Tallen (21/22) Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Bålbro förskola, Tallens plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. För året 2021-2022

Introduktion och vision

Norrtälje kommuns alla verksamheter – från förskolan till vuxenutbildningen bedriver ett målinriktat och förebyggande arbete för att motverka att barn och elever utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.

I alla våra verksamheter råder nolltolerans mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.  Det är skollagen och diskrimineringslagen som styr vårt arbete på det här området. Det förebyggandet arbetet som beskrivs i den här planen syftar till att skapa en miljö som är trygg och säker för alla barn i våra verksamheter.

Delaktighet – alla som deltar i arbetet

I kommunens förskolor och skolor deltar personal, elever och vårdnadshavarna i arbetet med att förebygga kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.

På vår avdelning gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll:

-          Planen finns på Unikum och vi lyfter den en gång i månaden under arbetslagets reflektion.

-          Varje höst arbetar vi med normer och värden tillsammans med barnen. Utgångspunkten är då kränkande behandlings-planen.

-          Den finns synlig på Norrtälje Kommun där vårdnadshavare kan läsa.

-          Barnen är med och utformar verksamhetens gemensamma förhållningssätt.

-          Vi har trygghetsvandringar med barnen för att uppmärksamma om det är några miljöer barnen upplever som otrygga.

Så här gör vi planen känd och tillgänglig

Planen finns på Unikum som är kommunens skolplattform, och på Norrtälje kommuns webbplats under varje verksamhet. En ny plan publiceras senast 30 november varje år.

Utvärdering – så här gick arbetet med förra årets plan

Följande områden arbetade vi med under det förra läsåret:

Att vara närvarande pedagoger (innebörden av det), superstruktur, förebygga konflikter med dialog och deltagande i styrd/fri lek.

Så här gick det:

Vi har upplevt att vi inte alltid kan vara där barnen är. Det kan ske oförberedda saker som vi inte kan styra över, tex. Toalettbesök och eller blöjbyten. Och det är när vi försvinner som situationer kan uppstå. Vi har skapat en ännu tydligare superstruktur, vilket inneburit att vi blivit bättre på att dela upp oss och vara med barnen men vi har också blivit mer själva. Alla konflikter kan vi inte förebygga, men då har vi istället fått arbeta med konflikthantering.

 

De här områdena fortsätter vi arbeta med under detta läsår:

-          Superstrukturen.

-          Att göra anmälningar vid kränkande handlingar.

 

Kartläggning

För att hitta och identifiera områden där barnen riskerar att utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier undersöker vi förskolans miljö på följande sätt:

-          Intervjuer inför utvecklingssamtalet i hemmet och på förskolan.

-          Enkäter.

-          Trygghetsvandring inne och ute.

-          Genomgång av regler och rutiner.

-          Anmälan vid kränkande behandling.

-          Samtalar med barnen. Både enskilt och i grupp. Vi lyssnar in och tar deras upplevelser på allvar.

-          Dagliga kontakt med vårdnadshavare.

             

Verksamhetens analys efter kartläggningen

Vi har identifierat några områden i vår verksamhet som riskområden. För att förebygga att kränkande handlingar sker kommer vi under året att arbeta för att det inte ska uppstå problem på dessa områden. Syftet med vårt förebyggande arbete att barnens miljö ska bli trygg och säker.

Detta har vi identifierat:

Att toaletten i sko-hallen upplevs som otrygg för barnen. Att det kan vara barn utanför både i hallen och ute på trappen. Pedagoger hör inte alltid heller när barnen ropar därifrån.

 

Den röda lekstugan går att låsa utifrån och vissa vill inte leka där inne på grund av rädsla att bli inlåsta.

Det här kommer vi att göra för att förebygga kränkningar i vår verksamhet

 

 

Uppmärksammad risk/plats som upplevs som otrygg och där kränkning, trakasserier eller sexuella trakasserier kan ske	Detta ska vi göra under året för att förebygga att det inträffar	Ansvariga för att åtgärderna genomförs	Datum när det åtgärderna följs upp	Datum för utvärdering
Toaletten i sko-hallen	Se över om det finns någon typ av ring-klocka.	Emma kollar ringklocka.	Så fort som möjligt.	Vi måste först se över och köpa ringklocka, och ha dem ett tag för att sen kunna utvärdera.
Röda lekstugan	Vara närvarande, se över låset.	Emma gör en felanmälan om det behövs. Arbetslaget gemensamt tar ansvar för att vara närvarande.	Vid reflektionstillfället när vi lyfter kränkande behandlings-planen.	Vid nästa reflektionstillfälle.

 

 

 

När personal får kännedom om att ett barn utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier hanterar vi det på följande sätt

Rutiner för akuta situationer

Upptäcka – steg 1

Alla vuxna som arbetar i förskolan som får kännedom om att något inträffat där ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ingriper för att stoppa det som sker. Har händelsen redan utspelats tar den vuxne som får informationen reda på mer fakta, vad som hänt och eventuellt vilka som varit inblandade i händelsen.

Anmäla – steg 2

Personalen anmäler snarast det som inträffat till förskolans rektor eller till den som rektor utsett att ta emot anmälan.  Rektor informeras samma dag eller senast dagen efter att händelsen kommit till personalens kännedom. De inblandade barnens mentorer och ibland även förskolans trygghetsteam får informationen om vad som hänt.

Bedömning – steg 3

Rektor eller den som rektor utser, gör en bedömning av det som hänt för att kunna besluta om vem som är lämplig att utreda det som inträffat. Rektor eller den person som rektor utser anmäler det som inträffat till Norrtälje kommun som är huvudman för verksamheten senast en vecka efter att efter att händelsen kommit till rektors kännedom.
 

Utredningen – steg 4

När utredningen påbörjas innebär det att den som ansvarar för utredningen tar reda på vad som har hänt. Så fort de inblandande tillfrågas om vad som hänt har en utredning påbörjats. Utredningen syftar till att ta reda på vad som hänt och om barnet har utsatt för kränkande handlingar. Om så skett ska utredaren ge förslag till åtgärder som behövs för att det inte ska hända igen. Det barn som blivit utsatt ska återfå en trygg och säker skolsituation. Utredningarna dokumenteras och diarieförs på varje förskola.

Uppföljning– steg 5

Utredningen följs upp inom två veckor. Om det visar sig att barnet fortsatt utsätts för kränkningar beslutar förskolan om andra mer kraftfulla åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. Även de nya åtgärderna följs upp och arbetet fortsätter ända tills barnets situation har förbättrats.

Förskolans rektor är alltid ansvarig för utredningen och uppföljningen, om ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. En utredning kan ändå genomföras av alla vuxna i förskolan.

 

 

 

 

 

 

Bilaga 1

 

Definitioner av kränkande behandling enligt skollagen (2010:800) kap. 6

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en ett barn eller en elevs värdighet och som inte har något samband med diskrimineringsgrunderna.

Ett barn eller en elev kan utsättas för kränkande behandling genom att:

·       Hen får höra nedsättande, förnedrande och sårande kommentarer om till exempel sitt utseende, sin kropp och så vidare. Det kallas för verbala kränkningar.

·       Hen blir utfryst, hånad, ironiserad över, eller får förnedrande kommentarer på sociala medier. Det kallas för psykiska kränkningar.

·       Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar. Det kallas för fysiska kränkningar.

Begreppet mobbning används inte i lagstiftningen men definieras av Skolverket som ”en situation där ett barn/elev blir utsatt för upprepade kränkningar eller trakasserier”.

Definitioner av trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567)

Trakasserier är kränkande handlingar som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har ett samband med diskrimineringsgrunderna.

Ett barn eller en elev kan utsättas för trakasserier genom att till exempel:

·       Hen kallas för n-ordet, blatte eller bög.

·       Hen utesluts ur kamratgruppen på grund av sin religiösa tillhörighet

·       Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar på grund av sin funktionsnedsättning  

För att en handling ska definieras som kränkande behandling (mobbning) eller trakasserier krävs att handlingen utförs medvetet och med avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag.

 

 

 

Definitioner av sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567)

Sexuella trakasserier är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som är av sexuell natur.

Ett barn eller en elev kan utsättas för sexuella trakasserier genom att till exempel:

·       Hen får höra kommentarer om sin kropp som är av sexuell natur.

·       Hen blir ”uthängd” och förnedrad med bilder och kommentarer av sexuell karaktär som publiceras på sociala medier.

·       Hen blir berörd kroppsligen på ett sätt som uppfattas vara sexuellt eller tvingad till handlingar av sexuell karaktär.

Bilaga 2

Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567)

Den som bedriver utbildning och alla de som arbetar i våra förskolor och skolor är förbjudna att diskriminera barn och elever som deltar i eller söker till våra verksamheter. Med diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas genom att barnets rättigheter inte tillgodoses, eller att barnets rättigheter inskränkts i förhållande till övriga barns möjligheter.

Hur diskriminering kan gå till

Direkt diskriminering

Ett barn, en elev eller en grupp av barn/elever missgynnas genom att en vuxen på skolan behandlar barnet/eleven sämre än hur övriga barn/elever behandlas. Missgynnandet har samband med någon/några av diskrimineringsgrunderna.

Indirekt diskriminering

Ett barn, en elev eller en grupp av barn missgynnas genom förskolans/skolans regler är framtagna på ett sätt som framstår som neutrala men i verkligheten missgynnar en kategori av barn/elever. Personalens förhållningssätt, jargong, språkbruk eller den rådande kulturen kan också innebära ett missgynnande för en grupp av barn/elever. Missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna.

Bristande tillgänglighet
Ett barn eller en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder som behövs för tillgängligheten inte genomförs. Barnet eller eleven har rätt att komma i en jämförbar situation som övriga, utifrån skäliga krav i lag och annan författning. Hänsyn måste tas till ekonomiska och praktiska förutsättningar, varaktighet, omfattning och andra omständigheter av betydelse.

Trakasserier

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna.

 Sexuella trakasserier

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och kränkningen är av sexuell natur.

Instruktioner att diskriminera

En vuxen på skolan har fått instruktioner av sin chef eller av någon som den vuxne står i ett lydnads- eller beroendeförhållande till som innebär att ett barn eller en elev missgynnas genom direkt eller indirekt diskriminering.

 

Diskrimineringsgrunderna

1.     Kön – att någon är man eller kvinna

2.     Könsöverskridande identitet eller uttryck – att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller på ett annat sätt uttrycka att hen tillhör ett annat kön än det som tilldelats vid födseln.

3.     Etnisk tillhörighet – nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande

4.     Funktionsnedsättning – varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. 

5.     Sexuell läggning – homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning

6.     Ålder – uppnådd levnadslängd

7.     Religion- och annan trosuppfattning – olika religiösa åskådningar eller andra trosuppfattningar som till exempel ateism.

 

 

 

 Bilaga 3

 

Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling

I arbetet med att upprätta, följa upp och utvärdera planen mot kränkande behandling ska barn och elever medverka. Deltagandet ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Detta regleras i skolförordningen (2006:1083)

Samband mellan skollagens och diskrimineringslagen i upprättandet av planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

I skollagens kapitel 6, 10 § anges att om ett barn eller en elev utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska personal i förskolan/skolan hantera det på samma sätt som då ett barn/elev utsätts för kränkande behandling.

I diskrimineringslagen kapitel 2, 7 § anges att om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn, elev eller studerande anser sig utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna och om det krävs vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. I diskrimineringslagens kapitel 3, 18 § anges att utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Dessa ska följas upp och utvärderas.

Förbud mot repressalier

Ett barn eller en elev som berättar om att en kamrat utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier får inte utsättas för repressalier. Det gäller också för de barn/elever som deltar i utredningar. Med repressalier menas att det är förbjudet att straffa eller hota om att straffa ett barn eller en elev som bidrar till att kränkande handlingar kommer till personalens kännedom. Förbudet regleras i skollagen och i diskrimineringslagen (skollagen kapitel 6, 11 §, diskrimineringslagen kapitel 2, 19 §)

 

 

 

 

Bilaga 4

Tips på information och material som verksamheter kan använda i sitt förebyggande arbete

 

Polisen

Utbildningsmaterial | Polismyndigheten (polisen.se)

Skolverket
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/krankande-behandling-mobbning-och-diskriminering

Rädda Barnens handbok ”Stopp! Min kropp!”
https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/stopp-min-kropp/

Stiftelsen Allmänna Barnhuset/Publikationer

https://www.allmannabarnhuset.se/produkter/sexuella-overgrepp/

 

RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) ”Sexuella trakasserier i skolan”
https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-pedagoger-och-yrkesverksamma/rfsu-material/

 

Barnombudsmannen ”Välkommen till verkligheten – barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan”
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/valkommen-till-verkligheten.pdf

Barn- och elevombudet ”Arbetar mot kränkningar och mobbning”
https://beo.skolinspektionen.se/

SKR (Sveriges kommuner och Regioner) ”Handlingsberedskap vid misstanke om brott mot barn i förskolan”)
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-343-7.pdf?issuusl=ignore

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

·       ”Unga berättar om nätkränkningar och näthat”

https://www.mucf.se/kortfilmer-unga-berattar-om-natkrankningar-nathat

 

·       ”Inte ditt fel”

http://www.mucf.se/publikationer/inte-ditt-fel

 

·       Våldsförebyggande arbete:

https://www.mucf.se/valdsforebyggande-arbete

 

·       ”Youmo i praktiken- vägledning att prata med unga nyanlända om frågor som rör hälsa, sexualitet och jämställdhet”
https://www.mucf.se/publikationer/youmo-i-praktiken

 

Jag vill veta ”Brott på internet”
https://www.jagvillveta.se/14-17-ar/vad-har-hant/brott-pa-internet

Brottsoffermyndigheten – information om samtyckeslagen
https://www.frivilligtsex.se/

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen
• uppmärksamma och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• uppmärksamma barnen på att människor kan ha olika värderingar som styr deras uppfattningar och handlingar och samtidigt förankra de grundläggandena värdena, och
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet, och
• medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet,
• inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könsstereotypa val,