetsarbete består av projektstart, veckoreflektioner tillsammans med barnen och i arbetslaget, 2 projektuppföljningar samt en projektsammanfattning/avslut. Det här är Projektsammanfattning där en utvärdering av projektet görs i slutet av terminen/läsåret. I sammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Som grund för sammanfattningen använder ni er av tidigare underlag: Projektbeskrivning, Projektavstämning, reflektion och analys.

Innehåll

Skriv era slutsatser och analys av projektet.

Ta stöd av följande punkter när ni formulerar er projektsammanfattning:   

  • Hur uppfyllde vi projektets syfte/fråga?

- Vi har delvis hållit oss till projektets syfte och fråga när det kommer till att undersöka vatten, vattnets funktion och vad som lever i vattnet. Däremot har vi lagt till en stor del om var vatten finns. Vi har tillsammans med barnen gått på vattenjakt i vår närmiljö och återkommit till två fontäner regelbundet för att dels undersöka vattnet och dels undersöka vilken förändring som skett med årstidsväxlingens gång. Vi har även återkommit till en snöhög vid Östermalms IP där barnen dels visat intresse för varmt/kallt, dels för snöns funktion och hur man kan använda den och dels var smältvattnet tar vägen - Ner i brunnen.

  • Hur har barnen fått stöttning och utmanats i sina lärande processer?

- Vi har stöttat och utmanat barnen genom att de fått återkomma till samma platser många gånger för att få undersöka vidare och fördjupa sina frågor och funderingar (ex. fontänerna och snöhögen). Vi har även tagit med oss det barnen upptäckt och tyckt varit intressant tillbaka till förskolan. Dels i form av dokumentationer som legat till grund för reflektion i både arbetslag och i barngrupp, och del i form av att vi tagit med naturmaterial tillbaka till förskolan för att undersöka vidare. Genom reflektionen av dokumentationerna har projektet drivits vidare och vi pedagoger har genom detta fått fram relevanta och utmanade frågor till barnen. 

  • Hur har barnen haft inflytande i projektet?

- Barnen visade stort intresse för att leta efter var vatten finns, vilket gjorde att vi klev lite ifrån vår grundläggande projektplanering och riktade en del av projektet till just "vattenjakten". Genom att vi pedagoger varit nära barnen har vi även kunnat uppfatta och tolka det som väcker barnens nyfikenhet och intressen utan att ord nödvändigtvis behöver användas, exempelvis barnens intresse för att undersöka hur vatten låter i olika sammanhang. 

  • Vilka av barnens frågor har varit viktiga för projektets process?

- Var finns vatten?- Hur känns det?- Vad flyter och vad sjunker?- Hur låter det?- Var tar vattnet vägen? (golvbrunnen vid handfatet? Brunnen vid Östermalms IP? Brunnen i fontänen?)

  • Hur reflekterade vi med barnen?

- Genom att vi återkommer till samma platser regelbundet och tar med material tillbaka till förskolan sker en ständig reflektion direkt i verksamheten i samband med aktiviteterna. Vi har också en dokumentationsvägg där det hänger bilder på det barnen har varit med om. Vi har regelbundna reflektionssamtal tillsammans med barnen, framförallt vid måltider. 

  • Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? 

- Barnen letar självmant efter vatten vart de än är och uppmärksammar varandra på det. Undersökandet pågår utanför de planerade aktiviteterna och barnen involverar och undervisar gärna varandra. Barnen har lärt sig många nya ord och begrepp som vatten, fisk, sköldpadda, varmt, kallt, blåsa osv. 

  • Hur har barnen varit aktiva i sitt lärande?

- Genom sitt inflytande och delaktighet i projektets gång och vilken riktning det ska ta.

  • Hur har barnen fått syn på sitt egna/varandras lärande och förändrat kunnande?

- Återigen genom att återkomma till samma platser många gånger med nya frågor. Genom att få vistas i mindre grupper och på så vis ges möjlighet att inspireras och lära av varandra. Genom pedagogisk dokumentation i verksamheten. 

  • Hur har vår organisation (dag- och veckoorganisation, roller och ansvar) fungerat?

- Vi har gjort en grovplanering för varje vecka under veckoreflektionen och däri planerat för veckan utifrån vad som hände föregående vecka. Observationsunderlag, anteckningar och bilder har legat till grund för hur vi valt att planera kommande vecka. Planen vi gjort har vi till största del hållit oss till och genomfört planerade aktiviteter. Vi har delat upp ansvaret för tvärgruppen och resterande barn på Haren och det har fungerat väl. Rutinerna ör tydligt formulerade och uppdateras kontinuerligt så fort vi upptäcker brister i dem. 

  •  Hur har den pedagogiska miljön fungerat? 

- Den pedagogiska basmiljön har fungerat som ett bra stöd i projektet. Miljön har utvecklats med projektets gång och vi har lagt till saker i miljön efter barnens behov och intressen. 

  •  Hur har vårdnadshavarna involverats? 

- Främts genom daglig kontakt vid lämning och hämtning, genom nyhetsbrev, genom att skicka ut frågor och förfrågningar om deras hemkulturer, sånger osv och visst återvinningsmaterial till olika aktiviteter, lärloggar, uppföljningssamtal, powerpointen till föräldramötet och så småningom utvecklingssamtal.

  • Vad blev bra/mindre bra – och varför? 

- Vi har genom terminens gång haft en röd tråd som har följt med i projektet trots att vi flera gågner valt att vika av från vår ordinarie projektplanering. Vi har varit följsamma men ändå hållit oss inom valt projektoråde och stannat kvar vid våra valda målområden. Projektaktiviteterna har blivit av i en eller annan form trots bortfall av personal. Projektet har inte blivit lidande av yttre omständigheter. Experimentet med reningsverket låg på en lite för avancerad nivå för att barnen skulle förstå de kemiska processerna som sker i reningsverkets olika lager. Dock så tyckte de att det var roligt att hälla och ösa och de uppmärksammade vattnets förändrade färg. 

  • Var det något som förvånade oss?

- Att barnen kan se och uppmärksamma samband som vi pedagoger inte har introducerat dem för. Exempelvis ett barn som drog på vattenkranen på högsta styrka och sedan la sig på golvet under handfatet och betraktade när vattnet forsade ner i golvbrunnen. 

  • Vad är vi mest stolta över i projektet?

- Dels att vi har lyckats väcka och fånga alla barnens nyfikenhet, dels att vi har gjort många olika saker men ändå lyckats återkomma till alla aktiviteter många gånger och utveckla dem och dels att vi har verkligen prioriterat projektet i verksamheten så att vi har kunnat genomföra allt det vi planerat plus lite till. 

  • Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt? 

- Inom projektet så har vi varje vecka planerat för aktiviteter men vi har inte detaljplanerat utan lämnat utrymme för barnen att styra in på deras egna frågeställningar och nyfikenheter. Vi har också lärt oss att vissa aktiviteter kan behöva lite mer förberedelse och detaljplanering. Balans!

  • Vilka erfarenheter har vi gjort under året, som kanske kan bli till beprövade erfarenheter? 

- Flexibilitet inom projektets ramar - Det ger barnen delaktighet och inflytande samtidigt som vi pedagoger kan förhålla oss till läroplansmålen inom rimliga ramar. 

  • Tankar om kommande pedagogiska år? 

- Vi känner att barngruppen är redo att gå vidare från projekt vatten och kommer gå vidare inom en annan del inom det övergripande området naturvetenskapliga fenomen oc hMässens valda område naturens kretslopp. Det känns spännande och roligt!

 

 

 

 

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: