Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Tallen - plan mot kränkande behandling

Skapad 2020-11-20 13:30 i Bålbro förskola Norrtälje
Förskola
Bålbro förskola, Tallens plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. För året 2020-2021

Innehåll

Introduktion och vision 

Norrtälje kommuns alla verksamheter – från förskolan till vuxenutbildningen bedriver ett målinriktat och förebyggande arbete för att motverka att barn och elever utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.  

I alla våra verksamheter råder nolltolerans mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.  Det är skollagen och diskrimineringslagen som styr vårt arbete på det här området. Det förebyggandet arbetet som beskrivs i den här planen syftar till att skapa en miljö som är trygg och säker för alla barn i våra verksamheter 
 

Delaktighet – alla som deltar i arbetet 

I kommunens förskolor och skolor deltar personal, elever och vårdnadshavarna i arbetet med att förebygga kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.  

På vår förskola gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll: 

·       Vi har barnreflektioner där barnen får uttrycka sina tankar och åsikter.  

·       Vi har regelbundna reflektioner i arbetslaget.  

·       Barnintervjuer i samband med utvecklingssamtalen i Unikum, både på förskolan och i hemmet. Vi arbetar också med barnobservationer.  

·       Vi gör trygghetsvandring varje höst.  

 

 

Så här gör vi planen känd och tillgänglig 

Planen finns på Unikum som är kommunens skolplattform, och på Norrtälje kommuns webbplats under varje verksamhet. En ny plan publiceras senast 30 november varje år.  

Utvärdering 

Vi följer vår superstruktur noggrant och håller våra regler och rutiner mycket väl. Vi har en gemensam syn på strukturen i arbetslaget vilket gör att vi alla strävar mot samma mål vilket är en lugn och trygg barngrupp.  

Vår närvaro skapar trygghet för barnen vilket observerades i trygghetsvandringen.  

I trygghetsvandringen svarade barnen att alla upplevde att de hade en kompis som de kunde leka med.  

 

 

Sidbrytning 

Kartläggning 

För att hitta och identifiera områden där barnen riskerar att utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier undersöker vi förskolans miljö på följande sätt: 

·       Vi har intervjuat barnen inför utvecklingssamtalet.  Både i förskolan och i hemmet. 

·       Våga visa enkäten 

·       Trygghetsvandring inom -och utomhus görs i början av hösten, genom att vi går runt tillsammans med barnen ett och ett och skriver ner vad som kommer fram. 

·       Genomgång av rutiner och regler. 

·       Incidentrapporter 

·       Kompisböckerna och barnkonventionen används regelbundet och vi lånar in aktuell litteratur för högläsning och barnreflektion i barngruppen.   

·       Vi samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, vi lyssnar och tar deras ord och upplevelser på allvar.  

·       Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan.  

 

Verksamhetens analys efter kartläggningen 

Vi har identifierat några områden i vår verksamhet som riskområden. För att förebygga att kränkande handlingar sker kommer vi under året att arbeta för att det inte ska uppstå problem på dessa områden. Syftet med vårt förebyggande arbete är att barnens miljö ska bli trygg och säker.  
 

Detta har vi identifierat: 

Vi identifierade att våra barn inte var otrygga på några ställen vare sig ute eller inne. När vi observerade de yngre barnen såg vi att en närvarande pedagog ökade tryggheten i nästan alla rum 

 

Med vår ständiga närvaro, hur vi är utplacerade utifrån vårt superstrukturschema och är i rörelse inne- och utomhus, arbetar vi förebyggande genom att se, delta, lyssna in och föra dialog med barnen för att förhindra konflikter som kan leda till trakasserier och kränkande behandling.  

 

Om vi inte är närvarande pedagoger som arbetar aktivt i barngrupperna så blir det svårare för oss att förebygga oförutsedda händelser. Vi måste vara lyhörda och engagerade och vara med barnen i den dagliga verksamheten. 

 

Det här kommer vi att göra för att förebygga kränkningar i vår verksamhet 
 
Vi diskuterar superstrukturen varje vecka och lyfter olika tips/idéer kring hur vi kan förbättra den. Vi har också lagt in planen mot kränkande behandling och planen mot diskriminering och reflekterar/analyserar i det formatet istället vilket blir mer levande och fungerar bättre för oss. Där kan vi också följa upp och se hur arbetet fortgår. 
 

 

Vi arbetar också med barnkonventionen och uppmärksammar olika artiklar utifrån behov och situation.  

 

Mål: 

Alla barn ska känna sig trygga och bli sedda.  

 

Utvärdering 11-20-2020 

Vi pedagoger har delat upp oss mer vilket skapar mer trygghet i barngruppen. Vi har arbetat mycket med superstrukturen och märker nu på gruppen att det blivit lugnare. Vi tar upp den till diskussion och ändrar om det finns behov. 

 

 

Sidbrytning 

När personal får kännedom om att ett barn utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier hanterar vi det på följande sätt  
 
Rutiner för akuta situationer
 
 
Upptäcka – steg 1 
 
 
Alla vuxna som arbetar i förskolan som får kännedom om att något inträffat där ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ingriper för att stoppa det som sker. Har händelsen redan utspelats tar den vuxne som får informationen reda på mer fakta, vad som hänt och eventuellt vilka som varit inblandade i händelsen. 
 

Anmäla – steg 2 

Personalen anmäler snarast det som inträffat till förskolans rektor eller till den som rektor utsett att ta emot anmälan.  Rektor informeras samma dag eller senast dagen efter att händelsen kommit till personalens kännedom. 

Bedömning – steg 3 

Rektor eller den som rektor utser, gör en bedömning av det som hänt för att kunna besluta om vem som är lämplig att utreda det som inträffatRektor eller den person som rektor utser anmäler det som inträffat till Norrtälje kommun som är huvudman för verksamheten senast en vecka efter att efter att händelsen kommit till rektors kännedom. 
 
 

Utredningen – steg 4 

När utredningen påbörjas innebär det att den som ansvarar för utredningen tar reda på vad som har hänt. Så fort de inblandande tillfrågas om vad som hänt har en utredning påbörjats. Utredningen syftar till att ta reda på vad som hänt och ge förslag till åtgärder som behövs för att det inte ska hända igen. Den elev som blivit utsatt ska återfå en trygg och säker skolsituation. Utredningarna dokumenteras och diarieförs på varje förskola. 
 

Uppföljning– steg 5 

Utredningen följs upp inom två veckor. Om det visar sig att barnet fortsatt utsätts för kränkningar beslutar förskolan om andra mer kraftfulla åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. Även de nya åtgärderna följs upp och arbetet fortsätter ända tills barnets situation har förbättrats.  

Förskolans rektor är alltid ansvarig för utredningen och uppföljningen, om ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. En utredning kan ändå genomföras av alla vuxna i förskolan. 

 

 

Bilaga 1  

 

Definitioner av kränkande behandling enligt skollagen (2010:800) kap. 6 

 
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en ett barn eller en elevs värdighet och som inte 
har något samband med diskrimineringsgrunderna.  

Ett barn eller en elev kan utsättas för kränkande behandling genom att: 

·      Hen får höra nedsättande, förnedrande och sårande kommentarer om till exempel sitt utseende, sin kropp och så vidare. Det kallas för verbala kränkningar. 

·      Hen blir utfryst, hånad, ironiserad över, eller får förnedrande kommentarer på sociala medier. Det kallas för psykiska kränkningar. 

·      Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar. Det kallas för fysiska kränkningar.  

Begreppet mobbning används inte i lagstiftningen men definieras av Skolverket som ”en situation där ett barn/elev blir utsatt för upprepade kränkningar eller trakasserier”.  

Definitioner av trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Trakasserier är kränkande handlingar som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har
 ett samband med diskrimineringsgrunderna. 

Ett barn eller en elev kan utsättas för trakasserier genom att till exempel: 

·       Hen kallas för n-ordet, blatte eller bög.  

·       Hen utesluts ur kamratgruppen på grund av sin religiösa tillhörighet 

·       Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar på grund av sin funktionsnedsättning    

 

 

 

 
Definitioner av sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567)
 

 
Sexuella trakasserier är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som är av sexuell natur.
 

Ett barn eller en elev kan utsättas för sexuella trakasserier genom att till exempel: 

·       Hen får höra kommentarer om sin kropp som är av sexuell natur. 

·       Hen blir ”uthängd” och förnedrad med bilder och kommentarer av sexuell karaktär som publiceras på sociala medier. 

·       Hen blir berörd kroppsligen på ett sätt som uppfattas vara sexuellt eller tvingad till handlingar av sexuell karaktär.  
 

Bilaga 2 
 

Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Den som bedriver utbildning och alla de som arbetar i våra förskolor och skolor är förbjudna att diskriminera barn och elever som deltar i eller söker till våra verksamheter. Med diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas genom att barnets rättigheter inte tillgodoses, eller att barnets rättigheter inskränkts i förhållande till övriga barns möjligheter
 

Hur diskriminering kan gå till 

Direkt diskriminering 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn/elever missgynnas genom att en vuxen på skolan behandlar barnet/eleven sämre än hur övriga barn/elever behandlas. Missgynnandet har samband med någon/några av diskrimineringsgrunderna.  
 
Indirekt diskriminering
 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn missgynnas genom förskolans/skolans regler är framtagna på ett sätt som framstår som neutrala men i verkligheten missgynnar en kategori av barn/elever. Personalens förhållningssätt, jargong, språkbruk eller den rådande kulturen kan också innebära ett missgynnande för en grupp av barn/elever. Missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna.  
 
Bristande tillgänglighet
 
Ett barn eller en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder som behövs för tillgängligheten inte genomförs. Barnet eller eleven har rätt att komma i en jämförbar situation som övriga, utifrån skäliga krav i lag och annan författning. Hänsyn måste tas till ekonomiska och praktiska förutsättningar, varaktighet, omfattning och andra omständigheter av betydelse.  

 
Trakasserier 
 

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. 

 Sexuella trakasserier  

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och kränkningen är av sexuell natur.  

Instruktioner att diskriminera 

En vuxen på skolan har fått instruktioner av sin chef eller av någon som den vuxne står i ett lydnads- eller beroendeförhållande till som innebär att ett barn eller en elev missgynnas genom direkt eller indirekt diskriminering. 

 

Sidbrytning 

Diskrimineringsgrunderna  
 

1.     Kön – att någon är man eller kvinna 

2.     Könsöverskridande identitet eller uttryck – att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller på ett annat sätt uttrycka att hen tillhör ett annat kön än det som tilldelats vid födseln. 

3.     Etnisk tillhörighet – nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande 

4.     Funktionsnedsättning – varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.   

5.     Sexuell läggning – homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning 

6.     Ålder – uppnådd levnadslängd 

7.     Religion- och annan trosuppfattning – olika religiösa åskådningar eller andra trosuppfattningar som till exempel ateism.  

 

 

  

Sidbrytning 

Bilaga 3 

 

Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling  

 
I arbetet med att upprätta, följa upp och utvärdera planen mot kränkande behandling ska barn och elever medverka. Deltagandet ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Detta regleras i skolförordningen (2006:1083)
 

 
Samband mellan skollagens och diskrimineringslagen i upprättandet av planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier
 

 
I skollagens kapitel 6, 10 § anges att om ett barn eller en elev utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska personal i förskolan/skolan hantera det på samma sätt som då ett barn/elev utsätts för kränkande behandling. 
 

I diskrimineringslagen kapitel 2, 7 § anges att om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn, elev eller studerande anser sig utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna och om det krävs vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. I diskrimineringslagens kapitel 3, 18 § anges att utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Dessa ska följas upp och utvärderas.  

 
Förbud mot repressalier 
 

 
Ett barn eller en elev som berättar om att en kamrat utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier får inte utsättas för repressalier. Det gäller också för de barn/elever som deltar i utredningar. Med repressalier menas att det är förbjudet att straffa eller hota om att straffa ett barn eller en elev som bidrar till att kränkande handlingar kommer till personalens kännedom. Förbudet regleras i skollagen och i diskrimineringslagen (skollagen kapitel 6, 11 §, diskrimineringslagen kapitel 2, 19 §) 
 

Kopplingar till läroplanen

  • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
    Lpfö 18
  • respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
    Lpfö 18
  • utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen
    Lpfö 18
  • uppmärksamma och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
    Lpfö 18
  • uppmärksamma barnen på att människor kan ha olika värderingar som styr deras uppfattningar och handlingar och samtidigt förankra de grundläggandena värdena, och
    Lpfö 18
  • sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
    Lpfö 18
  • aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet, och
    Lpfö 18
  • medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet,
    Lpfö 18
  • inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könsstereotypa val,
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: