Meteorologi_HT2020

Förr i tiden byggde man förutsägelser om vädret på mer eller mindre lösa grunder. Man trodde exempelvis att om det regnade på sjusovaredagen (den 27/7), så skulle det fortsätta att regna i ytterligare sju veckor. Idag får vi hjälp av SMHI som grundar sig på sina meteorologiska kunskaper om vädret. Under denna period lär vi oss mer om temperatur, värmetransport och meteorologi.

 

Nya begrepp:

• längdutvidgning
• bimetall
• absoluta nollpunkten
• Fahrenheit
• låg densitet och hög densitet
• porösa ämnen
• värmen sprids på tre olika sätt
• absorbera
• tre aggregationstillstånd = tre faser
• fasöverföringar
• meteorologi
• varmfront och kallfront
• nederbörd

Arbetsuppgifter:

• hur årstiderna skapas
• Anders Celcius
• vattnets kretslopp
• åska
• vädersymboler och väderprognoser
• vind 
• moln
• hur skapas högtryck och lågtryck

Arbetssätt:

• du kommer att läsa texter och arbeta med olika begrepp;
• du kommer att laborera i små grupper;
• du kommer arbeta med arbetsuppgifter. Här finns det möjlighet att välja fördjupningsfrågor;
• du kommer att delta i genomgångar;
• du kommer att delta i diskussioner i små grupper.
• du kommer att göra en inlämningsuppgift.

Bedömningar

Bedömningen av dina förmågor inom fysik kommer att grundas på i vilken grad du kan:

• motivera dina ställningstaganden och framföra och bemöta åsikter och argument
• använda information i diskussioner och texter
• formulera frågeställningar och planeringar inför laborativt arbete
• analysera resultat samt dra slutsatser av laborativt arbete
• bedöma laborationsresultatens rimlighet samt föreslå förbättringar
• göra muntliga presentationer av undersökningar, uppvisa kunskaper, resonera och se samband inom fysik med hjälp av fysikens begrepp, modeller och teorier

Du kommer att testas på kursens begrepp genom en muntlig presentation av en av dig skapad väderkarta.

Läroplansmål

Syfte

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.
• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.