👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Världskartan & Världshaven

Skapad 2020-11-23 11:29 i Rydbo skola Österåker
Grundskola 4 – 5 Geografi Samhällskunskap Svenska

Innehåll

Vi kommer att arbeta med:

Jordklotet och att kartan är en bild av den
Prata om världsdelarna och de största världshaven
Träna på väderstreck
Lära oss om Europas länder och huvudstäder
Lära oss mer om landet du bor i
Läsa boken 50 länder på en eftermiddag samt frågor kopplade till texten
Se på klipp
Träna på att hitta i och förstå kartböcker

Europas länder och huvudstäder 
Tränar på att kunna sätta ut alla länder och huvudstäder med hjälp olika hemsidor, ex espresso, webbmagistern, vetgirig.nu med flera. Alla får varsin karta på papper som de kan ta hem och träna på. Redovisar sina kunskaper på ett prov. 

Fördjupning av ett land
Alla får välja varsitt eget land att lära sig mer om och redovisa inför gruppen. Följande punkter skal finnas med i arbetet:
1. Karta
2. Faktaruta (språk, invånarantal, valuta, flagga, klimat)
3. Huvudstad
4. Sevärdheter
5. Historia
6. Religion & tro
7. Natur
8. Samhälle
9. Valfritt
10. Försättsblad/framsida

50 länder på en eftermiddag
Vi kommer att arbeta med boken och samtala om hur vi i vår vardag konstant omringas av olika länder.
Vi kommer att arbeta med frågor som är kopplade till texten (Detta kommer vara del av läxorna)

Ordkunskap
Geografiska begrepp såsom naturtillgångar, valuta, monarki, rebublik, invånarantal, nativitet, mortalitet, klimat. 

I svenskan tränar vi läsförståelse utifrån faktatexter om Europas länder, handstil genom att skriva faktatexter och ordkunskap genom läxor på ord som hör till arbetsområdet. Vi läser sagor från olika länder i Europa. Går igenom arbetsgång med att samla in fakta och skriva ner i ett dokument först. Därefter plocka ut det viktigaste och sammanställa i en presentation. 
 
 
 

Det här ska du kunna (kunskapskrav)

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.

Förstår sambandet mellan jordgloben och kartan

Förstår att kartan är en bild av verkligheten

Kan namnen på världsdelarna och kan peka ut dem

Kan namnge några länder i världen och veta var de ligger

Vet vilka de fyra väderstrecken är

Uppgifter

  • LÄXA- 50 länder på en förmiddag #7

  • LÄXA- 50 länder på en förmiddag #7

  • LÄXA - 50 länder på en förmiddag #6

  • LÄXA - 50 länder på en förmiddag #6

  • LÄXA - 50 länder på en förmiddag #5

  • LÄXA - 50 länder på en förmiddag #5

  • LÄXA 50 länder på en förmiddag #4

  • LÄXA 50 länder på en förmiddag #4

  • LÄXA - 50 länder på en förmiddag #3

  • LÄXA 50 länder på en förmiddag #3

  • LÄXA - 50 länder på en förmiddag #2

  • LÄXA - 50 länder på en förmiddag #2

  • LÄXA - 50 länder på en förmiddag

  • LÄXA - 50 länder på en förmiddag

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
    Ge
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
    Sh
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • söka information från olika källor och värdera dessa.
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
    Ge  4-6
  • De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
    Ge  4-6
  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
    Ge  4-6
  • Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
    Ge  4-6
  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
    Ge  4-6
  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
    Ge  4-6
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
    Ge  4-6
  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
    Ge  4-6
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
    Ge  4-6
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
    Sv  4-6
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  4-6
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
    Sv  4-6
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
    Sv  4-6
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
    Sv  4-6
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
    Sv  4-6
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
    Sv  4-6
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
    Sv  4-6
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
    Sv  4-6

Matriser

Sv Sh Ge
Omdömesmatris Geografi Lgr11-vt

Bedömningen avser

Förmåga att
• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen
Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Förmåga att
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
Förmåga att
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen
Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt.
Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt.
Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Förmåga att
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker
Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Förmåga att
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
Förmåga att
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling
Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan
Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor
i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.

Sv Sh Ge
Samhällskunskap

Bedömningen avser

Betyget E
Betyget C
Betyget A
Förmåga att
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett väl fungerande sätt.
Förmåga att
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett väl fungerande sätt.
Förmåga att
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
Eleven kan utifrån något givet exempel föra utvecklade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
Eleven kan utifrån något givet exempel föra välutvecklade och nyanserade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka
Förmåga att
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv, och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Förmåga att
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument.
Förmåga att
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser
Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
Förmåga att
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser
Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
Eleven har goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra utvecklade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
Eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
Förmåga att
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.